Hamans plan att förinta judarna
1 En tid därefter hedrade kung Ahasveros agagiten Haman, Hammedatas son. Han befordrade Haman och gav honom en högre position än alla andra furstar hos honom. 2 Alla kungens tjänare som var vid kungens port böjde sig ner i vördnad inför Haman, för så hade kungen befallt. Men Mordokaj böjde sig inte ner i vördnad. 3 Kungens tjänare vid kungens port sa då till Mordokaj: ”Varför trotsar du kungens befallning?” 4 Dagligen talade de till Mordokaj, som vägrade lyssna. Då rapporterade de till Haman för att se om Mordokajs förklaring skulle tolereras, för han hade sagt dem att han var jude. 5 När Haman såg att Mordokaj inte böjde sig ner i vördnad inför honom blev han rasande. 6 Men Haman ansåg det alltför ynkligt att endast ta itu med Mordokaj, för de hade berättat för honom vilket folk Mordokaj tillhörde. Därför planerade Haman att förinta alla judar, Mordokajs folk, i Ahasveros hela rike.
7 I första månaden, månaden nisan, i Ahasveros tolfte regeringsår, kastade de pur, det är lott, inför Haman för varje dag i varje månad. Lotten föll på tolfte månaden, adar. 8 Haman sa till kung Ahasveros: ”Det finns ett folk som bor utspritt och för sig själva bland de andra folken i ditt rikes alla provinser. Deras lagar är olika alla andra folks, och de följer inte kungens lagar. Det tjänar inte kungens intressen att låta dem vara i fred. 9 Om kungen samtycker bör det utfärdas ett påbud att de ska förgöras. Då ska jag väga upp 375 ton silver att läggas i kungens skattkammare åt dem som ska verkställa detta.” 10 Kungen tog då av signetringen från sitt finger och gav den till agagiten Haman, Hammedatas son, judarnas fiende. 11 Sedan sa kungen till Haman: ”Silvret är ditt, och gör med folket vad du anser vara bäst.”
12 På trettonde dagen i första månaden tillkallades kungens skrivare. Helt i enlighet med Hamans befallning utfärdades ett påbud till kungens satraper, till ståthållarna över varje provins och till furstarna över varje folk, till varje provins med dess egen skrift och till varje folk på dess eget språk. Påbudet utfärdades i kung Ahasveros namn och förseglades med kungens signetring. 13 Brev sändes med kurirer till kungens alla provinser om att förinta, döda och förgöra alla judar, unga och gamla, barn och kvinnor, och att deras egendomar skulle plundras, på en enda dag, den trettonde dagen i tolfte månaden, månaden adar. 14 En kopia av påbudet skulle gälla som lag i varje provins och kungöras för alla folk, så att de kunde vara redo den dagen. 15 På kungens befallning skyndade kurirerna iväg. Lagen utfärdades i Susas borg. Och medan kungen och Haman satt och skålade, rådde det bestörtning i staden Susa.
3:1. agagiten. En ättling till Agag, 1 Sam 15:2-33. Se även kommentar till 2 Mos 17:8.
3:7. tolfte regeringsår. Ca 474 f. Kr.
© Ragnar Blomfelt