ORDSPRÅKSBOKEN

KAPITEL 14

1 Visa kvinnor bygger upp hemmet,

men en dåraktig

river handgripligen ner det.

2 Den som lever rättrådigt

fruktar Herren,

men den som går irrvägar

föraktar honom.

3 I dårens mun är högmodets käpp,

men de visa skyddas av sina läppar.

4 Utan dragdjur blir krubban tom,

men oxars kraft ger riklig skörd.

5 Ett trovärdigt vittne ljuger inte,

men ett falskt vittne andas lögn.

6 Hånaren söker förgäves efter visdom,

men den intelligente har lätt för lärdom.

7 Håll dig borta från dåren,

från hans läppar får du aldrig lärdom.

8 Den klokes visdom 

får honom att förstå sin väg,

men dårars oförnuft är bedräglig.

9 Dårar förlöjligar skuld,

men hos de rättrådiga är nåd.

10 Hjärtat känner sin egen bitterhet,

och ingen främling

kan dela dess glädje.

11 De ondas hus ska förstöras,

men de rättrådigas tält ska blomstra.

12 En väg kan verka rätt för en man,

men till slut leder den till döden.

13 Hjärtat kan smärta under skrattet,

och glädjen kan sluta i sorg.

14 Den med avfälligt hjärta

får igen för sina vägar.

Men en god man lönas från ovan.

15 Den lättrogne tror på allt som sägs,

men den kloke ger akt på varje steg.

16 En vis man fruktar och skyr det onda,

men dåren är dumdristig och självsäker.

17 En hetsig man begår dumheter.

Den som intrigerar blir hatad.

18 De lättrogna ärver dårskap,

men de kloka kröns med kunskap.

19 Onda ska buga för goda,

kriminella vid den rättfärdiges portar.

20 Den fattige hatas

även av sin närmaste,

men den rike älskas av många.

21 Den som föraktar sin nästa syndar.

Salig är den som visar barmhärtighet

mot de utsatta.

22 De som tänker ut ont går vilse.

Men kärlek och trofasthet 

möter dem som tänker ut gott.

23 All strävan för med sig vinst,

men munväder

leder bara till fattigdom.

24 Välstånd är de visas krona,

men dårarnas dumhet är just dumhet.

25 Ett sannfärdigt vittne räddar liv,

men den som andas lögn är falsk.

26 Den som fruktar Herren

har en stark tillit,

och hans söner får beskydd.

27 Fruktan för Herren är en livets källa,

den vänder oss bort från dödens snaror.

28 Stor befolkning är kungens ära,

men brist på folk blir furstens fall.

29 Den tålmodige har gott förstånd,

men den otålige uppvisar dårskap.

30 Ett friskt hjärta ger kroppen liv.

Avund ger benröta.

31 Den som förtrycker den fattige

smädar hans Skapare.

Men den som visar barmhärtighet

mot den behövande ärar Gud.

32 Den onde faller genom sin ondska,

men den rättfärdige

söker beskydd vid sin död.

33 Visdomen bor i den klokes hjärta.

Även bland dårarna är den känd.

34 Rättfärdighet upphöjer ett folk,

men synd vanärar folken.

35 En klok tjänare

vinner kungens välvilja,

men den skamlige blir han arg på.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt