Lägret renas
1 Herren sa till Mose: 2 ”Befall Israels söner att sända bort från lägret alla som har lepra eller flytning eller blivit orena genom en död kropp. 3 Varje sådan man eller kvinna ska ni föra bort utanför lägret, så att de inte orenar deras läger där jag bor mitt ibland dem.”
4 Israels söner gjorde så, de förde dem utanför lägret. Som Herren sa till Mose, så gjorde Israels söner.
Skuldersättning
5 Herren sa till Mose: 6 ”Säg till Israels söner: När en man eller kvinna begår en synd som människor kan begå och handlar trolöst mot Herren och drar på sig skuld, 7 ska han bekänna den synd han begått. Han ska ge full ersättning för det orätta och lägga till en femtedel av värdet, och ge det till den som han gjort orätt emot. 8 Men om den utsatte inte har någon nära släkting som kan ta emot ersättningen, ska den ges åt Herren och tillhöra prästen, utöver den försoningsbagge med vilken försoning bringas åt den skyldige. 9 Alla heliga gåvor som Israels söner bär fram till prästen ska tillhöra honom. 10 Varje mans heliga gåvor tillhör honom själv. Men det som en man ger åt prästen tillhör honom.”
Otrohet och svartsjuka
11 Herren sa till Mose: 12 ”Tala till Israels söner: Säg att en mans hustru går på avvägar och är otrogen mot sin man, 13 genom att någon annan har samlag med henne. Det är dolt för hennes man och hennes orenhet är oupptäckt. Inget vittne finns och hon blev inte tagen på bar gärning. 14 Om han då känner svartsjuka och fattar misstanke mot sin hustru som orenat sig, eller om han känner svartsjuka och fattar misstanke mot sin hustru fastän hon inte orenat sig, 15 då ska mannen föra sin hustru till prästen. Han ska bära fram två kilo kornmjöl som offer för henne. Han ska inte hälla olja eller lägga rökelse på offret, för det är ett svartsjukeoffer, ett påminnelseoffer för att uppmärksamma synd.
16 Prästen ska föra fram kvinnan och ställa henne inför Herren. 17 Han ska ta heligt vatten i ett lerkärl och ta lite stoft från tälthelgedomens golv och lägga i vattnet. 18 Prästen ska ställa fram kvinnan inför Herren och lösa upp hennes hår och lägga påminnelseoffret i hennes händer, det är svartsjukeoffret. Prästen ska i sin hand ha det bittra vattnet som bringar förbannelse.
19 Sedan ska prästen ta ed av kvinnan med orden: ”Om ingen legat med dig och du inte gått på avvägar och orenat dig medan du var under din man, då ska detta bittra förbannelsebringande vatten inte skada dig. 20 Men om du gått på avvägar medan du var under din man, och orenat dig genom att någon annan än din man legat med dig” 21 – prästen ska nu uttala förbannelseeden över kvinnan och säga: – ”då ska Herren göra dig till en förbannelse och en ed bland ditt folk. Herren ska låta ditt moderliv skrumpna och din buk svullna. 22 Det förbannelsebringande vattnet ska gå in i din kropp så din buk svullnar och ditt moderliv skrumpnar.” Och kvinnan ska säga: ”Amen, amen.”
23 Prästen ska nedteckna dessa förbannelser på ett blad och skölja ner dem i det bittra vattnet. 24 Han ska låta kvinnan dricka av det bittra förbannelsebringande vattnet som ska gå in i henne och orsaka bitter smärta. 25 Prästen ska ta svartsjukeoffret ur kvinnans hand och lyfta det inför Herren och bära fram det till altaret. 26 Han ska ta en handfull av offret som ett påminnelseoffer och bränna det på altaret. Därefter ska han låta kvinnan dricka av vattnet.
27 När hon druckit av vattnet ska följande ske: Har hon orenat sig och varit otrogen mot sin man, ska det förbannelsebringande vattnet gå in i henne och orsaka bitter smärta. Hennes buk ska svullna och hennes moderliv skrumpna. Kvinnan ska bli en förbannelse bland sitt folk. 28 Men om kvinnan inte orenat sig utan är ren, då ska hon vara oskadd och kunna bli med barn.
29 Detta är lagen om svartsjuka, när en gift kvinna går på avvägar och orenar sig medan hon är under sin man, 30 eller när känsla av svartsjuka drabbar en man så att han misstänker sin hustru. Han ska då ställa fram hustrun inför Herren, och prästen ska göra med henne allt vad denna lag påbjuder. 31 Mannen är fri från skuld, men hustrun ska bära på skuld.”
5:2-3. 3 Mos 13-14 ger en utförlig redogörelse för detta påbud.
5:16-22. Detta ”lögndetektortest” beskrivs bara här. Om det också i praktiken genomförts bokstavligt berättar ej Bibeln. Poängen är att Gud ska straffa den kvinna som varit otrogen (v. 21).
5:22. Amen. Betyder ”sant”, ”trovärdigt”.
© Ragnar Blomfelt