Jehu utrotar Ahabs ätt
1 Ahab hade sjuttio söner i Samaria. Jehu skrev brev som han skickade till Samaria, till ledarna i Jisreel, de äldste och till förmyndarna för Ahabs söner. Han skrev: 2 ”Till er som har er herres söner hos er, och vagnarna och hästarna, och en befäst stad och vapen. När detta brev når er, 3 utse då den bäste och lämpligaste bland er herres söner. Sätt honom på hans fars tron och strid för er herres hus!”
4 De blev helt skräckslagna och sa: ”De två kungarna kunde inte stå emot honom. Hur skulle vi kunna göra det?” 5 Överförvaltaren, stadskommendanten, de äldste och förmyndarna sände då bud till Jehu och sa: ”Vi är dina tjänare. Vi ska åtlyda alla dina befallningar. Vi vill inte utse någon kung. Gör vad du anser vara bäst.”
6 Då skrev Jehu ett andra brev till dem: ”Om ni står på min sida och vill lyda mig, så ta med er huvudena av er herres söner och kom till mig i morgon vid denna tid i Jisreel.” De sjuttio kungasönerna bodde hos de ledande i staden och uppfostrades av dem. 7 När de fick brevet grep de kungasönerna och slaktade alla sjuttio. De lade deras huvuden i korgar och sände dem till Jehu i Jisreel. 8 Ett sändebud kom och berättade för Jehu att de hade fört dit kungasönernas huvuden. Då sa han: ”Lägg dem i två högar utanför stadsporten tills i morgon!” 9 På morgonen gick han ut och ställde sig där och sa till allt folket: ”Ni är utan skuld. Det var jag som anstiftade en sammansvärjning mot min herre och dödade honom. Men vem har haft ihjäl alla dessa? 10 Ni ska veta att inte ett ord av det Herren talat mot Ahabs hus faller till marken. Herren har gjort det han sagt genom sin tjänare Elia.” 11 Sedan slaktade Jehu alla som var kvar av Ahabs hus i Jisreel, även alla hans stormän, nära vänner och präster. Han lät ingen överleva. 12 Därefter bröt Jehu upp och begav sig till Samaria. På vägen dit kom han till Bet-Eked-Haroim. 13 Där mötte han bröderna till Judas kung Ahasja. Han frågade dem vilka de var, och de svarade: ”Vi är Ahasjas bröder och är på väg ner för att besöka kungasönerna och kungamoderns söner.” 14 Jehu sa: ”Grip dem levande!” De grep dem levande och slaktade alla fyrtiotvå vid Bet-Ekeds brunn. Han lät ingen överleva.
15 När han begav sig därifrån träffade han Jonadab, Rekabs son, som kom för att möta honom. Jehu hälsade honom och frågade: ”Är du lika lojal mot mig som jag är mot dig?” Jonadab svarade: ”Ja.” Jehu sa: ”I så fall, räck mig handen!” Jonadab räckte honom handen och Jehu tog honom upp till sig i vagnen. 16 Jehu sa: ”Följ med mig och se min hängivenhet för Herren.” Så fick Jonadab följa med i hans vagn. 17 När Jehu kom till Samaria hade han ihjäl alla som var kvar av Ahabs hus i Samaria. Han utrotade alla, enligt det ord som Herren hade talat till Elia.
Jehu anordnar masslakt av baalsdyrkare
18 Jehu samlade hela folket och sa: ”Ahab dyrkade Baal lite, Jehu ska dyrka honom mycket. 19 Kalla nu hit alla Baals profeter, alla som dyrkar honom och alla hans präster. Låt ingen utebli, för jag planerar ett stort offer åt Baal. Den som uteblir ska mista livet.” Men Jehu handlade med list eftersom han ville ha ihjäl dem som dyrkade Baal. 20 Sedan sa Jehu: ”Kungör en helig högtidssamling för Baal!” Och så skedde. 21 Jehu sände bud över hela Israel. Och alla baalsdyrkarna kom, inte en man uteblev. De gick in i Baals tempel, som fylldes från ena änden till den andra. 22 Jehu befallde sedan föreståndaren för klädkammaren att ta fram kläder åt alla baalsdyrkarna. Han gjorde så. 23 Därefter gick Jehu in i Baals tempel med Jonadab, Rekabs son, och sa till baalsdyrkarna: ”Se noga efter att det inte finns någon som dyrkar Jahve här bland er, utan endast baalsdyrkare.” 24 De gick in dit för att frambära slaktoffer och brännoffer. Men Jehu hade ställt åttio man utanför och sagt: ”Den som låter någon undkomma av de män som jag nu ger i era händer får plikta med sitt eget liv.”
25 När brännoffret hade offrats sa Jehu till livvakten och officerarna: ”Gå in och ha ihjäl dem! Låt ingen komma ut.” Och de hade ihjäl dem med svärd, och livvakterna och officerarna kastade ut liken. Sedan gick de in i det inre av Baals tempel 26 och kastade ut stoderna därifrån och brände dem. 27 Själva baalsstoden rev de ner. De rev också ner Baals tempel och gjorde det till ett skithus, vilket det är än i dag.
28 Det var så Jehu utrotade Baal från Israel. 29 Men han tog inte avstånd från de synder som Jerobeam, Nebats son, hade fått Israel att begå, gällande guldkalvarna i Betel och Dan.
30 Herren sa till Jehu: ”Du har handlat riktigt och gjort det som är rätt i mina ögon och utfört all min vilja mot Ahabs hus. Därför ska dina söner sitta på Israels tron till fjärde led.” 31 Men Jehu brydde sig inte om att helhjärtat följa Jahves, Israels Guds, lag. Han vände sig inte bort från de synder som Jerobeam hade fått Israel att begå.
Jehu dör
32 Vid denna tid började Herren stycka Israel. Hasael besegrade israeliterna längs hela gränsen. 33 På östra sidan av Jordanfloden tog han hela Gilead, landet där Gads, Rubens och Manasses stammar bodde, från Aroer vid Arnons dalgång genom Gilead och Basan.
34 Jehus verksamhet i övrigt, allt han gjorde och alla hans stordåd, är nedtecknat i Israels kungars krönika. 35 Jehu gick till vila hos sina fäder och begravdes i Samaria. Hans son Joahas blev kung efter honom. 36 I tjugoåtta år regerade Jehu över Israel i Samaria.
10. Jehu uppfyller i detta kapitel Elias profetia i 1 Kung 21:21-22. Se även 2 Kung 9:7-9.
10:29. guldkalvarna i Betel och Dan. 1 Kung 12:28-30.
10:30. Du har handlat riktigt och gjort det som är rätt i mina ögon. Trots att Jehu inte tog itu med guldkalvarna (v. 29) så innebar hans slaktande av Ahabs folk att Jehu blev med beröm godkänd av Gud. Men samtidigt dömdes han av Gud för att ha gått för långt, Hos 1:4.
© Ragnar Blomfelt