1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28
kapitel 17
Upplopp i Thessalonike
1 De reste genom Amfipolis och Apollonia och kom till Thessalonike. Där hade judarna en synagoga. 2 Sin vana trogen gick Paulus in där. Och under tre sabbater förde han samtal med dem utifrån Skrifterna. 3 Han förklarade och visade att Kristus måste lida och uppstå från de döda. Han sa: ˮDenne Jesus som jag förkunnar för er är Kristus.ˮ 4 Några av dem blev övertygade och slöt sig till Paulus och Silas, därtill en ansenlig mängd gudfruktiga greker och åtskilliga förnäma kvinnor. 5 Men judarna greps av avund. De tog med sig en pöbelhop från torget och ställde till med bråk och upplopp i staden. De trängde fram mot Jasons hus och sökte efter Paulus och Silas för att ställa dem inför folksamlingen. 6 Men när de inte fann dem släpade de Jason och några bröder till stadens styresmän och skrek: ˮDessa som uppviglat hela världen har kommit hit också, 7 och Jason har tagit emot dem, och de bryter alla mot kejsarens påbud genom att påstå att en annan är kung, en Jesus!ˮ 8 Folket och styresmännen blev oroliga när de hörde detta. 9 Och efter att de tagit pengar som säkerhet från Jason och de andra frigavs de.
Apostlarna i Beroia
10 Så fort det blev natt sände bröderna iväg Paulus och Silas till Beroia. När de kom dit gick de till judarnas synagoga. 11 Judarna där var mera mottagliga än de i Thessalonike. De tog villigt emot ordet och utforskade dagligen Skrifterna för att se om allt som sagts stämde. 12 Därför kom många av dem till tro, likaså åtskilliga ansedda grekiska kvinnor och män. 13 Men när judarna i Thessalonike fick veta att Guds ord förkunnades av Paulus även i Beroia, kom de dit och hetsade upp och oroade massorna. 14 Bröderna sände då omedelbart iväg Paulus ner mot kusten, men Silas och Timotheos stannade kvar där.
Paulus i Athen
15 De som följde Paulus förde honom ända till Athen och återvände sedan med besked till Silas och Timotheos att komma till honom så snart som möjligt. 16 Men då Paulus väntade på dem i Athen blev han upprörd i sin ande när han såg staden så full av avgudabilder. 17 Han förde därför samtal i synagogan med judarna och med de gudfruktiga, och på torget varje dag med dem som befann sig där. 18 Några epikureiska och stoiska filosofer diskuterade med honom. Och några sa: ˮVad är det för ett hopkok av idéer han för fram?ˮ Andra sa: ˮHan verkar förkunna om främmande gudar.ˮ Paulus förkunnade nämligen evangeliet om Jesus och uppståndelsen. 19 De tog honom med sig till Areopagen och sa: ˮKan vi få veta vad det är för en ny lära du talar om? 20 Det du säger låter så märkligt. Vi vill därför veta vad det hela handlar om.ˮ 21 Athenarna och de utlänningar som bodde där hade nämligen inte tid för annat än att tala om och lyssna på det som hade nyhetens behag.
Paulus tal inför Areopagen
22 Paulus ställde sig nu mitt inför Areopagen och sa: ˮAthens män, jag ser att ni är mycket religiösa i alla avseenden. 23 För när jag gått omkring och betraktat allt vad ni dyrkar, fann jag även ett altare med inskriften: ʼÅt en okänd Gud.ʼ Det som alltså ni ovetande dyrkar, det förkunnar jag för er. 24 Gud skapade universum och allting däri. Han är himlens och jordens Herre och bor inte i tempel gjord av människohand. 25 Han låter sig inte heller betjänas av människohänder som om han behövde något. Han ger själv åt alla liv och anda och allt. 26 Av en enda har han skapat mänsklighetens alla folk till att bo över hela jorden. Han har fastställt bestämda tider och gränser inom vilka de ska bo, 27 för att de ska söka Gud och kanske treva sig fram till honom och finna honom, fastän han inte är långt borta från någon av oss. 28 För i honom lever vi och rör oss och är till. Som även några av era egna skalder har sagt: ʼVi är av hans släkt.ʼ 29 Då vi är av Guds släkt ska vi inte tänka oss att gudomen liknar guld eller silver eller sten, något format utifrån mänsklig konst och fantasi. 30 Gud har haft överseende med okunnighetens tider. Men nu befaller han alla människor överallt att omvända sig, 31 för han har fastställt en dag då han ska döma världen i rättfärdighet genom en man som han bestämt därtill. Det har han trovärdigt gjort klart för alla genom att resa honom upp från de döda.ˮ
32 När de hörde om uppståndelsen från de döda började några skratta. Men andra sa: ˮVi vill höra mera från dig om detta.ˮ 33 Så lämnade Paulus dem. 34 Men några män slöt sig till honom och trodde, bland dem Dionysios som var medlem av Areopagen. Och en kvinna vid namn Damaris och några till.
Föregående Nästa
.
”… under tre sabbater förde han samtal med dem utifrån Skrifterna …”
17:1. De, Paulus, Silas och Timotheos. Amfipolis och Apollonia, låg omkring fem respektive nio mil sydväst om Filippi (16:12). Thessalonike, en stor stad som låg omkring femton mil sydväst om Filippi. Samtliga städer låg i nutida östra Grekland. Paulus skrev två brev till församlingen i Thessalonike, första- och andra Thessalonikerbrevet.
17:2. tre sabbater, den tid han verkade i synagogan. Hans tid i Thessalonike var sannolikt längre.
17:3. Kristus måste lida och stå upp från de döda, se kommentar till Matt 16:21. Kristus, den i Skrifterna utlovade Messias.
17:4. gudfruktiga, se kommentar till 10:2. förnäma kvinnor, varav en del sannolikt var hustrur till ledande män i staden.
17:5. Jasons hus, Paulus och Silas bodde hos honom (v. 7).
17:7. påstå att en annan är kung, vilket var en allvarlig anklagelse eftersom det kunde innebära högförräderi mot Kejsaren i Rom. Jesus är visserligen kung (Upp 17:14, 19:16), men hans rike är inte av denna världen (Joh 18:36)
17:9. tagit pengar som säkerhet, för att förhindra fortsatt oro och upplopp. Det innebar i praktiken att Paulus förhindrades att offentligt förkunna där.
17:10. Beroia, låg omkring åtta mil väster om Thessalonike.
17:11. utforskade dagligen Skrifterna, Kristus finns överallt i ”Skrifterna” (jfr v. 2-3, Joh 5:39, Luk 24:44) som här avser GT.
17:11. ”mera mottagliga.” Alternativ översättning: av mer ädel karaktär.
17:14. Bröderna sände då omedelbart iväg Paulus ner mot kusten, trakasserier och förföljelser var Guds sätt att leda Paulus missionsverksamhet, och det var samtidigt en uppfyllelse av Herrens förutsägelse i 9:16.
17:15. Athen, låg kustvägen omkring trettiofem mil söder om Beroia (v. 10).
17:17. gudfruktiga, se kommentar till 10:2.
17:18. epikureiska och stoiska filosofer, epikurismen och stoicismen var två filosofiska riktningar som grundades omkring år 300 f.Kr. Han verkar förkunna om främmande gudar. Möjligen sa de så eftersom Paulus talade om både Fadern och Kristus som Gud, eller så missförstod de ordet anastasin (grek. ”uppståndelsen”) och trodde det var fråga om en gud.
17:19. Areopagen, ett slags (rättsligt) råd. Inför rådet skedde utfrågningar. Även religiösa/moraliska frågeställningar behandlades. Areopagen kallades samtidigt den kulle strax väster om Akropolis där rådet samlades.
17:22. ”inför”. Alternativ översättning: på.
17:22. ”religiösa.” Alternativ översättning: vidskepliga.
17:24. bor inte i tempel gjord av människohand, sa Paulus där han stod nära Parthenon.
17:25. Han ger själv åt alla liv och anda och allt, varje andetag en människa tar är beroende av att Gud Är.
17:26. Av en enda, Adam (1 Mos 1-2). Han har fastställt bestämda tider och gränser inom vilka de ska bo, varje lands och civilisations historia och gränser är fastställda av jordens och mänsklighetens Skapare. Jfr 1 Mos 10:1-11:9, 5 Mos 32:8, Ps 74:17. Idén om en öppen gränslös värld är emot Skaparens vilja.
17:27. för att de ska söka Gud och kanske treva sig fram till honom och finna honom, Paulus visste att det i verkligheten inte finns någon människa som av sig själv söker Gud, Rom 1:18-3:18. Endast när Gud drar i en människa börjar hon söka Gud (se Joh 6:37 med kommentar). I denna kontext nämner dock Paulus inte om denna första helt avgörande punkt i sin teologi utan berättar istället att det finns människor – underförstått: efter att de blivit kallade av Gud – som börjar söka sin Skapare.
17:28. i honom lever vi och rör oss och är till, människan är varje sekund helt beroende av Gud för sin existens. Formuleringen förekommer även i en dikt av Epimenides omkring 500 f.Kr. Vi är av hans släkt. Citat från Aratos (310-240 f.Kr.).
17:29. Då vi är av Guds släkt, anspelar även på skapelseberättelsen (1 Mos 1:26). guld eller silver eller sten, avgudabilder av det slaget fanns det gott om i Athen.
17:30. Gud har haft överseende, dvs inte utgjutit sin vrede i fullt mått. okunnighetens tider, avser tiden fram till Jesu Kristi framträdande. alla människor överallt, Gud var i Kristus och försonade hela världen, och därför uppmanas under varje tid alla människor utan undantag att omvända sig (se även 2 Kor 5:19-20 med kommentarer).
17:31. Orsaken till att Paulus uppmanar människor att omvända sig grundas på att det kommer en Domens dag. Missionsbudskapet om omvändelse (v. 30) och dom utgör ett grundfundament i den kristna tron, Hebr 6:1-2. Det har han trovärdigt gjort klart för alla, Jesu uppståndelse utgör för människosläktet ett obestridligt vittnesbörd om kommande dom (Joh 5:27-30). Se även kommentar till 10:42.
17:31. ”Det har han trovärdigt gjort klart för.” Alternativ översättning: Han har erbjudit tro åt.
17:32. började några skratta, eftersom kroppens uppståndelse betraktades som orimligt och absurt inom de olika grekiska filosofiska riktningarna.
17:34. Dionysios … Damaris, omnämns endast här i NT.
© Ragnar Blomfelt