Jerusalems belägring skissad
1 ”Människoson, ta en lertavla! Lägg den framför dig och rista in Jerusalems stad på den. 2 Belägra staden. Bygg en vall mot den och res en ramp. Låt härar slå läger mot staden och ställ upp murbräckor runt om. 3 Ta en järnplåt och sätt upp den som en järnmur mellan dig och staden. Vänd ditt ansikte mot den och håll den belägrad och anfall den. Detta ska vara ett tecken för Israels hus.
4 Lägg dig på vänstra sidan och lägg Israels folks skuld på dig. Antalet dagar du ligger så ska du bära deras skuld. 5 Jag ska lägga deras skuldår på dig vilket ska motsvara 390 dagar. Så länge ska du bära Israels folks skuld. 6 När du fullgjort dagarna ska du åter lägga dig, nu på högra sidan. Bär Judas folks skuld under fyrtio dagar. Jag tilldelar dig en dag för varje år. 7 Vänd ditt ansikte och din blottade arm mot det belägrade Jerusalem, och profetera mot staden. 8 Lyssna, jag lägger rep om dig, så att du inte kan vända dig från sida till sida förrän dina belägringsdagar är över.
9 Ta vete, korn, bönor, linser, hirs och speltvete. Lägg det i samma kärl och baka bröd åt dig av det. Ät det under det antal dagar du ligger på sidan, 390 dagar. 10 Maten du äter ska vägas upp, 225 gram för varje dag. Ät den på bestämda tider. 11 Drick uppmätt vatten, en liter. Drick det på bestämda tider. 12 Ät kornkakor som du bakat inför allas åsyn på bränsle av människoavföring.” 13 Herren tillade: ”På samma sätt ska Israels söner äta sitt orena bröd bland de folk dit jag ska fördriva dem.”
14 Jag svarade: ”O, Herre Jahve, jag har aldrig låtit orena mig! Från min ungdom och till nu har jag aldrig ätit något självdött eller ihjälrivet djur. Orent kött har aldrig kommit i min mun.” 15 Då sa han till mig: ”Se, jag ger dig kospillning istället för människoavföring. Baka ditt bröd över den.” 16 Sedan sa han: ”Människoson, lyssna! Jag ska göra så att det saknas bröd i Jerusalem. Med oro ska de äta uppvägt bröd, och med rädsla ska de dricka uppmätt vatten. 17 I brist på bröd och vatten ska var och en gripas av förfäran. De ska tyna bort i sin skuld.”
© Ragnar Blomfelt