Guds ark förs till Jerusalem
1 David samlade åter alla utvalda i Israel, trettiotusen man. 2 Han bröt upp och drog iväg med allt sitt folk från Baale-Juda. Därifrån skulle han hämta Guds ark som är uppkallad efter Namnet, namnet Jahve, som är över härskarorna och som tronar på keruberna. 3 De satte Guds ark på en ny vagn och förde den bort från Abinadabs hus på höjden. Abinadabs söner, Ussa och Ahjo, körde den nya vagnen. 4 Så förde de Guds ark bort från Abinadabs hus på höjden, och Ahjo gick framför arken. 5 David och hela Israels hus firade glatt inför Herren med alla slags instrument av cypressträ, med harpor, lyror, tamburiner, bjällror och cymbaler.
Guds vrede mot Ussa
6 När de kom till Nakons tröskplats snavade oxarna, och Ussa sträckte ut handen mot Guds ark och grep tag i den. 7 Då tändes Herrens vrede mot Ussa. Gud slog honom där för hans vanvördnad, och han dog vid Guds ark. 8 David blev upprörd över Herrens utfall mot Ussa. Platsen blev kallad Peres-Ussa och heter så än i dag. 9 David fruktade Herren den dagen och sa: ”Hur skulle Herrens ark kunna komma till mig?” 10 Så David ville inte föra in Herrens ark till sig i Davids stad. Han ställde den i gatiten Obed-Edoms hus, 11 där Herrens ark förblev i tre månader. Och Herren välsignade Obed-Edom och hela hans husfolk.
12 Det berättades för kung David att Herren hade välsignat Obed-Edoms husfolk och allt han ägde på grund av Guds ark. Så David gick och förde ut Guds ark ur Obed-Edoms hus upp till Davids stad under glädje. 13 När de som bar Herrens ark hade gått sex steg framåt offrade David en tjur och en gödkalv. 14 Och David dansade livfullt inför Herren iklädd en linne-efod. 15 Så förde David och hela Israel upp Herrens ark under jubelrop och hornstötar.
Mikal föraktar David
16 När Herrens ark kom in i Davids stad tittade Sauls dotter Mikal ut genom fönstret. Hon fick då se kung David hoppa och dansa inför Herren. Mikal föraktade då David innerligt.
17 De förde in Herrens ark och ställde den på sin plats mitt i det tält som David rest åt den. Och David frambar brännoffer och fredsoffer inför Herren. 18 När David hade framburit brännoffret och fredsoffret, välsignade han folket i namnet Jahve, som är över härskarorna. 19 Han delade ut en brödkaka, en dadelkaka och en russinkaka till allt folket, hela skaran av israeliter, till man och kvinna. Sedan gick allt folket hem till sitt.
20 David återvände hem för att välsigna sitt husfolk. Då mötte honom Sauls dotter Mikal med orden. ”Hur ärofullt har inte Israels kung uppträtt i dag! Han har avklätt sig inför sina tjänares tjänstekvinnor så som vulgärt folk gör!” 21 Då sa David till Mikal: ”Jag firade glatt inför Herren! Inför honom som utvalde mig framför din far och hela hans husfolk och som insatte mig till furste över Herrens folk Israel. 22 Jag ska se till att jag blir än mer föraktad och förödmjukad! Men tillsammans med tjänstekvinnorna som du talade om, ska jag bli ärad.” 23 Och Sauls dotter Mikal var barnlös i hela sitt liv.
6:1-15. Jfr 1 Krön 13.
6:2. Jahve. Se kommentar till 2 Mos 3:15. keruberna. En slags änglavarelser. De fanns avbildade över försoningslocket (2 Mos 25:18).
6:3. Guds ark. Se beskrivningen i 2 Mos 25:10-22. Arken symboliserade Guds närvaro bland sitt folk. De satte Guds ark på en ny vagn. Leviterna skulle enligt lagen bära den med stänger, 2 Mos 25:12-15.
6:6. Ussa sträckte ut handen mot Guds ark. Det var förbjudet att vidröra arken, 4 Mos 4:15, 1 Krön 13:10. Och Ussa var inte levit, 1 Krön 15:13.
© Ragnar Blomfelt