Kvarvarande folk i landet
1 Följande folkslag lämnade Herren kvar – för att med dem pröva alla israeliter som inte deltagit i något av krigen i Kanaan, 2 och för att lära framtida israeliter att föra krig, dem utan krigserfarenhet – : 3 filisteernas fem furstar, alla kanaaneer, sidonierna, och hiveerna som bodde i Libanons bergsbygd, från berget Baal-Hermon till vägen mot Lebo-Hamat. 4 Genom dem prövades Israel för att se om de ville lyda Herrens bud som han befallt deras fäder genom Moses hand. 5 Så bodde Israels söner bland kanaaneerna, hettiterna, amoreerna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna. 6 Israeliterna tog deras döttrar till hustrur, och gav sina döttrar åt deras söner. Och de dyrkade deras gudar.
Otniel
7 Israels söner gjorde det som var ont i Herrens ögon. De ignorerade Jahve sin Gud och dyrkade baalerna och asherorna. 8 Då tändes Herrens vrede mot Israel, och han sålde dem till Kushan-Rishatajim, kungen i Aram-Naharajim. Och Israels söner tjänade Kushan-Rishatajim i åtta år. 9 Då ropade Israels söner till Herren. Och Herren reste upp en frälsare bland Israels söner som räddade dem: Otniel, son till Kalebs yngre bror Kenas. 10 Herrens Ande kom över honom, och han blev domare i Israel. Otniel drog ut i krig, och Herren gav Arams kung Kushan-Rishatajim i hans hand så att han övervann Kushan-Rishatajim. 11 Sedan hade landet fred i fyrtio år. Därefter dog Otniel, Kenas son.
Ehud
12 Israels söner gjorde åter det som var ont i Herrens ögon. Herren gav då kung Eglon av Moab makt över Israel, eftersom de betett sig ont i Herrens ögon. 13 Eglon förenade sig med ammoniterna och Amalek. Han angrep och besegrade Israel, och intog Palmstaden. 14 Israels söner tjänade kung Eglon av Moab i arton år.
15 Då ropade Israels söner till Herren. Och Herren reste upp en frälsare bland dem: benjaminiten Ehud, Geras son, en vänsterhänt man. Israels söner sände honom med tribut till kung Eglon av Moab. 16 Ehud gjorde sig ett tveeggat svärd, fyrtio centimeter långt. Det spände han fast vid höger sida under kläderna. 17 Han överlämnade tributen till kung Eglon av Moab, som var en mycket fet man. 18 När Ehud hade överlämnat tributen, sände han iväg folket som hade burit tributen. 19 Vid bildstoderna nära Gilgal återvände Ehud och sa: ”Jag har ett hemligt meddelande till dig, o konung.” Kungen påkallade då tystnad, och alla i hans tjänst gick ut. 20 Ehud gick fram till kungen där han satt ensam i sin svala takvåning, och Ehud sa: ”Jag har ett budskap från Gud till dig.” Kungen reste sig ur stolen. 21 Då sträckte Ehud ut vänsterhanden, drog svärdet från sin högra sida och rände in det i hans buk. 22 Både klinga och fäste trängde in. Klingan omslöts av fettet, för han drog inte ut svärdet ur hans buk, och inälvorna vällde ut. 23 Ehud gick ut i förhallen och stängde och låste dörrarna till våningen efter sig.
24 När han hade gått, kom Eglons tjänare. De fann dörrarna till våningen låsta, och sa: ”Han uträttar väl sina behov i sin ventilerade kammare.” 25 De väntade så länge att det blev pinsamt. Men inga dörrar öppnades till våningen. Så de tog nyckeln och öppnade själva, och där fann de sin herre – död på golvet.
26 Ehud hade flytt medan de dröjde. Han hade passerat bildstoderna och flytt till Seira. 27 Så snart han kom dit blåste han i hornet i Efraims bergsbygd. Då drog Israels söner ner från bergsbygden, och han ledde dem. 28 Han sa till dem: ”Följ mig, för Herren har gett era fiender moabiterna i er hand!” Så de följde honom och intog vadställena över Jordanfloden till Moab och lät ingen komma över. 29 Den gången dödade de omkring tiotusen moabiter, alla starka och mäktiga krigare. Ingen undkom. 30 Den dagen blev Moab kuvat under Israels hand. Och landet hade fred i åttio år.
Shamgar
31 Efter Ehud kom Shamgar, Anats son. Han dödade sexhundra filisteer med en oxpik. Även han räddade Israel.
3:1, 4. pröva … prövades Israel. I sin allvisa och allsmäktiga suveränitet använder Gud ibland främmande folkslag och individer för att helga och pröva sitt folk. Jfr 2:22, 2 Krön 32:31, Jes 48:10, Job 7:18, Ps 11:5, 2 Kor 8:2.
3:7. asherorna. Lokala manifestationer av Ashera, som var en i Främre Orienten dyrkad fruktbarhetsgudinna.
3:10. Herrens Ande. Jfr t.ex. 6:34, 11:29, 1 Mos 41:38, 2 Mos 31:3, 1 Sam 16:13, samt Ps 51:12-14 med kommentar.
© Ragnar Blomfelt