Avskrivningsåret
1 Vart sjunde år ska du avskriva skulder. 2 Så ska avskrivningen gå till: Den som lånat ut något till sin nästa ska efterskänka lånet. Han får inte kräva in något av sin nästa eller sin broder, eftersom skuldavskrivning kungjorts från Herren. 3 En utlänning får du kräva, men din broders skuld ska du efterskänka.
4 Men ingen fattig ska finnas hos dig. För Herren ska rikligt välsigna dig i landet som Jahve din Gud ger dig till egendom för att du ska inta det, 5 om du bara lyssnar till Jahve din Gud och noga följer alla dessa bud som jag i dag ger dig. 6 För Jahve din Gud ska välsigna dig, som han lovat dig. Och du ska ge lån till många folk, men du ska inte låna. Du ska härska över många folk, men de ska inte härska över dig.
7 Om det finns en fattig broder hos dig i någon av dina städer i landet som Jahve din Gud ger dig, då ska du inte vara hårdhjärtad eller sluta din hand för din fattige broder. 8 Du ska öppna helt din hand för honom och generöst låna honom allt han behöver. 9 Se till att inte en gemen tanke uppstår i ditt hjärta: ”Det sjunde året, avskrivningsåret, är nära”, så att du med ont öga ser på din fattige broder och inte ger honom något. Han kan då ropa till Herren mot dig, och det blir dig till synd. 10 Skänk honom rikligt utan bittert hjärta. När du gör det ska Jahve din Gud välsigna dig i allt vad du gör och tar dig för. 11 Det kommer alltid att finnas fattiga i landet. Därför befaller jag dig att helt öppna handen för din broder, för de utsatta och fattiga i ditt land.
Slavars frigivning
12 Om en landsman, en hebreisk man eller kvinna, blir såld till dig ska han tjäna dig i sex år. I det sjunde året ska du frige honom. 13 Och när du friger honom ska du inte låta honom gå tomhänt. 14 Förse honom rikligt från din hjord, och från din tröskplats och vinpress. Ge honom av det som Jahve din Gud välsignat dig med. 15 Kom ihåg att du var slav i Egypten och att Jahve din Gud befriade dig. Därför ger jag dig denna befallning i dag.
16 Men om din slav säger att han inte vill lämna dig eftersom han älskar dig och ditt husfolk och har det bra hos dig, 17 då ska du ta en syl och sticka den genom hans öra in i dörren. Och han ska vara din slav för alltid. Gör likadant med din slavinna.
18 Anse det inte betungande när du friger din slav, för till hälften av kostnaden för en anställd har han tjänat dig i sex år. Och Jahve din Gud ska välsigna dig i allt du gör.
Förstfödda djur
19 Avskilj åt Jahve din Gud alla förstfödda handjur av dina kor och får. Använd inte dina förstfödda oxar vid ditt arbete. Och klipp inte ullen på dina förstfödda får. 20 Varje år ska du och ditt husfolk äta dem inför Jahve din Gud på den plats som han väljer.
21 Men om djuret har någon defekt, hälta, blindhet eller annat allvarligt fel, ska du inte offra det åt Jahve din Gud. 22 Ät dem inom dina portar. Både orena och rena kan äta av dem, som när man äter gasell eller hjort. 23 Men blodet ska du inte äta. Häll ut det på marken som vatten.
15:12-18. Slavägaren uppmanas att skänka till sin slav ett överflöd av livsmedel vid frigivning. En slav kunde älska sin herre och hans familj så mycket så att han ville fortsätta vara slav. Det kostade att äga en slav (om än inte lika mycket som vore det en daglönaranställd). En slav som rymt från sin herre fick inte behandlas illa (23:15-16). Se även kommentar till Ef 6:5.
© Ragnar Blomfelt