1 2 3 5 6
kapitel 4
Enheten i Kristi kropp
1 Därför uppmanar jag er, jag som är en fånge i Herren, att leva värdigt den kallelse ni fått. 2 Var alltid ödmjuka och milda. Visa varandra tålamod och tolerans i kärlek. 3 Sträva efter att bevara Andens enhet genom fridens band. 4 Det finns en kropp och en Ande – liksom ni kallades till ett hopp när ni blev kallade – 5 en Herre, en tro, ett dop, 6 en Gud och allas Fader, han som är över alla och genom alla och i alla.
7 Men åt var och en av oss gavs nåden i enlighet med den av Kristus tilldelade gåvan. 8 Därför heter det: När han steg upp i höjden tog han fångar, och han gav människorna gåvor. – 9 Vad betyder ˮhan steg upp,ˮ om inte att han också stigit ner till de lägre regionerna, jorden? 10 Han som steg ner är också den som steg upp över alla himlar för att uppfylla allt. – 11 Och han gav några till att vara apostlar, några till profeter, några till evangelister, några till församlingsledare och lärare. 12 Detta för att de heliga ska fulländas, utföra sin tjänst, bygga upp Kristi kropp, 13 tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, blir fullmogna och vuxna människor fram till Kristi fullhet. 14 Då blir vi inte längre barn som kastas omkring av vågorna och förs iväg av alla lärovindar, genom människors bluff och båg när de med list och lömska angrepp sprider villfarelse. 15 Vi ska istället tala sanning i kärlek och i allt växa upp till honom som är huvudet, Kristus. 16 Genom honom fogas hela kroppen samman. Och den hålls ihop genom det stöd som varje led ger enligt den kraft som är tilldelad åt var särskild del. Så växer och byggs kroppen upp i kärlek.
Den gamla och den nya människan
17 Därför säger jag med eftertryck i Herren: lev inte längre som hednafolken. Deras tankar är tomhet, 18 deras förstånd förmörkat. De är utestängda från livet i Gud på grund av deras okunnighet och deras förhärdade hjärtan. 19 Skamlöst överlämnar de sig åt liderligheter och lever i all slags omättlig orenhet. 20 Men så har inte ni blivit undervisade om Kristus. 21 Ni har fått höra om honom och blivit undervisade i honom eftersom sanning finns i Jesus: 22 att ni, med er förra livsföring i åtanke, ska lägga av den gamla fördärvade människan som är bedragen av sina begär, 23 och förnyas i ert andliga sinne, 24 och ikläda er den nya människan som är skapad till Guds likhet, i den rättfärdighet och helighet som kommer från sanningen.
Regler för det nya livet
25 Lägg därför bort lögnen. Var och en ska tala sanning med sin nästa, eftersom vi är lemmar i samma kropp. 26 Var upprörda, men synda inte. Låt inte solen gå ner över er vrede. 27 Ge inte heller djävulen något tillfälle. 28 Den som stjäl ska sluta med det. Istället ska han arbeta och uträtta något gott med sina egna händer, så att han kan dela med sig åt behövande. 29 Låt inget osunt ord passera era läppar. Tala bara goda ord som blir till uppbyggelse där behov finns, så att det blir till välsignelse för dem som lyssnar. 30 Bedröva inte Guds helige Ande som ni har fått som ett sigill till befrielsens dag. 31 Gör er av med all bitterhet och häftighet och vrede och allt skrikande och förtal och all annan ondska. 32 Var istället vänliga och godhjärtade mot varandra och förlåt varandra, liksom Gud i Kristus har förlåtit er.
Föregående Nästa
4:1. fånge i Herren, se kommentar till 3:1.
4:2. ödmjuka och milda, karaktärsdrag och dygder som då i den grekisk-romerska omvärlden var allmänt föraktade.
4:3. bevara Andens enhet, enheten är ett faktum och är skapad av Anden och omfattar alla som tror. Den kristne har därmed ett ansvar att i ord och handling bejaka detta genom att leva i kärlek till sina trossyskon. Se även Joh 17:21-23, Fil 2:2 med kommentarer.
4:3. ”fridens.” Alternativ översättning: harmonins. Eller: fredens.
4:4-6. Ande (v. 4) … Herre (v. 5) … Fader (v. 6), den gudomliga Treenigheten verkar oavbrutet i församlingen.
4:5. en tro, här liksom i v. 13 avses främst trons innehåll, doktrinerna, jfr Judas v. 3 med kommentar.
4:8. När han steg upp i höjden, i enlighet med Jesu exempel att läsa och förstå GT (Luk 24:27) tillämpar Paulus ett citat från Psalmernas bok på Kristi uppståndelse/himmelsfärd. tog han fångar, avser sannolikt demoner, 1:20-22, Kol 2:15 (jfr 2 Petr 2:4, Judas v. 6). gav människorna gåvor, avser rättfärdighetens gåva (Rom 5:17), Andens gåva (Apg 2:38), och de gåvor som nämns i v. 11.
4:8. Ps 68:19.
4:9. stigit ner, avser inkarnationen, då Gud blev människa (Joh 1:14, 3:13).
4:10. steg upp, himmelsfärden (Apg 1:9).
4:11. apostlar … profeter, se kommentar till 1 Kor 12:28. församlingsledare och lärare, ibland kan samme man ha båda gåvorna.
4:11. ”evangelister.” Alternativ översättning: missionärer.
4:11. ”församlingsledare.” Alternativ översättning: herdar.
4:12. ”fulländas.” Alternativ översättning: utrustas.
4:13. enheten i tron, avser här främst samförstånd kring den kristna trons grundläggande doktriner. kunskapen om Guds Son, avser bl.a. kunskapen om att Jesus kom till jorden som verklig människa (1 Joh 4:2), att han är jämlik Gud (Joh 1:1), att han är universums Herre (Ef 1:20-22). Se även kommentar till Matt 16:15-16.
4:18. deras förstånd förmörkat, fast de själva ofta hävdar motsatsen att de skulle vara upplysta. deras okunnighet om bl.a. Gud (Rom 1:18-20, 28).
4:19. överlämnar de sig, här betonas människans aktivitet och ansvar. I Rom 1:24, 26, 28 är det Gud som aktivt straffar syndare genom att ”överlämna” dem åt sexuella perversioner. Båda verkligheterna är lika sanna.
4:22-24. En kristen är en helt ny skapelse (2 Kor 5:17) och uppmanas därför att leva som en ny människa, jfr Rom 6-8, Gal 5:16-24, Kol 3:8-10. Fortsättningen av brevet ger många exempel på vad detta konkret innebär. förnyas i ert andliga sinne (v. 23), jfr Rom 12:2.
4:25. Sak 8:16.
4:26. Det finns en rättfärdig och helig vrede som troende har rätt att ge uttryck för (se t.ex. 2 Mos 32:19, Ps 119:53). Men vreden får inte vara långlivad (jfr Ps 4:5). Och vredens kraft är stark och svårtämjd och kan lätt bli destruktiv och få människan ur balans (v. 31). Bibeln varnar ofta för orättfärdig vrede, Ords 15:18, 22:24, 29:11, Pred 7:10, Matt 5:22, Gal 5:20, Kol 3:8, 1 Tim 2:8, Tit 1:7, Jak 1:19-20.
4:26. Ps 4:5.
4:27. Djävulen ges tillfälle att påverka den kristne både vid okontrollerad och långlivad vrede (v. 26) och i samband med t.ex. sådana synder som omnämns i v. 28-31.
4:28. så att han kan dela med sig, arbete har inte som främsta syfte själviska intressen och mål utan osjälviska och godhjärtade. Jfr 1 Thess 4:11, 2 Thess 3:6-12.
4:30. Bedröva inte Guds helige Ande, vilket sker om man inte lever så som Paulus uppmanar i texten före och efter. Orden gör också klart att Anden inte bara är en opersonlig kraft, utan någon som har ”känslor.” sigill, se kommentar till 1:13.
4:31. vrede, dvs all självisk och orättfärdig vrede som har sitt upphov från den fallna naturen. Se även v. 26 med kommentar.
4:32. förlåt varandra, enligt Jesu påbud, Matt 6:12, 18:21-35.
© Ragnar Blomfelt