Josua efterträder Mose
1 Mose kom och talade följande ord till hela Israel: 2 ”Jag är i dag 120 år. Jag förmår inte vara aktiv längre. Och Herren har sagt till mig: ’Du ska inte gå över Jordanfloden.’ 3 Jahve din Gud ska själv gå över framför dig. Han ska förgöra dessa folk för dig och du ska fördriva dem. Josua ska gå framför dig, så som Herren sagt. 4 Herren ska göra med dem som han gjorde med Sichon och Og, amoreernas kungar och med deras land när han utrotade dem. 5 Herren ska överlämna dem till er och ni ska göra med dem exakt som jag befallt er. 6 Var starka och modiga! Var inte rädda och låt er inte skrämmas av dem. För Jahve din Gud går med dig, han ska inte lämna dig eller överge dig.”
7 Sedan kallade Mose till sig Josua och sa till honom inför hela Israel: ”Var stark och modig! För du ska föra folket in i landet som Herren med ed lovat att ge åt deras fäder. Du ska låta dem få det till egendom. 8 Herren själv går framför dig och han ska vara med dig. Han ska inte lämna dig eller svika dig. Var inte rädd eller modlös.”
Läsningen av lagen vid lövhyddohögtiden
9 Mose skrev denna lag och gav den till prästerna, Levis söner, som bar Herrens förbundsark, och till alla de äldste i Israel. 10 Mose befallde dem: ”Vid slutet av vart sjunde år, när avskrivningsåret är inne, vid lövhyddohögtiden, 11 då hela Israel träder fram inför Jahve din Gud på den plats han väljer, ska du läsa denna lag inför hela Israel så att de får höra den. 12 Samla folket, män, kvinnor, barn och invandraren inom dina portar, så att de får höra och lär sig frukta Jahve er Gud och noga följer alla ord i denna lag. 13 Också deras barn, som ännu inte känner den, ska höra den och lära sig att frukta Jahve er Gud så länge ni lever i det land ni tar i besittning när ni går över Jordanfloden.”
Herrens sista ord till Mose
14 Herren sa till Mose: ”Lyssna, tiden är nära då du ska dö. Kalla på Josua och ställ er i mötestältet, så ska jag förordna honom.” Mose gick då med Josua och ställde sig i mötestältet. 15 Då visade sig Herren i tältet i en molnpelare som blev stående vid ingången till tältet.
16 Herren sa till Mose: ”Lyssna, du ska bli lagd hos dina fäder. Då kommer detta folk att börja hora med främmande gudar i landet dit de kommer. De ska överge mig och bryta förbundet som jag slöt med dem. 17 Den dagen ska min vrede brinna mot dem. Jag ska överge dem och dölja mitt ansikte för dem så att de förtärs. De ska drabbas av ofärd och lidande i mängd. Den dagen ska de säga: ’Att denna ofärd drabbat oss måste väl betyda att vår Gud inte är med oss?’ 18 Den dagen ska jag sannerligen dölja mitt ansikte på grund av allt ont de gjort genom att vända sig till andra gudar.
19 Skriv nu ner denna sång och lär Israels söner den. Låt dem recitera den. Den ska vara mitt vittne mot Israels söner. 20 För jag ska föra dem in i landet som jag med ed lovat deras fäder, ett land som flödar av mjölk och honung. Men när de ätit sig mätta och välnärda kommer de att vända sig till andra gudar och dyrka dem. De kommer att förakta mig och bryta mitt förbund. 21 När de sedan drabbas av ofärd och lidande i mängd ska denna sång vittna mot dem, för deras efterkommande ska inte glömma den. För jag vet om deras böjelse redan nu, innan jag fört dem in i landet som jag med ed lovat dem.”
22 Den dagen skrev Mose ner sången och lärde Israels söner den.
23 Han förordnade Josua, Nuns son, och sa: ”Var stark och modig, för du ska föra Israels söner in i landet som jag med ed lovat åt dem. Jag är med dig.”
24 När Mose från början till slut hade skrivit ner orden i denna lag i en bok, 25 befallde han leviterna som bar Herrens förbundsark: 26 ”Ta denna lagbok och lägg den intill Jahves, er Guds, förbundsark. Den ska ligga där som ett vittne mot dig. 27 För jag vet hur upprorisk och hårdnackad du är. Redan nu medan jag lever bland er är ni upproriska mot Herren. Hur mycket mer efter min död! 28 Kalla samman till mig alla era stamäldste och era förmän, så att jag får tala dessa ord till dem och ta universum till vittne mot dem. 29 Jag vet att ni efter min död kommer att bli helt fördärvade och vika av från den väg som jag befallt er att gå. Ni ska drabbas av ofärd i framtiden eftersom ni beter er ont i Herrens ögon och väcker hans vrede med era handlingar.”
Moses avskedssång
30 Och Mose läste orden i denna sång inför Israels hela församling, från början till slut:
31:3. Josua. Se kommentar till 2 Mos 17:9.
31:6. Citeras i Hebr 13:5.
31:9, 19, 22, 24. skrev … skriv … skrev … skrivit. Enligt en bred och samstämmig judisk/kristen tradition skrev Mose inte bara Femte Moseboken utan samtliga Moseböcker. Jesus bekräftade ofta Mose författarskap, se t.ex. Mark 12:26, Luk 24:44, Joh 5:46-47, 7:19.
31:11. Jfr Jos 8:34, 2 Kung 23:2, Neh 8.
31:20. Överflöd och välstånd kommer alltid att utgöra en risk och en snara för Guds folk. Jfr Luk 12:15-21 med kommentar.
© Ragnar Blomfelt