Israels krig mot Benjamin
1 Då drog alla Israels söner ut, från Dan till Beer-Sheba och från Gilead. De samlades som en man inför Herren i Mispa. 2 Ledarna för allt folket, från alla Israels stammar, trädde fram i Guds församling. Det var 400 000 svärdbeväpnade män till fots.
3 Benjamins söner fick höra att israeliterna hade dragit upp till Mispa. Och Israels söner sa: ”Berätta hur detta illdåd gick till!” 4 Då sa leviten, den dödade kvinnans man: ”Jag och min bihustru kom till Gibea i Benjamin för att övernatta där. 5 Jag attackerades då av Gibeas män, som omringade huset om natten för att komma åt mig. De tänkte döda mig, och min bihustru skändade de så att hon dog. 6 Då tog jag min bihustru och styckade henne och sände delarna överallt i Israels område. För de hade begått en fördärvlig galenskap i Israel. 7 Lyssna, alla Israels söner, lägg fram era råd och förslag här och nu!”
8 Då ställde sig allt folket upp som en man och sa: ”Ingen av oss går hem till sitt tält eller vänder om till sitt hus. 9 Så här gör vi med Gibea: Lotten får avgöra hur vi ska anfalla. 10 I alla Israels stammar tar vi ut tio män av hundra. Och hundra av tusen. Och tusen av tio tusen. De ska skaffa proviant åt hären. När de sedan kommer till Gibea i Benjamin ska de ge staden vad den förtjänar för den galenskap de begått i Israel.” 11 Alla Israels män samlades vid staden, förenade som en man.
12 Och Israels stammar sände män till hela Benjamins stam och lät säga: ”Vad är det för illdåd som begåtts bland er! 13 Lämna ut Gibeas usla män så att vi kan avrätta dem och avlägsna det onda från Israel.” Men benjaminiterna vägrade lyssna på sina bröder israeliterna. 14 Istället samlades Benjamins söner från sina städer till Gibea för att kriga mot Israels söner. 15 Den dagen mönstrade Benjamins söner från städerna 26 000 svärdbeväpnade män, förutom de 700 utvalda män som bodde i Gibea. 16 Bland alla dessa fanns 700 utvalda män som var vänsterhänta, och som alla kunde slunga en sten mot håret utan att missa. 17 Och Israels män, undantaget Benjamin, mönstrade 400 000 svärdbeväpnade män. Alla var krigsmän.
18 Israels söner bröt upp och gick upp till Betel. Där frågade de Gud: ”Vem av oss ska först dra ut och kriga mot Benjamins söner?” Herren svarade: ”Juda först.” 19 Nästa morgon bröt Israels söner upp och slog läger nära Gibea. 20 Israels män gav sig ut i krig mot Benjamin. De gick i ställning mot dem vid Gibea. 21 Men Benjamins söner drog ut från Gibea och dödade den dagen 22 000 israeliter.
22 Men folket, Israels män, tog mod till sig och gick åter i ställning på samma plats där de hade ställt upp första dagen. 23 Israels söner gick upp och grät inför Herrens ansikte till kvällen. De frågade Herren: ”Ska vi åter gå ut i krig mot vår bror Benjamin?” Herren svarade: ”Gå ut mot honom!” 24 Dagen efter ryckte israeliterna fram mot Benjamins söner. 25 Samma dag drog Benjamin ut från Gibea mot Israels söner och dödade ytterligare 18 000 svärdbeväpnade män.
26 Då begav sig alla Israels söner, hela hären, upp till Betel. Där satt de och grät inför Herrens ansikte, och fastade hela dagen till kvällen. Och de frambar brännoffer och fredsoffer inför Herren. 27 Israels söner rådfrågade Herren. Den tiden stod Guds förbundsark där, 28 och Pinehas, son till Eleasar, Arons son, tjänstgjorde inför Herren. De frågade: ”Ska vi åter gå i krig mot vår bror Benjamin, eller ska vi avstå?” Herren svarade: ”Gå! För i morgon ska jag ge honom i er hand.” 29 Israel lade då män i bakhåll runt om Gibea. 30 Därefter drog israeliterna upp mot Benjamins söner på tredje dagen. De gick i ställning mot Gibea så som förut. 31 Benjamins söner drog ut mot hären men lockades bort från staden. Liksom förut angrep de folk i början och dödade ett trettiotal av Israels män på vägarna, både på vägen upp till Betel och på vägen till Gibea över fältet. 32 Då tänkte Benjamins söner: ”Vi besegrar dem nu som förr.” Men Israels män hade sagt: ”Låt oss fly och locka dem bort från staden ut på vägarna.” 33 Alla Israels män drog sig bort från sina positioner och gick i ställning vid Baal-Tamar. Och de israeliter som låg i bakhåll ryckte fram från sin plats väster om Geba. 34 Så ryckte 10 000 utvalda män från hela Israel fram emot Gibea. Det blev en hård drabbning. Och benjaminiterna förstod inte att katastrofen stod för dörren. 35 Herren slog Benjamin inför Israel. Den dagen fällde Israels söner 25 100 svärdbeväpnade män av Benjamin.
36 Benjamins söner insåg att de var besegrade. Israels män drog sig tillbaka från Benjamin, eftersom de litade på bakhållet som de lagt mot Gibea. 37 De som låg i bakhåll stormade då in i Gibea. De avancerade och slog alla stadens invånare med svärd. 38 Israels män hade kommit överens med dem som låg i bakhåll att de skulle låta tjock rök stiga från staden. 39 När Israels män vände ryggen till striden, fällde Benjamin i början omkring trettio av Israels män. De tänkte: ”Sannerligen, vi slår dem nu som i förra striden.”
40 När den tjocka röken började stiga upp som en pelare från staden, vände benjaminiterna sig om. Och se! Hela staden stod i lågor som slog upp mot himlen. 41 Israels män vände nu om, och benjaminiterna greps av panik när de insåg att katastrofen stod för dörren. 42 De retirerade och flydde för Israels män mot öknen. Men striden hann upp dem, och israeliterna som kom ut från städerna fällde dem som hamnat mitt emellan. 43 De omringade benjaminiterna, jagade dem och trampade ner dem på deras viloplatser, ända fram mot Gibea på dess östra sida. 44 Av Benjamin stupade 18 000 man, alla mäktiga krigare. 45 Andra benjaminiter retirerade och flydde mot öknen till Rimmons klippa. Israels män gjorde en efterskörd på 5000 man bland dem på vägarna. De förföljde dem till Gideom och slog 2 000 man till. 46 Av benjaminiterna stupade den dagen 25 000 svärdbeväpnade män. Alla var mäktiga krigare. 47 Men 600 man retirerade och flydde mot öknen, till Rimmons klippa. Där blev de kvar i fyra månader. 48 Men Israels män återvände till benjaminiterna och dödade alla med svärd, hela staden, boskapen och allt som kom i deras väg. De brände även ner alla städer som de fann där.
20:1. från Dan till Beer-Sheba. En standardformulering i Gamla Testamentet för att uttrycka hela Israel, från norr till söder.
20:9. Lotten får avgöra. Eftersom det ansågs uttrycka Guds vilja, se kommentar till 2 Mos 28:30.
20:18-28, 35. Juda först … Gå ut … Gå! … Herren slog. Gud godkände och deltog aktivt i kriget. Det var både ett inbördeskrig och ett ”heligt krig”.
20:28. Pinehas. Se kommentar till 4 Mos 25:6-13.
© Ragnar Blomfelt