KAPITEL 8

Avgudadyrkan i templet

1 I det sjätte året, på femte dagen i sjätte månaden, satt jag i mitt hus med de äldste i Juda hos mig. Då kom Herren Jahves hand över mig. 2 Jag såg där en gestalt som till utseendet liknade en eld. Från det som såg ut att vara hans höfter och neråt var eld. Och från hans höfter och uppåt syntes något som liknade strålglans, som glänsande metall. 3 Han sträckte ut något som liknade en hand och grep en lock av mitt hår. Och Anden lyfte upp mig mellan himmel och jord och förde mig till Jerusalem medan jag såg syner från Gud. Jag fördes till den inre förgårdens port åt norr till. Där stod avgudabilden som väckt Guds svartsjuka vrede. 4 Och se, där var härligheten från Israels Gud, likt synen jag såg på slätten.

5 Han sa till mig: ”Människo­son, lyft din blick mot norr.” Så jag lyfte blicken mot norr. Då såg jag vid själva ingången norr om altarporten den avgudabild som hade väckt Guds svartsjuka. 6 Han sa: ”Människoson, ser du vad de sysslar med? Israels hus beter sig så hemskt vidrigt här att jag måste lämna min helgedom. Men du ska få se ännu värre vidrigheter.”

7 Sedan förde han mig till förgårdens ingång. Där fick jag se ett hål i väggen. 8 Han sa: ”Män­niskoson, bryt dig igenom väggen.” Så jag bröt mig igenom den och såg då en dörr.

9 Han sa: ”Gå in och se vilka onda vidrigheter de sysslar med här.” 10 Så jag gick in. Och jag såg alla slags bilder av vidriga kräldjur och fyrfotadjur liksom israeliternas alla avgudar inristade runt om på väggarna. 11 Framför dem stod sjuttio av Israels äldste. Jaasanja, Shafans son, stod mitt ibland dem. Varje man hade ett rökelsekar i handen, och en doft steg upp från rökelsemolnet.

12 Han sa: ”Människo­son, ser du vad de äldste i Israels hus sysslar med i mörkret, i rummen där varje man har sin avgudabild? De säger: Herren ser oss inte, Herren har övergett landet.” 13 Återigen sa han: ”Du ska få se ännu värre vidrigheter som de begår.” 14 Sedan förde han mig fram mot ingången till norra porten på Herrens hus. Och se, där satt kvinnor och grät över Tammuz. 15 Han sa: ”Ser du detta, människoson? Men du ska få se ännu värre vidrigheter än detta.”

16 Så förde han mig till den inre förgården till Herrens hus. Där, vid ingången till Herrens tempel, mellan förhuset och altaret, stod omkring tjugofem män med ryggen mot Herrens tempel och ansiktet vänt mot öst. De tillbad solen i öster. 17 Han sa: ”Ser du detta, människoson? Räcker det inte för Judas hus att begå de vidrigheter de begår här? Måste de också fylla landet med våld och öka min vrede? Se hur de sätter kvisten för sin näsa! 18 Därför ska jag svara med vrede. Jag ska inte visa skonsamhet eller förbarmande. Även om de skriker i mina öron ska jag ändå inte lyssna till dem.”

Nästa

Föregående

8:1. sjätte året. År 591 f. Kr.

8:3, 5. Guds svartsjuka. Antropomorfismen innebär att Gud i sin helighet och exklusivitet ivrar för sitt utvalda folk, och därmed inte kan godta någon slags avgudadyrkan.

8:14. Tammuz. En babylonisk (vegetations) gud.

© Ragnar Blomfelt