Hesekiels tecken om landsflykt
1 Herrens ord kom till mig: 2 ”Människoson, du bor bland ett upproriskt folk. De har ögon, men ser inte. De har öron, men hör inte, för de är ett upproriskt folk. 3 Människoson, packa ditt bagage och ge dig iväg på landsflykt. Ge dig av i deras åsyn om dagen, från din ort till en annan ort, inför deras ögon. Kanske ska de begripa, fastän de är ett upproriskt folk. 4 För ut ditt bagage för landsflykt om dagen i deras åsyn. Ge dig iväg på kvällen så som landsflyktiga gör. Allt medan de ser på. 5 Gör ett hål i muren i deras åsyn och för ut ditt bagage genom det. 6 Lyft upp bagaget på axeln i deras åsyn och för bort det vid skymningen. Täck ansiktet så att du inte ser landet. Jag gör dig till ett tecken för Israels hus.”
7 Jag gjorde som befallt. Om dagen förde jag ut mitt bagage för landsflykt. Vid skymningen gjorde jag ett hål i muren med händerna. I mörkret förde jag ut mina tillhörigheter och bar dem på axeln medan de bevittnade.
8 Om morgonen kom Herrens ord till mig: 9 ”Människoson, har inte Israels hus, detta upproriska släkte, frågat dig vad du sysslar med? 10 Svara dem: Så säger Herren Jahve: Detta ödesord gäller fursten i Jerusalem och alla av Israels hus som befinner sig där. 11 Säg: Jag är ett tecken för er. Som jag har gjort, så ska det gå dem. De ska gå i landsflykt och fångenskap. 12 Fursten som är bland dem ska lyfta upp sitt bagage på axeln och dra ut i mörkret. De ska göra ett hål i muren och föra ut honom. Fursten ska täcka sitt ansikte så att han inte ser landet. 13 Jag ska sprida mitt nät över honom, och han ska fångas i min snara. Jag ska föra honom till Babel, kaldeernas land. Men han ska dö där utan att ha fått se landet. 14 Jag ska skingra för vinden alla omkring honom, hans medhjälpare och alla hans trupper. Och jag ska förfölja dem med draget svärd. 15 De ska förstå att jag är Jahve när jag skingrar dem bland folken och sprider ut dem i länderna. 16 Men jag ska spara några av dem från svärdet, svälten och pesten, så att de kan berätta för de folk som de kommer till om allt avskyvärt de gjort. Då ska de förstå att jag är Jahve.”
17 Herrens ord kom till mig: 18 ”Människoson, ät ditt bröd darrande och drick ditt vatten med bävan och oro. 19 Säg till folket i landet: Så säger Herren Jahve om Jerusalems invånare i Israel: De ska oroligt äta sitt bröd och med förfäran dricka sitt vatten. För landet ska plundras på allt, på grund av våldet från alla boende där. 20 De bebodda städerna ska ödeläggas och landet bli öde. Ni ska då förstå att jag är Jahve.”
21 Herrens ord kom till mig: 22 ”Människoson, vad är det för ett ordspråk ni har angående Israel: ’Tiden går och alla profetsyner slår fel’? 23 Säg därför till dem: ’Så säger Herren Jahve: Jag ska göra slut på det ordspråket. Det ska inte mer brukas i Israel.’ Men säg till dem: ’Tiden är inne för alla profetsyners fullbordan. 24 Inga falska profetsyner och inga insmickrande spådomar ska mer finnas i Israels hus. 25 För jag, Jahve, ska tala, och mina uttalade ord ska uppfyllas utan dröjsmål. Du upproriska folk, i era dagar ska jag uttala ett ord och uppfylla det, säger Herren Jahve’.”
26 Herrens ord kom till mig: 27 ”Människoson, lägg märke till att Israels hus säger: ’Hans profetsyn avser dagar i fjärran, han profeterar om en avlägsen framtid.’ 28 Säg därför till dem: Så säger Herren Jahve: Inget av mina ord ska fördröjas. Det ord jag talar ska uppfyllas, säger Herren Jahve.”
12:10, 12. Fursten. Kung Sidkia (2 Krön 36:11-13).
12:13. utan att ha fått se landet. 2 Kung 25:6-7.
© Ragnar Blomfelt