Aron och hans söner prästvigs
1 Herren talade till Mose: 2 ”Ta med dig Aron och hans söner. Och dräkterna, smörjelseoljan, syndoffertjuren, de två baggarna och korgen med de osyrade bröden. 3 Samla sedan hela församlingen vid ingången till mötestältet.” 4 Mose gjorde som Herren befallt honom, och församlingen samlades vid mötestältets ingång. 5 Mose sa till församlingen: ”Detta är vad Herren befallt mig att göra.”
6 Mose förde fram Aron och hans söner och tvättade dem med vatten. 7 Han satte tunikan på Aron, spände bältet om honom, klädde honom i kåpan och hängde efoden på honom, som han fäste ihop och drog åt med skärpet. 8 Han satte på honom bröstskölden och lade urim och tummim däri. 9 Han satte turbanen på hans huvud, och framtill på turbanen fäste han guldplattan, det heliga diademet, så som Herren befallt Mose. 10 Sedan tog Mose smörjelseoljan och smorde tälthelgedomen och allt däri, och helgade det. 11 Sju gånger stänkte han oljan på altaret och smorde altaret med alla dess tillbehör och karet med dess ställ. Så helgade han det. 12 Han hällde en del av smörjelseoljan på Arons huvud och smorde honom för att helga honom. 13 Mose förde fram Arons söner och iklädde dem tunikor, spände bälten om dem och band huvor på dem, så som Herren befallt Mose.
14 Mose förde sedan fram syndoffertjuren, och Aron och hans söner lade händerna på dess huvud. 15 Sedan slaktades den, och Mose tog blodet och strök med fingret på altarets fyra horn och renade altaret. Resten av blodet hällde han ut vid foten av altaret. Så helgade han altaret och bringade försoning åt det. 16 Och han tog allt fettet kring inälvorna, leverfettet och bägge njurarna med deras fett, och brände det på altaret. 17 Men tjurens hud, kött och maginnehåll brände han upp utanför lägret, så som Herren befallt honom.
18 Så förde Mose fram brännofferbaggen, och Aron och hans söner lade händerna på dess huvud. 19 Sedan slaktades den, och Mose stänkte blodet runt om på altaret. 20 Han styckade baggen och brände huvudet, styckena och istret. 21 Han tvättade inälvorna och benen i vatten. Sedan brände Mose hela baggen på altaret. Det var ett brännoffer, en blidkande doft, ett eldoffer åt Herren, så som Herren befallt Mose.
22 Så förde Mose fram den andra baggen, prästvigningsbaggen, och Aron och hans söner lade händerna på dess huvud. 23 Mose slaktade baggen och tog av blodet och strök på Arons högra örsnibb, högra tumme och högra stortå. 24 Mose förde fram Arons söner och strök något av blodet på deras högra örsnibbar, högra tummar och högra stortår. Resten av blodet stänkte han runt om på altaret. 25 Sedan tog han fettet, svansen, allt fettet kring inälvorna, leverfettet, de bägge njurarna med deras fett och det högra låret. 26 Och ur korgen med de osyrade bröden som stod inför Herren tog han en osyrad kaka, en oljebrödskaka och en tunnkaka och lade dem på fettstyckena och det högra låret. 27 Allt detta lade han i händerna på Aron och hans söner, och de lyfte det som ett lyftoffer inför Herrens ansikte. 28 Sedan tog Mose det ur deras händer och brände det på altaret, med brännoffret. Det var ett prästvigningsoffer med en blidkande doft, ett eldoffer åt Herren. 29 Och Mose tog bringan – Moses del av prästvigningsoffrets bagge – och lyfte den som ett lyftoffer inför Herrens ansikte, så som Herren befallt Mose.
30 Och Mose tog av smörjelseoljan och av blodet på altaret och stänkte på Aron och hans kläder och på hans söner och deras kläder. Så helgade han Aron och hans kläder, och hans söner och deras kläder. 31 Mose sa till Aron och hans söner: ”Koka köttet vid ingången till mötestältet, och där ska ni äta det med brödet som är i prästvigningskorgen, så som jag befallt: Aron och hans söner ska äta det. 32 Bränn upp det som blir kvar av köttet och brödet.
33 Ni ska inte lämna mötestältets ingång under sju dagar, förrän era prästvigningsdagar är över. För er prästvigning ska vara i sju dagar. 34 Vad som skett i dag har befallts av Herren, för att försoning ska bringas för er. 35 Ni ska stanna kvar vid ingången till mötestältet dag och natt i sju dygn och iaktta Herrens påbud, för att ni inte ska dö. Detta har jag fått befallning om.”
36 Och Aron och hans söner gjorde allt som Herren befallt genom Mose.
8. Kapitlet utgör en fullbordan av påbudet om prästvigningen i 2 Mos 28-29.
8:8. urim och tummim. Se kommentar till 2 Mos 28:30.
© Ragnar Blomfelt