Herren uppenbarar sig för Samuel
1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför Herren under Elis uppsikt. I de dagarna kom det sällan ord från Herren och profetsyner var ovanliga. 2 Det hände en dag när Eli låg på sin plats. Han kunde knappt se längre. 3 Guds lampa hade ännu inte slocknat. Samuel låg i Herrens tempel där Guds ark stod. 4 Då kallade Herren på Samuel, som svarade ”Här är jag”. 5 Han skyndade bort till Eli och sa: ”Här är jag, du ropade på mig.” Men han svarade: ”Jag har inte ropat. Gå och lägg dig igen.” Så han gick och lade sig.
6 Herren kallade åter på Samuel, som steg upp och gick till Eli och sa: ”Här är jag, du ropade på mig.” Men han sa: ”Jag har inte ropat, min son. Gå och lägg dig igen.” 7 Samuel kände inte Herren än, och Herrens ord hade ännu inte uppenbarats för honom.
8 Herren kallade på Samuel för tredje gången. Han steg upp och gick till Eli och sa: ”Här är jag, du ropade på mig.” Då förstod Eli att det var Herren som kallade på den unge pojken. 9 Så han sa till Samuel: ”Gå och lägg dig, och ropar han på dig, så säg: Tala Herre, din tjänare hör.” Samuel gick och lade sig på sin plats.
10 Då kom Herren och ställde sig där och ropade som förut: ”Samuel! Samuel!” Och Samuel sa: ”Tala, din tjänare hör.” 11 Då sa Herren till Samuel: ”Lyssna, jag ska göra något i Israel som kommer att dåna i öronen på alla som hör det. 12 Den dagen ska jag verkställa mot Eli allt som jag talat mot hans hus, från början till slut. 13 Jag har sagt till honom att jag ska döma hans hus för alltid på grund av den synd som han kände till, detta att hans söner drog förbannelse över sig utan att han tillrättavisade dem. 14 Därför svor jag en ed till Elis hus att deras skuld aldrig ska försonas, varken med slaktoffer eller offergåvor.”
15 Samuel låg kvar till morgonen. Då öppnade han dörrarna till Herrens hus. Men han var rädd för att berätta synen för Eli. 16 Då ropade Eli på Samuel: ”Samuel, min son!” Han svarade: ”Här är jag.” 17 Eli fortsatte: ”Vad sa han till dig? Dölj det inte för mig. Gud ska behandla dig strängt om du döljer för mig ett enda ord av det han sa till dig.” 18 Så Samuel berättade allt för honom utan att dölja något. Eli sa: ”Han är Jahve. Han gör det han anser vara bäst.”
19 Samuel växte upp, och Herren var med honom och lät inget av hans ord falla till marken. 20 Hela Israel från Dan till Beer-Sheba förstod att Samuel var betrodd som Herrens profet. 21 Herren fortsatte att visa sig i Shilo, för Herren uppenbarade sig för Samuel i Shilo genom sitt ord.
© Ragnar Blomfelt