Gud anklagar sitt folk
1 Efraim vallar vind,
jagar hela dagen östanvinden.
Han hopar lögn och våld.
De sluter förbund med Assur,
och olivolja förs till Egypten.
2 Men Herren väcker talan mot Juda.
Han ska straffa Jakob efter hans vägar
och vedergälla honom för det han gjort.
3 I moderlivet grep han sin bror i hälen.
Som vuxen kämpade han med Gud.
4 Han brottades med den utsände och vann.
Han grät och bad honom om nåd.
Gud mötte Jakob i Betel
och där talade Gud med oss.
5 Jahve, härskarornas Gud,
Jahve är hans namn.
6 Så vänd om till din Gud,
håll fast vid kärlek och rättvisa
och vänta alltid på din Gud.
7 Handlaren har falsk våg i sin hand
och älskar att suga ut människor.
8 Efraim säger: ”Jag har blivit rik
och uppnått en egen förmögenhet!
I allt mitt arbete
ska ingen finna mig skyldig
till någon synd.”
9 Jag är Jahve din Gud
från det du var i Egypten.
Jag ska åter låta dig bo i tält
som vid er högtidsdag.
10 Jag talade till profeterna
och gav många syner.
Jag talade genom profeterna i liknelser.
11 Finns det ondska i Gilead
ska de bli till intet.
Offrar de tjurar i Gilgal
ska deras altaren bli stenrösen
längs åkerns fåror.
12 Jakob flydde till Arams land.
Israel tjänade för en hustru,
han tog hand om hjorden för en hustru.
13 Herren förde Israel upp från Egypten
genom en profet.
Och folket togs om hand av en profet.
14 Efraim har väckt bitter vrede.
Så hans Herre ska låta hans blodskuld
förbli över honom,
och ge tillbaka för hans smädelse.
12:4. Han brottades. 1 Mos 32:22-32. den utsände. Se kommentar till 1 Mos 16:7.
12:5. Jahve är hans namn. Se kommentar till 2 Mos 3:15.
12:12. 1 Mos 28-31.
12:13. en profet. Mose (5 Mos 34:10).
© Ragnar Blomfelt