1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28
kapitel 8
Förföljelse mot församlingen
1 Den dagen utbröt en stor förföljelse mot församlingen i Jerusalem. Alla utom apostlarna skingrades över Judeen och Samarien. 2 Några gudfruktiga män begravde Stefanos och uttryckte stor sorg. 3 Men Saul försökte slita sönder församlingen. Han trängde in i hus efter hus och drog fram både män och kvinnor och fick dem i fängelse.
Evangeliet förkunnas i Samarien
4 De som nu hade skingrats vandrade omkring och förkunnade evangeliets budskap. 5 Filippos kom ner till staden i Samarien och förkunnade Kristus för folket. 6 Och de höll sig enigt till Filippos budskap när de hörde och såg de tecken som han gjorde. 7 Från många människor for nämligen orena andar ut under höga skrik, och många lama och lytta botades. 8 Det blev stor glädje i den staden.
9 Men i staden fanns en man vid namn Simon som förut hade utövat ockult magi och slagit folket i Samarien med häpnad. Han gav sig ut för att vara något stort. 10 Alla, både små och stora, fascinerades av honom och sa: ˮDet är han som kallas Guds stora kraft.ˮ 11 De fascinerades av honom eftersom han under lång tid hade bländat dem med sin ockulta magi. 12 Men när de trodde på Filippos som förkunnade evangelium om Guds rike och Jesu Kristi namn lät de döpa sig, både män och kvinnor. 13 Även Simon själv kom till tro, och efter att han döpts höll han sig troget till Filippos. Han blev alldeles hänförd när han såg de stora tecken och kraftgärningar som utfördes. 14 Då nu apostlarna i Jerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes. 15 De två kom ner och bad för dem att de skulle få den helige Ande. 16 För Anden hade ännu inte fallit på någon av dem, de var endast döpta i Herren Jesu namn. 17 De lade då händerna på dem och de tog emot den helige Ande.
18 När Simon såg att Anden gavs genom apostlarnas handpåläggning kom han till dem med pengar 19 och sa: ˮGe mig också den här makten att den jag lägger händerna på får den helige Ande.ˮ 20 Men Petrus sa: ˮTill fördärvet med dig och ditt silver då du menar att Guds gåva kan köpas för pengar! 21 Du har ingen del alls i detta budskap eftersom ditt hjärta inte är rättvänt inför Gud. 22 Vänd därför om från denna din ondska och be till Herren så kanske han förlåter ditt hjärtas tankar. 23 För jag ser att du är förgiftad av bitterhet och bunden av orättfärdighet.ˮ 24 Simon svarade: ˮBe för mig till Herren att inget av det ni har sagt drabbar mig.ˮ
25 Och efter att Petrus och Johannes hade vittnat och talat Herrens ord återvände de till Jerusalem. På väg dit förkunnade de evangeliet i många samariska byar.
Filippos och den etiopiske hovmannen
26 En Herrens ängel talade till Filippos: ˮRes dig och gå vid middagstid ut på vägen som leder från Jerusalem ner till Gaza.” – Det är en ödslig väg. – 27 Han reste sig och gick. Och plötsligt kom där en etiopier, en eunuck, som var hovman hos den etiopiska drottningen Kandake och han förvaltade alla hennes skatter. Han hade kommit till Jerusalem för att tillbe 28 och var nu på återresa och satt i sin vagn och läste profeten Jesaja. 29 Anden sa till Filippos: ˮGå fram till vagnen och håll dig intill den.ˮ 30 Filippos sprang fram och hörde honom läsa profeten Jesaja och frågade: ˮFörstår du vad du läser?ˮ 31 Han svarade: ˮHur i hela världen skulle jag kunna det om ingen vägleder mig?ˮ Och han bad Filippos stiga upp och sätta sig bredvid honom. 32 Skriftstället som han läste var detta: Han fördes likt ett får till slakt, och likt ett lamm som är tyst inför klipparen så öppnade han inte sin mun. 33 I förnedringen berövades honom rättvisa. Vem kan beskriva hans släkte, eftersom hans liv togs bort från jorden?
34 Hovmannen sa till Filippos: ˮJag ber dig, berätta vem profeten talar om, sig själv eller någon annan?ˮ 35 Då tog Filippos till orda och började utifrån detta skriftställe förkunna evangeliet om Jesus för honom. 36 På sin färd längs vägen kom de till ett ställe med vatten. Hovmannen sa: ˮTitta, här är vatten. Vad hindrar att jag blir döpt?ˮ 38 Han såg till att stanna vagnen, och både Filippos och hovmannen steg ner i vattnet och han döpte honom. 39 När de hade stigit upp ur vattnet ryckte Herrens Ande bort Filippos. Och hovmannen såg honom inte mer eftersom han fortsatte sin resa, fylld av glädje. 40 Filippos fann sig ha kommit till Ashdod. Och han vandrade omkring och förkunnade evangeliet i alla städer tills han kom till Caesarea.
Föregående Nästa
8:1. alla utom apostlarna, oklart varför, möjligen på grund av Gamaliels råd, 5:38-40. Detta skulle dock senare komma att förändras, 12:1-3. skingrades över Judeen och Samarien, i enlighet med Faderns och Sonens vilja, 1:8. Allt som sker samverkar till det goda för Guds folk, Rom 8:28.
8:3. Paulus skulle senare avge vittnesbörd om sin grymhet, 22:4-5, 26:10-11.
8:5. Filippos, en av de utvalda medhjälparna, 6:5. I 21:8 kallas han ”evangelisten”. staden i Samarien, möjligen Shekem. Se även kommentar till Matt 10:5.
8:9. ockult magi, jfr 13:6, 19:18-19, Upp 21:8, 22:15.
8:12. Guds rike, se kommentarer till Matt 3:2, Luk 17:20-21, Joh 18:36. och kvinnor, i GT var det endast männen som fick förbundets tecken (1 Mos 17:10).
8:14. Samarien hade tagit emot Guds ord, vilket man även hade gjort där under Jesu tid, Joh 4:4-42. Dock inte överallt, Luk 9:51-53.
8:16-17. Anden hade ännu inte fallit på någon av dem (v. 16) … de tog emot den helige Ande (v. 17), Anden föll även på apostlarna (kap 2), hednafolken (kap 10), och möjligen även på Johannes lärjungar (kap 19).
8:26. ”vid middagstid ut.” Alternativ översättning: söderut.
8:26. ”på vägen som leder från Jerusalem ner till Gaza. – Det är en ödslig väg. -” Alternativ översättning: på den ödsliga vägen som leder från Jerusalem ner till Gaza.
8:27. etiopier, han var från en plats motsvarande det nutida Nubien och norra Sudan. en eunuck, kastrerade var uteslutna ur Herrens församling enligt 5 Mos 23:1. Men Jes 56:3-8, dvs den bibelbok som etiopiern satt och läste, gör klart att i den messianska tidsåldern är även de välkomna till Gud. Och det stadfäster denna händelse. Kandake, en titel som bars av drottningar. för att tillbe, eftersom han sannolikt hade kommit till tro på Israels Gud.
8:29. Anden sa, hörbart eller som en inre röst. Också här framgår att Anden inte bara är en kraft utan en ”person” (jfr 10:19, 13:2, 16:7).
8:33. Vem kan beskriva hans släkte, sannolikt avses människosläktets synd, ondska och ofattbara irrationalitet som ledde till att Jesu liv togs bort från jorden.
8:32-33. Jes 53:7.
8:34 (36, 38-39). ”Hovmannen … hovmannen.” Alternativ översättning: Eunucken … eunucken.
8:39. ryckte Herrens Ande bort Filippos, för den som lever i Guds andliga rike kan det mest oväntade och spektakulära inträffa när som helst. Jfr Joh 3:8, 1 Kung 18:12, 2 Kung 2:11, 16.
8:40. Ashdod, en stad omkring fem mil väster om Jerusalem. Caesarea, en stad omkring 8 mil norr om Ashdod vid Medelhavets kust, där han sannolikt bosatte sig (21:8).
© Ragnar Blomfelt