Josia kung i Juda
1 Josia var åtta år när han blev kung. Han regerade trettioett år i Jerusalem. 2 Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon. Han följde i sin far Davids fotspår utan att vika av vare sig åt höger eller vänster.
Början av Josias reform
3 I sitt åttonde regeringsår, då Josia ännu var ung, började han söka sin far Davids Gud. I det tolfte året började han rena Juda och Jerusalem från offerhöjderna, asherapålarna och de snidade och gjutna avgudabilderna. 4 I hans närvaro förstördes baalsaltarna, och solstoderna som stod på dem högg han ner. Asherapålarna och de snidade och gjutna avgudabilderna bröt han sönder och krossade till stoft, som han strödde ut på de mäns gravar som hade offrat åt dem. 5 Prästernas ben brände han på deras altaren. Så renade han Juda och Jerusalem. 6 I Manasses, Efraims och Simeons städer ända till Naftali och i ruinerna runt dem 7 bröt han ner altarna och krossade asherapålarna och avgudabilderna till stoft. Han högg ner alla solstoder i hela Israel. Sedan återvände han till Jerusalem.
Templet repareras
8 I Josias artonde regeringsår, medan han renade landet och templet, sände han iväg Shafan, Asaljas son, och stadens ledare Maaseja och kanslern Joa, Joahas son, för att restaurera Jahves, sin Guds, tempel. 9 De gick till översteprästen Hilkia och gav honom pengarna som inkommit till Guds tempel. Det var pengar som leviterna, dörrvaktarna, hade tagit emot av Manasse, Efraim och hela det övriga Israel, samt av hela Juda, Benjamin och Jerusalems invånare. 10 De överlämnade pengarna till förmännen vid Herrens tempel. Och de gav pengarna vidare till de som arbetade med att restaurera och förstärka Herrens tempel. 11 Snickarna och byggarna fick pengarna för att köpa in huggen sten och trävirke till stockar. Detta skulle användas för att timra upp de hus som Judas kungar låtit förfalla. 12 Männen arbetade med heder och tro. Förmän och arbetsledare var Jahat och Obadja, leviter av Meraris släkt, och Sakarja och Meshullam av kehatiternas släkt. Alla dessa leviter var begåvade musiker. 13 De hade också tillsynen över bärarna och ledde dem som utförde arbete av olika slag. Några leviter var sekreterare, förmän och dörrvaktare.
Hilkia finner lagboken
14 När de tog ut pengarna som hade inkommit till Herrens tempel, fann prästen Hilkia Herrens lagbok som hade getts genom Mose. 15 Hilkia underrättade sekreteraren Shafan: ”Jag har funnit lagboken i Herrens tempel.” Och han gav boken åt Shafan. 16 Shafan bar bokrullen till kungen och avgav rapport: ”Dina tjänare har fullgjort sina uppdrag. 17 De har tömt ut de pengar som fanns i Herrens tempel och överlämnat dem åt förmännen och arbetarna.” 18 Sekreteraren Shafan informerade också kungen att prästen Hilkia hade gett honom en bokrulle. Och Shafan läste den för kungen.
19 När kungen hörde lagens ord rev han sönder sina kläder, 20 och gav denna befallning till Hilkia och Ahikam, Shafans son, och Abdon, Mikas son, och sekreteraren Shafan och Asaja, kungens tjänare: 21 ”Gå och fråga Herren för mig och för återstoden av Israel och Juda angående bokrullens ord som upptäckts. För Herrens vrede som öses ut över oss är stor eftersom våra fäder inte hållit Herrens ord och inte utfört allt som är föreskrivet i denna bokrulle.”
Profetkvinnan Hulda
22 Hilkia och de av kungen utsedda gick till profetkvinnan Hulda, hustru till Shallum, klädkammarföreståndaren, som var son till Tokhat, Hasras son. Hulda bodde i Jerusalem, i Nya staden. De talade med henne angående detta. 23 Hon sa till dem: ”Så säger Jahve, Israels Gud: Säg till den man som sänt er till mig: 24 Så säger Herren: Lyssna! Över denna plats och dess invånare ska jag sända ofärd, alla de förbannelser som är skrivna i den bokrulle som lästs för Judas kung. 25 För de har övergett mig och tänt offereld åt andra gudar och så väckt min vrede genom alla sina handlingar. Därför har min vrede östs ut över denna plats och den ska inte slockna. 26 Men till Judas kung som sänt er för att fråga Jahve, ska ni säga: Så säger Jahve, Israels Gud, angående orden du hört: 27 Eftersom ditt hjärta rördes och du ödmjukade dig inför Gud när du hörde hans ord mot denna plats och dess invånare, ja, eftersom du ödmjukade dig inför mig och rev sönder dina kläder och grät inför mig, därför har jag också lyssnat till dig, säger Herren. 28 Så jag ska förena dig med dina fäder. I frid ska du gravläggas. Du ska slippa se all den ofärd som jag ska sända över denna plats och dess invånare.” Och de återvände till kungen med detta svar.
29 Kungen lät kalla till sig alla de äldste i Juda och Jerusalem. 30 Kungen gick upp till Herrens tempel. Alla Judas män och alla Jerusalems invånare följde honom, likaså prästerna och leviterna, ja, allt folket, gamla som unga. Och han läste upp för dem alla ord i den förbundsbok som påträffats i Herrens tempel. 31 Kungen ställde sig på sin plats och slöt ett förbund inför Herrens ansikte: Folket skulle följa Jahve och hålla hans bud, vittnesbörd och stadgar av hela sitt hjärta och av hela sin själ. De skulle utföra förbundets ord som var skrivna i denna bokrulle. 32 Han lät alla som fanns i Jerusalem och Benjamin träda in i förbundet. Och Jerusalems invånare handlade efter Guds, sina fäders Guds, förbund. 33 Josia avlägsnade alla avgudar i de områden som tillhörde Israels söner. Han såg till att alla som fanns i Israel tjänade Jahve sin Gud. Och så länge han levde vek de inte av från Jahve, sina fäders Gud.
34. Jfr 2 Kung 22:1-23:30.
34:1. Josia var kung 640-609 f. Kr.
34:14. Herrens lagbok. Antingen avses Femte Moseboken (5 Mos 28:61, 29:21) eller också de fem Moseböckerna eller delar av dem.
34:23. Så säger Jahve. Hulda är den enda kvinnan i Bibeln som uttalar denna standardformulering. Hon varken förkunnar eller undervisar eller använder några egna ord, utan vidarebefordrar en profetia från Gud till fem män.
34:24. förbannelser som är skrivna. 5 Mos 27:15-26, 28:15-68.
© Ragnar Blomfelt