Eld från himlen när templet invigs
1 När Salomo slutade be kom eld ner från himlen. Den förtärde brännoffret och slaktoffren, och Herrens härlighet fyllde templet. 2 Prästerna kunde inte gå in i Herrens tempel eftersom Herrens härlighet fyllde det. 3 Alla Israels söner såg elden komma ner och de såg Herrens härlighet över templet. Då föll de ner på den stenlagda gården med ansiktet mot marken och tillbad och tackade Herren: ”För han är god och hans trogna kärlek är evig.”
4 Sedan frambar kungen och hela folket slaktoffer inför Herrens ansikte. 5 Kung Salomo frambar som slaktoffer 22000 tjurar och 120000 får. Så invigdes Guds tempel av kungen och hela folket. 6 Prästerna stod på sina platser. Leviterna stod med Herrens musikinstrument som kung David gjort, för att de skulle tacka Herren för att hans trogna kärlek är evig. David lovprisade med dem. Prästerna stod mitt emot dem och trumpetade, och hela Israel stod upp.
7 Och Salomo helgade den mellersta delen av förgården framför Herrens tempel. Där frambar han brännoffren och fettstyckena av fredsoffret, eftersom kopparaltaret som Salomo hade låtit göra var för litet för brännoffret, matoffret och fettstyckena.
8 Vid det tillfället firade Salomo högtiden i sju dagar och med honom hela Israel. Det var en mycket stor församling, från Lebo-Hamat till Egyptens bäck. 9 På åttonde dagen höll de en högtidssamling, för altarets invigning hade firats i sju dagar och högtiden i sju dagar. 10 Den tjugotredje dagen i sjunde månaden sände han folket hem till sina tält. Deras hjärtan var överlyckliga över det goda som Herren hade gjort mot David och Salomo och mot sitt folk Israel.
Gud visar sig på nytt för Salomo
11 Så färdigställde Salomo Herrens tempel och kungapalatset. Allt som Salomo hade planerat utföra i Herrens tempel och i sitt eget hus lyckades väl. 12 Då visade sig Herren för Salomo om natten och sa till honom: ”Jag har hört din bön och utvalt denna plats åt mig till offerplats.
13 Säg att jag stänger himlen så att det inte regnar, eller befaller gräshoppor att fördärva landet, eller sänder pest bland mitt folk. 14 Men om då mitt folk, som är kallade efter mitt namn, ödmjukar sig, ber, söker mig och tar avstånd från sina onda vägar, då ska jag lyssna från himlen, förlåta deras synd och bota deras land. 15 Nu ska mina ögon vara öppna och mina öron lyssna till vad som bes på denna plats. 16 Jag har nu utvalt och helgat detta tempel för att mitt namn ska vara där för evigt. Mina ögon och mitt hjärta ska alltid vara där. 17 Om du vandrar inför mig så som din far David, och gör allt som jag befallt dig och håller mina stadgar och föreskrifter, 18 då ska jag befästa din kungatron. Det lovade jag din far David när jag sa: ’Du ska aldrig sakna en man som råder över Israel.’
19 Men om ni viker av och överger de stadgar och bud som jag lagt framför er och går iväg och tjänar andra gudar och tillber dem, 20 då ska jag rycka upp er ur mitt land som jag gav er. Och templet som jag helgat åt mitt namn ska jag bannlysa från mitt ansikte och göra till ett ordspråk och en nidvisa bland alla folk. 21 Fastän detta tempel nu är upphöjt ska alla som då går förbi förfäras. De ska undra varför Herren har gjort så mot detta land och mot detta tempel. 22 Folk ska svara: Därför att de övergav Jahve, sina fäders Gud, som hade fört dem ut från Egypten, och höll sig till andra gudar och tillbad och tjänade dem. Därför sände han all denna ofärd över dem.”
7:11-22. Jfr 1 Kung 9:1-9.
© Ragnar Blomfelt