Israels söner bekänner sina synder
1 Den tjugofjärde dagen i samma månad samlades Israels söner. De höll fasta iklädda säcktyg och med jord på huvudet. 2 De som var av Israels ätt avskilde sig från alla främlingar. De stod och bekände sina synder och sina fäders skuld. 3 De reste sig från sin plats och läste ur Jahves, deras Guds, lagbok under en fjärdedel av dagen. Nästa fjärdedel bekände de och tillbad Jahve sin Gud.
4 Jeshua, Bani, Kadmiel, Shebanja, Bunni, Sherebja, Bani och Kenani steg upp på leviternas plattform och ropade högt till Jahve sin Gud.
5 Leviterna Jeshua, Kadmiel, Bani, Hashabneja, Sherebja, Hodia, Shebanja och Petaja sa: ”Stå upp och prisa Jahve er Gud, från evighet till evighet!”
”Lovat vare ditt härliga namn,
som är upphöjt över allt lov och pris.
6 Du ensam är Jahve.
Du gjorde himlen,
himlarnas himmel
med hela deras härskara,
jorden och allt därpå,
haven och allt däri.
Du uppehåller allt med liv.
Himlens härskara tillber dig.
7 Du är Jahve Gud
som utvalde Abram
och förde honom ut från Ur i Kaldeen
och gav honom namnet Abraham.
8 Du fann hans hjärta trofast inför dig.
Du slöt förbund med honom,
att ge åt hans ättlingar
det land som beboddes av
kanaaneer, hettiter, amoreer,
perisseer, jebusiter och girgasheer.
Du höll dina ord, för du är rättfärdig.
9 Du såg våra fäders nöd i Egypten
och hörde deras rop vid Röda havet.
10 Du utförde tecken och under mot farao,
alla hans tjänare
och mot allt folket i hans land.
För du visste hur arrogant
de behandlade våra fäder.
Du gjorde dig ett namn,
som är detsamma i dag.
11 Du klöv havet framför dem,
och de gick genom havet på torr mark.
Deras förföljare kastade du i djupet,
som en sten i väldiga vatten.
12 Du ledde dem,
om dagen med en molnpelare,
om natten med en eldpelare,
som lyste upp vägen de skulle gå.
13 Du steg ner på berget Sinai
och talade till dem från himlen.
Du gav dem rätta föreskrifter, sanna lagar,
goda bud och befallningar.
14 Du gav dem kunskap om din heliga sabbat.
Du gav dem befallningar, bud och lagar
genom din tjänare Mose.
15 Du gav dem bröd från himlen mot hungern
och vatten ur klippan mot törsten.
Du befallde dem att gå
och ta i besittning det land
som du högtidligt lovat dem.
16 Men våra fäder blev arroganta och obstinata.
De vägrade lyssna på dina befallningar.
17 De vägrade lyssna
och tänkte inte på undren
som du utfört bland dem.
De var obstinata och valde
i sin upproriskhet en ledare
för att återvända till sitt slaveri.
Men du är en förlåtande Gud,
nådig och barmhärtig,
tålmodig och rik på kärlek.
Du övergav dem inte,
18 fastän de gjorde sig en gjuten kalv
och sa: ”Här är din gud
som fört dig upp från Egypten.”
Och de gjorde sig skyldiga till grova hädelser.
19 Men i din stora barmhärtighet
övergav du dem inte i öknen.
Molnpelaren vek inte ifrån dem om dagen
utan ledde dem på vägen.
Och eldpelaren lyste om natten
på vägen de skulle gå.
20 Du gav din gode Ande
för att undervisa dem.
Du nekade dem ej manna till mat,
du gav dem vatten mot törsten.
21 Fyrtio år sörjde du för dem i öknen
så att de inget saknade.
Deras kläder blev inte utslitna,
och fötterna svullnade ej.
22 Du gav dem riken och folk
och tilldelade dem deras gränser.
De erövrade länder från Sichon,
kungen av Heshbon,
och kung Og av Bashan.
23 Deras söner gjorde du talrika
som himlens stjärnor.
Du förde dem in i landet
som du lovat deras fäder
att få komma till och ta i besittning.
24 Så deras söner kom
och tog landet i besittning.
Inför dem kuvade du kanaaneerna
som bodde i landet.
Du gav dem i deras hand,
kungarna och landets folk,
och de gjorde vad de ville med dem.
25 De intog befästa städer och bördig mark.
De tog över välutrustade hus,
utgrävda brunnar,
vingårdar, olivlundar
och fruktträd i mängd.
De åt sig mätta och feta
och njöt av din rika godhet.
26 Men de gjorde uppror och trotsade dig.
De kastade din lag bakom sin rygg.
De dödade dina profeter som varnade dem
för att få dem att vända om till dig.
Och de gjorde sig skyldiga till grova hädelser.
27 Då gav du dem i deras fienders våld
som förtryckte dem.
Men i sin nöd ropade de till dig
och du hörde dem från himlen.
I din stora barmhärtighet
gav du dem befriare som frälste dem
från deras fienders våld.
28 Men så fort de kom till ro
gjorde de åter det som var ont i dina ögon.
Då överlämnade du dem åt deras fiender
som fick härska över dem.
Men de ropade åter till dig
och du hörde det från himlen.
Gång på gång räddade du dem
i din barmhärtighet.
29 Du varnade dem
för att få dem att återvända till din lag.
Men de var arroganta
och vägrade åtlyda dina bud.
De syndade mot dina föreskrifter,
som ger en människa liv när hon följer dem.
De var envisa och obstinata och vägrade åtlyda.
30 Du hade tålamod med dem i många år.
Du varnade dem med din Ande
genom dina profeter.
Men de lyssnade inte,
så du gav dem
i de främmande folkens våld.
31 Men i din stora barmhärtighet
gjorde du inte slut på dem.
Du övergav dem inte,
för du är en nådig och barmhärtig Gud.
32 Och nu, vår Gud, du store,
väldige och fruktade Gud,
du som håller förbundet
och är trogen i kärlek:
Betrakta det inte som något obetydligt,
de svårigheter som drabbat oss,
våra kungar och furstar,
våra präster och profeter,
våra fäder och hela ditt folk,
från de assyriska kungarnas dagar
till denna dag.
33 Du är rättfärdig i allt som drabbat oss.
För du har visat dig trofast
medan vi betett oss ont.
34 Våra kungar, ledare, präster och fäder
höll inte din lag.
De lyssnade inte på dina bud
och de varningar du gav.
35 De levde i sitt eget rike
med alla dina goda gåvor,
i det rymliga och bördiga land
som du skänkt dem.
Trots det har de varken tjänat dig eller vänt om
från sina onda gärningar.
36 I dag är vi slavar.
I landet du gav våra fäder,
att där få äta dess frukt och allt gott,
där är vi slavar.
37 Dess rika skörd tillfaller kungar
som du satt över oss
på grund av våra synder.
De härskar över våra kroppar
och vår boskap som de behagar.
Vi är i stor nöd.”
38 På grund av allt detta sluter vi ett fast förbund och nedtecknar det. Det sigillförsedda dokumentet är undertecknat av våra ledare, leviter och präster.
9:5-37. Den undervisande lovsången har likheter med Ps 78, 105-106.
© Ragnar Blomfelt