Påsken
1 Herren sa till Mose och Aron i Egypten: 2 ”Denna månad ska vara er nyårsmånad, den första månaden på året för er. 3 Säg till hela Israels församling: På tionde dagen i denna månad ska varje familjefar ta ett lamm, ett till varje hushåll. 4 Men om hushållet är för litet för ett lamm, ska familjefadern och närmaste granne ta ett lamm tillsammans efter antalet personer. Ni ska fördela lammet efter vad var och en äter. 5 Ett felfritt, årsgammalt djur av hankön ska ni välja, antingen från fåren eller getterna. 6 Ni ska förvara det till den fjortonde dagen i denna månad. Då ska hela Israels församlade menighet slakta det i skymningen.
7 De ska ta av blodet och stryka det på dörrkarmen i husen där de äter det. 8 Köttet ska ätas samma natt. Det ska vara stekt över eld och ätas med osyrat bröd och bittra örter. 9 Ni ska inte äta något av det rått eller kokt i vatten. Det ska vara stekt över eld med huvud, fötter och innanmäte. 10 Inget får kvarlämnas till morgonen. Är något då kvar ska ni bränna upp det. 11 Så ska det ätas: Spänn bältet om er, ha skor på fötterna och stav i handen. Ät snabbt. Detta är Herrens påsk.
12 Den natten ska jag gå genom Egypten och slå allt förstfött i Egypten, både människor och djur. Jag ska hålla dom över Egyptens alla gudar. Jag är Jahve. 13 Blodet ska för er vara det tecken som visar vilket hus ni är i. När jag ser blodet ska jag gå förbi er. Ingen ödeläggande straffdom ska drabba er när jag slår Egypten.
14 Denna dag ska vara en minnesdag för er. Ni ska fira den som en Herrens högtid. Som en evig ordning ska ni fira den i släkte efter släkte. 15 I sju dagar ska ni äta osyrat bröd. Redan den första dagen ska ni skaffa bort all surdeg ur era hus. Var och en som äter något syrat från den första dagen till den sjunde ska avlägsnas från Israel. 16 Den första dagen ska ni hålla en helig sammankomst, så även den sjunde dagen. Dessa dagar får inget arbete ske. Bara maten som var och en behöver får tillagas. 17 Ni ska fira det osyrade brödets högtid därför att jag just den dagen förde era härar ut från Egypten. Det ska vara en permanent ordning för er att fira denna dag i släkte efter släkte. 18 Från kvällen den fjortonde dagen i första månaden till kvällen den tjugoförsta dagen i månaden ska ni äta osyrat bröd. 19 Under sju dagar får ingen surdeg finnas i era hus. Var och en som äter något syrat ska avlägsnas från Israels församling, vare sig han är invandrare eller infödd. 20 Ni ska inte äta något syrat. Var ni än bor ska ni äta osyrat bröd.”
21 Mose kallade samman alla de äldste i Israel och sa till dem: ”Gå och hämta ett lamm för varje hushåll och slakta påskalammet! 22 Ta en knippa isop och doppa den skålen med blodet och stryk blodet på tvärbjälken och de båda dörrposterna. Ingen av er får gå ut genom dörren till sitt hus före morgonen. 23 För Herren ska gå fram och slå Egypten. Men när han ser blodet på tvärbjälken och de båda dörrposterna ska han gå förbi dörren och inte tillåta fördärvaren att gå in i era hus och slå er. 24 Detta ska ni hålla som en permanent ordning för dig och dina söner. 25 När ni kommer in i det land som Herren lovat ge er ska ni hålla denna ceremoni. 26 När era söner frågar er: Vad betyder denna ceremoni? 27 ska ni svara: Det är ett påskoffer åt Herren eftersom han gick förbi Israels söners hus i Egypten. När han slog egyptierna skonade han våra hus.” Då böjde folket sig ner och tillbad. 28 Sedan gick Israels söner iväg och gjorde vad Herren befallt Mose och Aron.
Gud dödar alla förstfödda
29 Vid midnatt dödade Herren alla förstfödda i Egypten, från den förstfödde sonen till farao som satt på tronen lika väl som den förstfödde sonen till fången i fängelset. Han dödade även allt förstfött bland boskapen. 30 Farao steg upp den natten, liksom alla hans tjänare och alla egyptier. Och det hördes ett skri i Egypten, för det fanns inget hus utan någon död.
Uttåget
31 Farao kallade till sig Mose och Aron under natten och sa: ”Ge er av och dra ut från mitt folk, ni själva och Israels söner! Gå och tjäna Jahve, så som ni ville. 32 Ta med era får och kor, så som ni ville, och gå! Och välsigna också mig.” 33 Egyptierna drev på folket för att få dem ur landet snabbt, för de sa: ”Vi kommer alla att dö.”
34 Så folket tog med sig sin deg innan den var syrad. De lindade in sina baktråg i mantlarna och bar dem på axlarna. 35 Israels söner gjorde också som Mose sagt: de begärde av egyptierna silver- och guldföremål, och även kläder. 36 Och Herren hade gjort egyptierna vänligt sinnade mot folket så att de gav dem vad de begärde. Så berövade de egyptierna.
37 Israels söner begav sig från Ramses till Suckot. Det var omkring 600 000 man till fots förutom barn. 38 En blandad folkhop gick med dem, och dessutom väldiga hjordar av får och kor. 39 Av degen de hade med sig från Egypten bakade de osyrade brödkakor. Den hade inte hunnit bli syrad eftersom de hade drivits ut från Egypten utan dröjsmål. De hade inte heller förberett reskost åt sig.
40 Israels söner hade bott i Egypten 430 år. 41 På dagen då de 430 åren var till ända drog alla Herrens härar ut från Egypten. 42 Det var en vaknatt för Herren då han förde dem ut från Egypten. Den natten tillhör Herren. Då ska alla Israels söner vaka, släkte efter släkte.
Regler för påsken
43 Herren sa till Mose och Aron: ”Detta är föreskriften om påskalammet: Ingen främling får äta av det. 44 Men en köpt slav får äta av det efter att du omskurit honom. 45 Ingen som tillfälligt bor hos er och ingen daglönare får äta av det. 46 Det ska ätas i ett och samma hus. Inget av köttet får föras ut ur huset, och inget ben får krossas. 47 Så ska hela Israels församling göra. 48 Om en invandrare bor hos dig och vill fira Herrens påskhögtid, ska alla av manligt kön hos honom omskäras. Sedan kan han fira högtiden och ska då räknas som en infödd i landet. Men ingen oomskuren får äta påskalammet. 49 Det ska vara en och samma lag för den infödde och för invandraren som bor ibland er.”
50 Alla Israels söner gjorde så. De gjorde som Herren hade befallt Mose och Aron. 51 Och på den dagen förde Herren Israels söner ut från Egypten efter deras härar.
12:5, 7. felfritt … blodet. Jfr 1 Petr 1:19.
12:11. påsk. Betyder ’passera förbi’ eller ’skona’. På grund av blodet undvek folket att drabbas av Guds vrede. I Nya Testamentet är det Jesus Kristus som är påskalammet (1 Kor 5:7) och som genom sin offerdöd blidkar Guds vrede för dem som tror.
12:17. det osyrade brödets högtid. Följer i anslutning till påsken.
12:23. fördärvaren. Sannolikt en ängel från Gud utsedd att döda, jfr 1 Mos 19:12-13, 2 Sam 24:16, 1 Kor 10:10.
12:36. de gav dem vad de begärde. Guds löfte i 1 Mos 15:14 uppfylldes.
12:37. 600 000 man. Dvs omkring två miljoner sammanlagt.
12:46. inget ben får krossas. Citeras i Joh 19:36.
12:51. förde Herren Israels söner ut från Egypten. Omkring år 1440 f. Kr. (Jfr 1 Kung 6:1 med kommentar.)
© Ragnar Blomfelt