Folkräkningen
1 Åter tändes Herrens vrede mot Israel. Han eggade David mot dem och sa: ”Gå och räkna Israel och Juda!” 2 Så kungen sa till Joab, befälhavaren för hans armé som var hos honom: ”Res runt till alla Israels stammar, från Dan till Beer-Sheba. Räkna krigsfolket så att jag får veta deras antal!” 3 Joab svarade kungen: ”Må Jahve din Gud föröka krigsfolket hundrafalt mer än vad det är, och må min herre kungen få bevittna det. Men varför vill du göra detta?” 4 Men kungens ord stod fast mot Joab och härförarna. Så Joab och härförarna gav sig av från kungen för att räkna Israels krigsfolk. 5 De gick över Jordanfloden och slog läger vid Aroer, söder om staden i Gads dal mot Jaeser. 6 Därifrån till Gilead och Tatim-Hodshis land. Sedan till Dan-Jaan och omkring Sidon. 7 Sedan kom de till Tyros befästningar och till hiveernas och kanaaneernas alla städer. De drog vidare till Negev i Juda vid Beer-Sheba. 8 De reste runt i hela landet, och efter nio månader och tjugo dagar kom de till Jerusalem. 9 Och Joab informerade kungen om antalet krigsfolk: I Israel fanns 800 000 svärdbeväpnade krigsmän. I Juda fanns 500 000.
Gud sänder pest
10 Men Davids samvete slog honom när han hade räknat folket. Han sa till Herren: ”Jag har syndat svårt genom min handling. Men Herre, förlåt nu din tjänares skuld, för jag har handlat vansinnigt.”
11 När David steg upp på morgonen kom Herrens ord till profeten Gad, Davids siare: 12 ”Gå och säg till David: Så säger Herren: Jag ger dig tre val. Välj ett, och det ska jag göra mot dig.” 13 Så Gad kom till David och berättade för honom och sa: ”Ska det komma svält i ditt land i sju år? Eller ska du fly i tre månader för dina fiender medan de jagar dig? Eller ska pest drabba ditt land i tre dagar? Tänk noga efter vilket svar jag ska ge honom som sänt mig.” 14 David svarade Gad: ”Det här känns fruktansvärt. Men låt oss falla i Herrens hand, för hans barmhärtighet är stor. I människohand vill jag inte falla.”
15 Herren sände då pest i Israel. Den varade från morgonen fram till den bestämda tiden. Sjuttiotusen israeliter dog, från Dan till Beer-Sheba. 16 Men när ängeln sträckte ut sin hand över Jerusalem för att fördärva det, sörjde Herren över ofärden. Han sa till ängeln som fördärvade folket: ”Stopp! Dra tillbaka din hand.” Herrens ängel var då vid jebusiten Araunas tröskplats. 17 När David fick se ängeln som slog folket sa han till Herren: ”Det är jag som har syndat. Det är jag som handlat ont. Men vad har dessa får gjort? Låt din hand drabba mig och min fars hus.”
David bygger ett altare
18 Samma dag kom Gad till David och sa: ”Gå och res ett altare åt Herren på jebusiten Araunas tröskplats!” 19 David gick iväg som Herren hade befallt genom Gad. 20 Arauna blickade nedåt och såg kungen och hans tjänare komma till honom. Då gick han ut och föll ner till marken på sitt ansikte för kungen. 21 Arauna frågade: ”Varför kommer min herre kungen till sin tjänare?” David svarade: ”För att köpa tröskplatsen av dig. Jag vill där bygga ett altare åt Herren så att plågan upphör bland folket.” 22 Arauna sa: ”Min herre kungen får ta vad han önskar till sitt offer. Här är oxar till brännoffer, samt tröskvagnar och ok till ved. 23 Ers majestät, allt detta ger Arauna till kungen.” Och han lade till: ”Må Jahve din Gud visa dig välvilja.” 24 Men kungen svarade Arauna: ”Nej, jag vill köpa det av dig till ett bestämt pris, för jag vill inte offra åt Jahve min Gud brännoffer utan kostnad.” Så David köpte tröskplatsen och oxar för fem årslöner. 25 Och David byggde där ett altare åt Herren och frambar brännoffer och fredsoffer. Därefter lyssnade Herren till landets bön, och plågan upphörde i Israel.
24. Jfr 1 Krön 21.
24:1. Han eggade David. Redskapet som Gud använde för att egga var Satan, 1 Krön 21:1.
24:2, 15. från Dan till Beer-Sheba. En standardformulering i Gamla Testamentet för att uttrycka hela Israel, från norr till söder. Räkna krigsfolket. Vilket här sannolikt innebar att David i högmod mer förtröstade på en stor armé än på Herren.
24:18. jebusiten. Jebusiterna levde från början i Jerusalem, 5:6. Araunas tröskplats. Den låg sannolikt vid det som i dag i Jerusalem kallas Tempelberget.
24:25. Därefter lyssnade Herren. Jfr 21:14.
© Ragnar Blomfelt