Bileams poem
1 Bileam sa till Balak: ”Bygg sju altaren åt mig här, och förbered åt mig sju tjurar och sju baggar.” 2 Balak gjorde som Bileam begärde, och de båda offrade en tjur och en bagge på varje altare. 3 Sedan sa Bileam till Balak: ”Stanna här vid ditt brännoffer medan jag går iväg. Kanske får jag ett möte med Herren. Det han visar mig ska jag meddela dig.” Och han gick upp på en kal höjd.
4 Gud mötte honom, och Bileam sa till honom: ”Jag har förberett de sju altarna, och på varje altare har jag offrat en tjur och en bagge.” 5 Då lade Herren ett budskap i Bileams mun och sa: ”Gå tillbaka till Balak och återge mitt budskap.”
6 Så han återvände till Balak som stod vid sitt brännoffer med alla Moabs furstar. 7 Då framförde Bileam detta poem:
”Balak hämtade mig från Aram,
Moabs kung från österns berg.
Kom, förbanna Jakob åt mig!
Kom, vredgas över Israel!
8 Hur kan jag förbanna den
som Gud ej förbannar?
Hur kan jag vredgas över den
som Herren ej vredgas över?
9 Jag ser honom från klippornas topp,
jag skådar honom från höjderna.
Se, ett folk som bor för sig själv,
som inte räknar sig bland folken.
10 Vem kan räkna Jakobs stoft,
räkna fjärdedelen av Israel?
Låt mig dö som de rättfärdiga dör,
låt mitt slut bli som hans!”
11 Då sa Balak till Bileam: ”Vad har du gjort mot mig? Jag tog dig hit för att förbanna mina fiender, men du har välsignat dem!” 12 Bileam svarade: ”Ska jag inte tala exakt vad Herren lägger i min mun?”
13 Balak sa till Bileam: ”Följ med till en annan plats där du kan se dem, men bara en del av dem, inte alla. Därifrån ska du förbanna dem åt mig.” 14 Så han tog Bileam till Väktarplatån uppe på Pisga. Där byggde han sju altaren och offrade en tjur och en bagge på varje altare. 15 Bileam sa till Balak: ”Stanna här vid ditt brännoffer medan jag går dit för att möta honom.” 16 Och Herren mötte Bileam och lade ett budskap i hans mun, och sa: ”Gå tillbaka till Balak och återge mitt budskap.”
17 Han återvände till Balak som stod vid sitt brännoffer med Moabs furstar. Balak frågade honom: ”Vad sa Herren?” 18 Då framförde Bileam detta poem:
”Balak, res dig och hör,
du Sippors son, lyssna till mig!
19 Gud är inte en människa,
så att han ljuger.
Han är inte en människoson,
så att han ångrar sig.
Gör han inte det han säger?
Håller han inte det han lovar?
20 Jag är befalld att välsigna!
Han välsignar,
och jag kan inte häva det.
21 Ingen ofärd skymtas i Jakob,
inget ont kan ses i Israel.
Jahve hans Gud är med honom,
det jublas över kungen bland dem.
22 Gud förde dem ut från Egypten.
Hans styrka är som vildoxens.
23 Ingen magi används i Jakob,
ingen spådom i Israel.
Nu sägs det om Jakob och Israel:
Vad har inte Gud gjort!
24 Se, ett folk reser sig
som en lejonhona,
som ett lejon far det upp.
Det vilar inte förrän det ätit rov
och druckit de slagnas blod.”
25 Balak sa till Bileam: ”Du ska varken förbanna dem eller välsigna dem!” 26 Men Bileam sa till Balak: ”Sa jag dig inte att jag måste göra allt som Herren säger?”
27 Balak sa till Bileam: ”Kom, jag vill ta dig till en annan plats. Kanske det är rätt i Guds ögon att du därifrån förbannar dem åt mig.” 28 Balak tog med honom upp till toppen av Peor, med vy över Jeshimon. 29 Och Bileam sa till Balak: ”Bygg sju altaren åt mig här, och förbered sju tjurar och sju baggar åt mig.” 30 Balak gjorde som Bileam sa, och offrade en tjur och en bagge på varje altare.
© Ragnar Blomfelt