Elisha profeterar
1 Elisha svarade: ”Lyssna till Herrens ord! Så säger Herren: I morgon vid denna tid ska man i Samarias port få sex liter mjöl eller tolv liter korn för tio gram silver.” 2 Officeren som var kungens adjutant, sa till gudsmannen: ”Om än Herren gjorde fönster på himlen skulle detta inte kunna ske!” Elisha sa: ”Du ska få bevittna det, men du ska själv inte få äta av det.”
Leprasjuka berättar om arameernas flykt
3 Vid ingången till stadsporten befann sig fyra leprasjuka män. De sa till varandra: ”Varför ska vi sitta här tills vi dör? 4 Om vi beslutar att gå in i staden så kommer vi att dö, för där råder svält. Sitter vi här kommer vi också att dö. Kom, nu går vi över till arameernas läger! Skonar de oss så får vi leva. Dödar de oss så dör vi.” 5 I skymningen steg de upp och gick in i arameernas läger. Men när de kom till utkanten av lägret fanns inte en enda man där. 6 För Herren hade orsakat ett dån av vagnar, hästar och en stor armé i arameernas läger, och de sa till varandra: ”Lyssna! Israels kung har lejt hettiternas och egyptiernas kungar för att överfalla oss!” 7 Så de hade brutit upp och flytt i skymningen. De hade övergett sina tält, hästar och åsnor. Lägret var intakt och de hade flytt för sina liv. 8 När de leprasjuka kom till utkanten av lägret gick de in i ett tält och åt och drack. Och de tog silver, guld och kläder och gick och gömde det. Sedan återvände de till ett annat tält, tog vad som fanns där och gick och gömde det.
9 Men sedan sa de till varandra: ”Vi beter oss inte rätt. I dag kan vi förmedla goda nyheter, och så tiger vi! Om vi väntar till i morgon kommer vår synd ifatt oss. Kom, vi går och berättar om detta i kungens palats.” 10 Så de gick iväg och ropade till stadens portvakt och sa: ”Vi kom till arameernas läger, men inte en människa syntes eller hördes där. Där stod bara hästar och åsnor bundna, och tälten var intakta.” 11 Portvakterna ropade ut nyheten. Det berättades även inne i kungens palats. 12 Kungen steg upp mitt i natten och sa till sina tjänare: ”Jag ska tala om för er vad arameerna gör mot oss. De vet att vi hungrar. Därför har de lämnat lägret och gömt sig ute på marken. När vi lämnar staden avser de att fånga oss levande och sedan inta staden.” 13 Men en av hans tjänare sa: ”Låt några män ta fem av de återstående hästarna. Det kan ju bara gå med dem som med de israeliter som finns kvar här eller som med dem som omkommit. Låt oss sända iväg dem och se vad som händer.” 14 Så de tog två vagnar med hästar. Kungen sände ut dem efter arameernas här och sa: ”Iväg och undersök!” 15 De gav sig av och följde efter arameerna till Jordanfloden. Längs hela vägen låg det fullt med kläder och utrustning som arameerna kastat ifrån sig när de flydde. De utsända återvände och informerade kungen.
16 Då drog folket ut och plundrade arameernas läger. Och nu fick man sex liter mjöl eller tolv liter korn för tio gram silver, så som Herren hade sagt. 17 Kungen hade satt officeren, sin adjutant, att övervaka stadsporten. Men folket trampade ihjäl honom där. Det blev enligt gudsmannens ord när kungen kom ner till honom. 18 För när gudsmannen sa till kungen: ”I morgon vid denna tid ska man i Samarias port få sex liter mjöl eller tolv liter korn för tio gram silver”, 19 då sa officeren till gudsmannen: ”Om än Herren gjorde fönster på himlen skulle detta inte kunna ske!” Elisha sa då: ”Du ska få bevittna det, men du ska själv inte få äta av det.” 20 Och just det hände honom, för folket trampade ihjäl honom i porten.
© Ragnar Blomfelt