1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
kapitel 5
1 Vi vet att om det tält som är vårt jordiska hem rivs ner, så har vi en byggnad från Gud, en evig boning i himlen som inte är gjord med händer. 2 För i detta tält suckar vi och längtar att få bli påklädda vår himmelska boning, 3 så att när vi är avklädda vi inte ska stå där nakna. 4 Vi som ännu bor i detta tält suckar under våra bördor. Vi vill inte bli avklädda utan påklädda, så att det dödliga uppslukas av livet. 5 Och den som ordnat detta för oss är Gud, som har skänkt oss Anden som en handpenning.
6 Vi är därför alltid förtröstansfulla. Vi vet att vi är borta från Herren så länge vårt hem är i kroppen, 7 för vi vandrar här i tro utan att se. 8 Men vi är förtröstansfulla och skulle helst vilja flytta bort från kroppen och komma hem till Herren. 9 Därför är vi angelägna om att vara honom till behag, vare sig vi är hemma eller borta. 10 För vi måste alla träda fram inför Kristi domstol, för att var och en ska få igen vad han gjort i sin kropp, gott eller ont.
Försoningens budskap
11 Då vi nu vet vad det är att frukta Herren försöker vi övertyga människor. Men Gud känner oss helt, och jag hoppas vi också är kända i era samveten. 12 Vi vill inte åter rekommendera oss själva inför er. Istället ger vi er tillfälle att vara stolta ifråga om oss, så att ni kan svara dem som är stolta av yttre ting och inte av det som finns i hjärtat. 13 För har vi varit från våra sinnen, var det för Gud. Har vi gott omdöme, är det för er. 14 För Kristi kärlek lämnar oss inget val eftersom vi är övertygade om att en har dött i allas ställe och därför har alla dött. 15 Och han dog för alla, för att de som lever inte längre ska leva för sig själva utan för honom som för deras skull dog och stod upp.
16 Därför känner vi inte längre någon på ett rent mänskligt sätt. Och om vi än lärt känna Kristus på ett rent mänskligt sätt, känner vi honom inte längre så. 17 Om någon därför är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, det nya har kommit! 18 Allt detta kommer från Gud som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gav oss försoningens tjänst. 19 För Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras överträdelser. Och till oss har han anförtrott försoningens budskap. 20 Vi är alltså sändebud för Kristus i det att Gud uppmanar genom oss. Vi vädjar som Kristi ombud: försona er med Gud. 21 Han som inte visste av synd gjorde Gud i vårt ställe till synd, så att vi skulle bli Guds rättfärdighet i honom.
Föregående Nästa
5:1. tält, vår kropp (v. 2, 6). rivs ner, dör. Paulus var tälttillverkare när han befann sig i Korinth (Apg 18:3), därav ordvalen. en byggnad från Gud, en evig boning i himlen, den kropp som den kristne får vid uppståndelsen (1 Kor 15:35-54).
5:2. suckar vi, på grund av syndens frestelser, världens lockelser, djävulens attacker och dödens nedbrytande krafter. Se även Rom 8:23 med kommentar. längtar att, se 4:18 med kommentar.
5:3. så att när vi är avklädda, dvs just har dött och lämnat vår kropp.
5:3. ”avklädda.” Andra handskrifter: iklädda.
5:4. suckar under våra bördor, alla har sina egna bördor att bära (Matt 6:34, Rom 8:22-23, Gal 6:2), Paulus hade sina (6:4-10, 11:23-28, 12:7).
5:5. handpenning, se kommentar till 1:22.
5:7. vi vandrar här i tro utan att se, jfr Joh 20:29, Hebr 11.
5:8. skulle helst vilja flytta bort från kroppen, när vi dör lämnar vår ande kroppen och de troende delar då gemenskap med Jesus Kristus. (Se även kommentar till 1 Mos 35:18). Vid Kristi återkomst, vid uppståndelsen, får alla troende en ny förhärligad kropp (1 Kor 15, 1 Thess 4:13-18).
5:10. Varje kristen ska stå inför Kristi domstol. Domen innebär inte fördömelse (Rom 8:1), men vår livsgärning ska utvärderas och få sin rättvisa dom (1 Kor 3:12-15, 4:5). Olika grader av lön väntar (Matt 6:19-20, Upp 22:12).
5:11. frukta Herren, detta eftersom vi ska dömas och stå till svars för våra liv (v. 10). Det finns en sund och nyttig fruktan i gemenskapen med Gud (Matt 10:28). Att inte frukta Herren kan innebära att man tar lätt på synden och börjar trotsigt leva i den utan ånger. Man riskerar då avfall från tron (Hebr 6:4-8). övertyga människor, möjligen avses att övertyga människor om evangeliets sanning (jfr v. 20, Luk 14:23). Eller övertyga församlingen i Korinth om att han (Paulus) verkligen är utvald av Gud att vara apostel.
5:12. dem som är stolta av yttre ting, de falska vältaliga ”superapostlarna” i Korinth berömde sig sannolikt av sådant som rikedom och makt och styrka (se kapitel 11).
5:13. har vi varit från våra sinnen, syftar sannolikt dels på hur icke-kristna kunde reagera (Apg 26:24) och dels på Paulus unika upplevelser (2 Kor 12:2-6) som fick en del i församlingen att mena att han var tokig.
5:14. en har dött i allas ställe, Kristi död var ställföreträdande. Han dog för att vi skulle slippa den eviga döden. därför har alla dött, avser hela mänskligheten (v. 19), men frukten av Jesu död blir en verklighet endast för dem som tror (v. 20).
5:16. om vi än lärt känna Kristus på ett rent mänskligt sätt, vilket Paulus hade gjort innan han blev omvänd. Då var Jesus för honom endast en vanlig människa och en falsk messias.
5:16. ”på ett rent mänskligt sätt … på ett rent mänskligt sätt.” Alternativ översättning: efter köttet … efter köttet.
5:19. Gud var i Kristus, när Kristus, Guds Son, dog på korset var Gud Fader på djupaste och innerligaste sätt delaktig. Kristus och Fadern är ett (Joh 10:30). försonade världen, hela mänskligheten var föremål för Guds försoning. med sig själv, Guds vrede vilade över människorna, men Jesu död innebar att Gud lät straffet, sin vrede, drabba Jesus, och därmed även sig själv, för att vi istället skulle få del av Guds nåd och kärlek genom tron. Han tillräknar inte människorna deras överträdelser, detta är en objektiv verklighet som förverkligas i varje enskild människa genom tron på Jesus Kristus.
5:20. försona er med Gud. Alla människor på jorden är objektivt sett försonade. Men för att försoningen ska bli personlig och människan få del av försoningens alla frukter så är tron på Jesus Kristus nödvändig. Därför måste Kristi församling – så som Paulus gör här – under varje tid uppmana människor att låta försona sig med Gud. Jfr Rom 5:8 med kommentar.
5:21. Honom som inte visste av synd, Jesus var syndfri (se kommentar till Joh 7:18). gjorde Gud i vårt ställe till synd, Jesus som var utan synd tog världens synd på sig, och därmed blev människan som är full av synd, förlåten all sin synd. så att vi skulle bli Guds rättfärdighet i honom, genom tron förs vi in i Kristus och får del av hans (Guds) rättfärdighet. När vi troende betraktar oss själva och varandra ser vi svaghet, skröplighet och misslyckanden. Men Gud betraktar oss i Kristus och ser en helt annan verklighet. Jfr 1 Joh 4:17 med kommentar.
© Ragnar Blomfelt