1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
kapitel 8
Mat som offrats till avgudar
1 Angående mat som offrats till avgudar: Vi vet att vi alla har kunskap. Kunskapen för med sig högfärd, men kärleken bygger upp. 2 Om någon tror sig veta något, så vet han ännu inte det han borde veta. 3 Men den som älskar Gud är känd av honom. 4 Nu angående frågan om man får äta mat som offrats till avgudar: Vi vet att det inte finns någon avgud i världen, och att det bara finns en Gud. 5 För även om det finns så kallade ʼgudarʼ i himlen eller på jorden, ja, det finns många ʼgudarʼ och ʼherrarʼ, 6 så finns för oss en Gud, Fadern, från vilken allting är och till vilken vi är. Och det finns en Herre, Jesus Kristus, genom vilken allting är och genom vilken vi är.
7 Men den kunskapen äger inte alla. Några som tills nu varit vana vid avgudarna äter mat just som avgudaoffer, och så orenas deras svaga samvete. 8 Men maten för oss inte närmare Gud. Vi förlorar inget om vi inte äter, vi vinner inget om vi äter. 9 Men se till att denna er rättighet inte blir de svaga till fall. 10 För om någon med ett svagt samvete får se dig som har kunskap ligga till bords i ett avgudatempel, blir han då inte styrkt så att han äter vad som offrats till avgudar? 11 Genom din kunskap går den svage under, den broder som Kristus har dött för. 12 När ni på detta sätt syndar mot bröderna och gör illa deras svaga samveten syndar ni mot Kristus. 13 Alltså: om mat blir min broder till fall ska jag aldrig någonsin äta kött för att inte orsaka min broders fall.
Föregående Nästa
8:1-3. Kunskapen (v. 1), kunskap i sig är något gott, men ensam leder den lätt till arrogans och högfärd (jfr 13:2). Hos den kristne måste därför kunskapen balanseras med kärlek till nästan (v. 1) och till Gud (v. 3).
8:4. om man får äta mat som offrats till avgudar, det var en angelägen fråga då eftersom kött som offrats till avgudar såldes både i templet och på marknadsplatser.
8:4-6. Svaret på frågan (v. 4) är att det inte existerar några verkliga avgudar (förutom demoner som verkar bakom människoskapade ”gudar,” 10:20), och att det bara finns en enda Gud. En sådan grundläggande kunskap borde ha kunnat lugna de kristnas samveten när de handlade kött på torget. Se även kommentar till Apg 15:20.
8:7. Det fanns kristna som inte kunde förstå eller acceptera att kristen frihet och grundläggande kunskap innebar fri och öppen tillgång till allt som bjöds på marknadstorget. Judarna hade sina bestämda matregler, och hedningar sina, men för kristna är all mat ren i kraft av framför allt Jesu ord, Mark 7:18-19. Se även Apg 10:15, Kol 2:16. så orenas deras svaga samvete, eftersom deras ätande inte skedde i tro (Rom 14:23) utan i tvivel. De levde därmed i synd utifrån sina egna samveten och riskerade i förlängningen avfall från tron (v. 11).
8:8. I och med Kristi ankomst handlar inte längre livet med Gud om olika slags påbud kring mat och dryck och särskilda dagar, utan om eviga och andliga verkligheter, jfr Rom 14:17.
8:9-13. En ”stark” kristen som är fri i Kristus och vars samvete inte dömer honom för det han gör, begår en synd om han missbrukar sin frihet så att ett trossyskon blir lidande. Kärleksprincipen (Matt 22:36-40, Rom 13:8-10, Gal 5:6, Jak 2:8, 1 Joh 4:7-8) väger tyngre än frihetsprincipen. Ibland behöver därför en kristen av kärlek avstå från sina rättigheter i Kristus om det riskerar en broders fall. Se även kommentar till Rom 14:15. Föredömet är Guds Son som inte tänkte på sig själv utan utgav sig själv för andras skull (Fil 2:3-8).
© Ragnar Blomfelt