Guds ark förs till Jerusalem
1 David rådgjorde med befälen över tusen och över hundra, och med furstarna. 2 Sedan sa David till hela Israels församling: ”Om ni samtycker och om det är från Jahve vår Gud, låt oss då meddela överallt till våra bröder över hela Israel och även till prästerna och leviterna i deras städer med betesmarker, att de ska samlas hos oss. 3 Låt oss flytta tillbaka vår Guds ark till oss, för under Sauls tid frågade vi aldrig efter den.” 4 Hela församlingen bejakade detta, för alla tyckte förslaget var bra.
Guds vrede mot Ussa
5 Så David samlade hela Israel, från Shihor i Egypten till Lebo-Hamat, för att föra Guds ark från Kirjat-Jearim. 6 David drog med hela Israel upp till Baala, till Kirjat-Jearim som tillhör Juda. Därifrån ville han föra upp Guds ark, den som Jahves namn blir ropat ut över, han som tronar på keruberna. 7 De satte Guds ark på en ny vagn och förde den från Abinadabs hus. Ussa och Ajo körde vagnen. 8 David och hela Israel dansade inför Guds ansikte med liv och lust och sjöng till harpor, lyror, tamburiner, cymbaler och trumpeter.
9 Men när de kom till Kidons tröskplats snavade oxarna, och Ussa sträckte ut handen för att ta tag i arken. 10 Då tändes Herrens vrede mot Ussa. Han slog honom för att han sträckte ut handen mot arken. Så Ussa dog där inför Gud. 11 David blev upprörd över Herrens utfall mot Ussa. Platsen blev kallad Peres-Ussa och heter så än i dag. 12 David fruktade Gud den dagen och sa: ”Hur skulle Guds ark kunna komma till mig?” 13 Så David flyttade inte in arken till sig i Davids stad. Han ställde den i gatiten Obed-Edoms hus, 14 där Guds ark förblev i tre månader. Och Herren välsignade Obed-Edoms husfolk och allt han ägde.
13. Jfr 2 Sam 6:1-15.
13:3. Guds ark. Se beskrivningen i 2 Mos 25:10-22. Arken symboliserade Guds närvaro bland sitt folk.
13:6. keruberna. En slags änglavarelser. De fanns avbildade över försoningslocket (2 Mos 25:18).
13:7. De satte Guds ark på en ny vagn. Leviterna skulle enligt lagen bära den med stänger, 2 Mos 25:12-15.
13:9. Ussa sträckte ut handen. Det var förbjudet att vidröra arken, 4 Mos 4:15, 1 Krön 13:10. Och Ussa var inte levit, 1 Krön 15:13.
© Ragnar Blomfelt