Tempelbygget hindras
1 Judas och Benjamins fiender fick höra att de som återvänt från fångenskapen höll på att bygga ett tempel åt Jahve, Israels Gud. 2 Då gick de till Serubbabel och huvudmännen och sa: ”Låt oss bygga med er. För vi dyrkar er Gud liksom ni, och vi har offrat åt honom sedan kung Esarhaddon av Assyrien förde oss hit.”
3 Men Serubbabel, Jeshua och de andra huvudmännen för Israel sa till dem: ”Ni får inte bygga med oss ett hus åt vår Gud. För enligt vad kung Koresh av Persien har befallt oss ska vi själva bygga huset åt Jahve, Israels Gud.”
4 Men folket i landet fick judarna modlösa, och skrämde dem från att fortsätta bygga. 5 De lejde rådgivare mot dem som omintetgjorde deras planer. Det höll på under den tid Koresh av Persien regerade och fram till att Dareios blev kung över Persien.
Brevet till Ahasveros
6 Då Ahasveros var kung skrevs i början av hans regeringstid ett anklagelsbrev mot invånarna i Juda och Jerusalem.
7 Och på Artaxerxes tid skrev Bishlam, Mitredat och Tabeel och hans andra ämbetsbröder till kung Artaxerxes av Persien. Brevet var skrivet på arameiska och blev uttolkat.
8 Rådsherren Rehum och skrivaren Shimshaj skrev ett brev angående Jerusalem till kung Artaxerxes med följande innehåll:
9 Från rådsherren Rehum och skrivaren Shimshaj och deras kolleger, domarna, ämbetsmännen, förvaltningsmännen, tjänstemännen, männen från Erek och Babel, elamiterna från Susa 10 och de andra folkslagen som den store och förnäme Asenappar bortförde och bosatte i staden Samaria och i resten av landet väster om Eufrat.
11 – Detta är en kopia av brevet de sände till honom. –
”Till kung Artaxerxes. Från dina tjänare, männen väster om Eufrat. 12 Till kungens kännedom. De judar som gav sig iväg från dig har kommit till oss i Jerusalem. De återuppbygger den upproriska och onda staden. De restaurerar murarna och reparerar fundamenten. 13 Kungen bör vara medveten om att ifall denna stad återuppbyggs och murarna restaureras kommer de varken att betala skatt, avgifter eller tull. Detta kommer att bli till men för kungadömets intäkter. 14 Eftersom vi svurit lojalitet mot kungen så är det olämpligt för oss att bevittna kungen bli vanärad. Därför sänder vi denna skrivelse och informerar kungen, 15 så att det kan efterforskas i dina fäders krönikor. Du ska i dessa krönikor finna att detta är en upprorisk stad som orsakat skada för kungar och provinser. Sedan gammalt har det där revolterats. Och därför förstördes denna stad. 16 Vi informerar kungen att om denna stad återuppbyggs och murarna restaureras, då har du ingen besittning kvar väster om Eufrat.”
Kungen befaller stopp för arbetet
17 Kungen sände detta svar:
”Till rådsherren Rehum, skrivaren Shimshaj och deras kolleger i Samaria och övriga delar av provinsen väster om Eufrat. Fred och välgång!
18 Skrivelsen ni sände till oss har jag fått uttolkad och uppläst. 19 Jag befallde om efterforskningar och det upptäcktes att denna stad sedan gammalt rest sig mot kungar och att uppror och revolter har anstiftats där. 20 Och i Jerusalem har det funnits mäktiga kungar som härskat över hela området väster om Eufrat. Skatt, avgifter och tull har betalats till dem. 21 Utfärda därför en befallning att dessa män ska stoppas. Staden får inte återuppbyggas förrän jag ger befallning. 22 Nonchalera inte denna sak! Varför skulle skadan få växa och bli till men för kungadömet?”
23 Så fort en kopia av kung Artaxerxes skrivelse blivit uppläst för Rehum och skrivaren Shimshaj och deras kolleger, skyndade de till judarna i Jerusalem och stoppade dem med våldsam kraft.
24 Arbetet på Guds hus i Jerusalem stoppades. Det förblev stoppat till det andra året av den persiske kungen Dareios regeringstid.
4:5. Dareios var kung 521-486 f. Kr.
4:6. Ahasveros (Xerxes) var kung 486-465 f. Kr.
4:7. Artaxerxes var kung 465-424 f. Kr.
4:10. Asenappar (Assurbanipal), assyrisk kung 669-627 f. Kr.
4:24. Efter parentesen v. 6-23 fortsätter författaren här från v. 5. andra året. 520 f. Kr.
© Ragnar Blomfelt