1 2 4 5 6
kapitel 3
Tro eller laggärningar
1 Åh, ni oförståndiga galater, vem har förhäxat er? Jesus Kristus blev ju tydligt porträtterad för era ögon som korsfäst. 2 Det här är det enda jag vill veta: var det genom laggärningar ni tog emot Anden eller genom att lyssna i tro? 3 Är ni så oförståndiga? Ni började i Anden, har ni nu fulländats genom mänsklig ansträngning? 4 Har ni upplevt allt detta förgäves, om det nu var förgäves? 5 Skänker Gud er Anden och gör han underverk ibland er på grund av laggärningar eller för att ni lyssnar i tro? 6 Som med Abraham: Han trodde Gud och det räknades honom till rättfärdighet. 7 Därför ska ni veta att de som tror är Abrahams söner. 8 Skriften förutsåg att Gud skulle förklara folkslagen rättfärdiga av tro och förkunnade i förväg evangeliet för Abraham: I dig ska alla folkslag bli välsignade. 9 Alltså blir de som tror välsignade tillsammans med Abraham som trodde. 10 Men alla som håller sig till laggärningar är under förbannelse, för det står skrivet: Under förbannelse är var och en som inte håller sig till allt som står skrivet i lagens bok och fullgör det. 11 Det är uppenbart att ingen står rättfärdig inför Gud genom lagen, eftersom den rättfärdige ska leva av tro. 12 Men lagen bygger inte på tron, tvärtom, den som håller buden ska leva genom dem. 13 Kristus friköpte oss från lagens förbannelse när han blev en förbannelse i vårt ställe. Det står skrivet: Under förbannelse är var och en som är upphängd på trä. 14 Detta skedde för att folkslagen i Kristus Jesus skulle få del av Abrahams välsignelse, så att vi genom tron skulle få den utlovade Anden.
Lagen och löftet
15 Bröder, för att tala i mänskliga termer: en människas testamente som vunnit laga kraft kan varken upphävas eller tillföras något. 16 Det var åt Abraham och hans ättling som löftena talades till. Det heter inte: ʼOch åt dina ättlingar,ʼ som till många, utan som till en enda: Och åt din ättling, som är Kristus. 17 Jag menar: ett förbund som Gud redan har giltigförklarat kan inte upphävas av lagen som gavs fyrahundratrettio år senare, så att löftet skulle sättas ur kraft. 18 För om arvet grundas på lagen grundas det inte längre på löftet. Men Gud skänkte det åt Abraham genom ett löfte.
Lagens uppgift
19 Varför gavs då lagen? Den lades till på grund av överträdelserna och skulle gälla tills ättlingen trädde fram, han som löftet gällde. Den utfärdades genom änglar av en medlare. 20 Men en medlare behövs inte där endast en verkar, och Gud är en.
21 Strider då lagen mot Guds löften? Absolut inte. För om en lag hade getts som kunde ge liv hade rättfärdigheten verkligen varit grundad på lagen. 22 Men nu har Skriften fångat allt under synden, så att löftet kan ges åt dem som tror, genom tro på Jesus Kristus. 23 Innan tron kom var vi bevakade av lagen, fångade till dess tron skulle uppenbaras. 24 Så blev lagen vår övervakare fram till Kristus för att vi skulle förklaras rättfärdiga av tro. 25 Men efter att tron har kommit står vi inte längre under någon övervakare.
Guds söner genom tron
26 Alla är ni nämligen Guds söner genom tron, i Kristus Jesus, 27 för alla ni som blivit döpta in i Kristus har blivit iklädda Kristus. 28 Det finns varken jude eller hedning, slav eller fri, man och kvinna. För alla är ni ett i Kristus Jesus. 29 Men om ni tillhör Kristus är ni Abrahams ättlingar, arvingar enligt löftet.
Föregående Nästa
.
”Kristus friköpte oss från lagens förbannelse när han blev en förbannelse i vårt ställe.”
3:3. mänsklig ansträngning, genom att leva efter olika påbud, se kommentar till 1:7.
3:3. ”mänsklig ansträngning.” Alternativ översättning: köttet.
3:4. Har ni upplevt allt detta, Andens verkningar (v. 2, 5).
3:4. ”upplevt.” Alternativ översättning: lidit.
3:6. 1 Mos 15:6.
3:8. I dig ska alla folkslag bli välsignade. Alla människor som delar Abrahams tro – se Rom 4, Joh 8:56 – får del av frälsningens välsignelser.
3:8. 1 Mos 12:3.
3:10-11. Lagen i sig är helig och god (Rom 7:12), men den förmår inte skänka frälsning eftersom människan är en i synd fallen varelse (Rom 7). Den som ändå förtröstar på lagen är lika mycket under förbannelse (Guds vrede) som den som avskyr lagen och oavbrutet lever i synd och ondska. Se även 3:19, 5:3-4, Rom 3:31, Rom 4:5 med kommentarer.
3:10. 5 Mos 27:26.
3:11. Hab 2:4.
3:12. 3 Mos 18:5.
3:13. när han blev en förbannelse, dvs blev föremål för Guds vrede. Se även kommentar till Rom 3:25. i vårt ställe, Kristus lät sig drabbas av Guds vrede för att vi skulle slippa det, och för att vi istället genom tron skulle få del av Guds nåd och kärlek.
3:13. 5 Mos 21:23.
3:14. genom tron skulle få den utlovade Anden, jfr Apg 2:38.
3:15-18. Guds löfte om Kristus gavs flera sekler före lagen kom.
3:16. 1 Mos 12:7, 13:15.
3:19. på grund av överträdelserna, lagen gavs för att synd skulle bli lagöverträdelse (Rom 5:13, 20) och för att människans syndighet skulle bli uppenbar för henne (Rom 3:20, 7:13-24). Människor kommer därmed, med lagens hjälp, att drivas till ättlingen – Kristus, som är lagens slut, se Rom 10:4 med kommentar. genom änglar, 5 Mos 33:2, Ps 68:18, Apg 7:38, Hebr 2:2. av en medlare, Moses (2 Mos 20:19, 5 Mos 5:5, 23-27).
3:20. där endast en verkar, då Gud slöt ett förbund med Abraham (1 Mos 15). Gud är en, 5 Mos 6:4, 1 Kor 8:6, Ef 4:6, 1 Tim 2:5.
3:21. om en lag hade getts som kunde ge liv, men på grund av människans fallna natur kan lagen inte ge annat än död (Rom 7:10-11).
3:22. Skriften fångat allt under synden, se Rom 3:9-18, 23, 5:12, 11:32. löftet, Abrahams välsignelse (v. 14), dvs allt gott som flödar över de människor som genom tron står rättfärdiga inför Gud (se t.ex. Ef 1).
3:23. bevakade … fångade, något som Rom 7 beskriver mer konkret.
3:24. övervakare, det grekiska ordet (ordagrant: pojkledare) syftar på en slav som hade till uppgift att i ett grekiskt eller romerskt hushåll följa barnen till skolan och bevaka dem och ibland även disciplinera dem.
3:27. döpta in i Kristus, jfr Rom 6:3-4.
3:28. Varken etnicitet, social ställning eller könsidentitet har betydelse när det gäller frälsningen. När vi står inför Gud iklädda Kristi rättfärdighet betraktar Gud alla troende som ett. Men vad gäller vårt liv i samhället, familjen och församlingen kvarstår gudomliga ordningar mellan människor och mellan könen, se t.ex. 1 Kor 11:2-16, 14:33-40, Ef 5:22-24, 6:1-9, 1 Tim 2:11-15. Den jämlikhet mellan könen som det nutida (oftast västerländska) samhället propagerar för är sekulär och gudsfientlig till sitt väsen.
3:28. ”hedning.” Alternativ översättning: grek.
3:29. Varje kristen har genom tron ett andligt släktskap till Abraham (Rom 4).
© Ragnar Blomfelt