KAPITEL 32

Jakob planerar mötet med Esau

1 Jakob drog också vidare. Och Guds änglar mötte honom. 2 När Jakob såg dem sa han: ”Detta är Guds här.” Och han kallade platsen Mahanajim.

3 Jakob sände budbärare framför sig till sin bror Esau i Seirs land på Edoms mark. 4 Han befallde dem: ”Säg till min herre Esau: Så säger din tjänare Jakob: Jag har bott hos Laban och varit där tills nu. 5 Jag har oxar, åsnor, får, slavar och slavinnor. Jag har nu sänt bud för att meddela min herre, så att du kan se med blida ögon på mig.” 6 Budbärarna kom tillbaka till Jakob och sa: ”Vi mötte din bror Esau, och han kommer emot dig med 400 man.” 7 Med skräckblandad ångest delade Jakob upp sitt folk och fåren, korna och kamelerna i två skaror. 8 Han tänkte: ”Om Esau kommer och attackerar den ena skaran så kan den andra undkomma.”

9 Jakob bad: ”Min far Abrahams Gud och min far Isaks Gud, Jahve, du som sa till mig: ’Återvänd till ditt land och din släkt så ska jag visa dig godhet.’ 10 Jag är inte värdig all den kärlek och trofasthet som du visat din tjänare. Med bara min stav passerade jag Jordanfloden, och nu har jag två skaror. 11 Rädda mig från min bror Esaus hand! För jag är rädd att han kommer att attackera mig och mödrarna och barnen. 12 Du har sagt att du ska göra mig mycket gott och låta mina ättlingar bli som havets oräkneliga sand.”

13 Jakob stannade där den natten. Av det han hade tog han ut gåvor till sin bror Esau: 14 tvåhundra getter och tjugo bockar, tvåhundra tackor och tjugo baggar, 15 trettio kamelston som gav di och deras föl, fyrtio kor och tio tjurar samt tjugo åsneston med tio föl. 16 Han anförtrodde dem åt sina slavar, var hjord för sig, och sa: ”Gå framför mig och håll ett avstånd mellan hjordarna.” 17 Han befallde den som gick först: ”När min bror Esau möter dig och frågar vem du tillhör och vart du går och vem som äger djuren som du driver framför dig, 18 då ska du svara: De tillhör din tjänare Jakob. Det är en gåva han skickar till sin herre Esau. Och själv kommer han efter oss.” 19 Han befallde också den andre och den tredje och alla de som följde hjordarna: ”Ni ska säga detsamma till Esau när ni möter honom. 20 Ni ska också säga: Se, din tjänare Jakob kommer efter oss.” För han tänkte: ”Jag ska blidka honom med gåvorna jag skickar i förväg. Sedan ska jag möta hans ansikte. Kanske han då behandlar mig väl.” 21 Så sändes gåvan före honom. Själv stannade Jakob i lägret den natten. 22 Samma natt steg Jakob upp och tog sina båda hustrur, sina båda slavinnor och sina elva söner och gick över Jabbok vid vadstället. 23 Han tog dem över floden med allt han ägde.

Jakob kämpar med Gud

24 Jakob blev ensam kvar. Och en man brottades med honom ända till gryningen. 25 När mannen såg att han inte kunde betvinga Jakob, rörde han vid Jakobs höftben så att höften gick ur led när han brottades med honom. 26 Och han sa: ”Släpp mig, för morgonen gryr!” Men Jakob sa: ”Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig.” 27 Mannen frågade honom: ”Vad är ditt namn?” Han svarade: ”Jakob.” 28 Han sa: ”Ditt namn ska inte längre vara Jakob utan Israel, för du har kämpat med Gud och människor, och segrat.” 29 Och Jakob sa: ”Låt mig få veta ditt namn.” Han svarade: ”Varför frågar du efter mitt namn?” Och han välsignade honom där.

30 Jakob kallade platsen Peniel, för han sa: ”Jag har sett Gud ansikte mot ansikte, och ändå fick jag leva.” 31 När han passerade Penuel såg han solen gå upp. Och han haltade på grund av höften. 32 Därför äter Israels söner ännu i denna dag inte muskeln på höftbenet, eftersom han slog Jakob på höftbenet, på höftmuskeln.

Nästa

Föregående

32:1. Guds änglar. Formuleringen förkommer i Gamla Testamentet bara här och i 1 Mos 28:12.

32:2. Mahanajim. Betyder ’två skaror’.

32:24. en man. Den ”utsände” enligt Hos 12:4.

32:28. Israel. Betyder ’han kämpar med Gud’ eller ’Gud kämpar’. Det är första gången namnet förekommer i Bibeln.

32:29. Låt mig få veta ditt namn. Svaret ges i Hos 12:5 (Jahve).

32:30-31. Peniel … Penuel. Betyder ’Guds ansikte’.

© Ragnar Blomfelt