(Översättning från ESV Study Bible, Introduction to Philemon.✱)
Författare och titel
Paulus och Timotheos namnges uttryckligen som författarna i vers 1. Det blir emellertid uppenbart att aposteln Paulus är huvudförfattaren då första person singular (”Jag”) används från vers 4 och genom resten av brevet. Titeln vittnar om att det är ett personligt brev till en man vid namn Filemon. Det är dock Paulus avsikt att det ska läsas upp för hela församlingen som möts i Filemons hem (v. 2).
Datering
Brevet skrevs troligen ca 62 e.Kr. Paulus kan ha skrivit det ungefär vid samma tid som han skrev Kolosserbrevet och Efesierbrevet. Alla tre breven sändes med Tychikos och Onesimos. Denna datering förutsätter att den fångenskap som Paulus hänvisar till (se v. 1, 9, 10, 13, 23) är hans fångenskap i Rom (Apg 27-28).
Tema
Temat i Filemonbrevet är evangeliets kraft att förändra liv (”Han var förut värdelös”, men ”är nu till värde,” v. 11) och påverka mänskliga relationer (ta emot honom ”inte längre som en slav utan som något mer – en kär broder,” v. 16).
Syfte, omständighet och bakgrund
Filemon var en välbeställd kristen som bodde i staden Kolossai, omkring 16 mil inåt landet från Efesos. Under Paulus treåriga tjänst i Efesos (52-55 e.Kr.) hörde Filemon uppenbarligen evangeliet och blev frälst. Han började tjäna Kristi sak bland folket i Kolossai, och öppnade sitt hem för en grupp kristna att regelbundet mötas där.
Vid något tillfälle så flydde Onesimos, en av Filemons slavar, till Rom. Han hade möjligen stulit pengar (eller egendom) från Filemon och var nu en flykting. Onesimos levde i den mest befolkade staden i det romerska riket och hoppades undgå upptäckt. Under en ganska anmärkningsvärd serie omständigheter – inte återgivna i brevet men verkligen reflekterande Guds suveränitet – så kom på något sätt Onesimos i kontakt med aposteln Paulus och blev en kristen. Medan han växte i Kristus bidrog han med mycket tid och insatser för att hjälpa Paulus, som var svårt kringskuren genom sin fångenskap.
Om än Paulus helst hade velat ha kvar Onesimos tjänster, så visste han att Onesimos flyktingstatus, hans avhuggna relation, och förseelser mot sin herre, behövde få en lösning. Paulus skrev således detta brev som en vädjan till Filemon att uppskatta den förvandling som hade inträffat i Onesimos liv och få honom tillbaka inte bara som en slav utan som en ”kär broder” (v.16).
Det är svårt att veta om Paulus ville se Onesimos fullständiga frigörelse och frihet. Det är dock klart att han ville se en transformerad relation mellan slav och herre, en ny relation som skulle trotsa alla inrotade statusskillnader i den omgivande grekiska och romerska kulturen. Det finns ingen tvekan om att det skulle ha varit svårt för detta slag av slaveri att överleva i den kärlekens atmosfär som brevet skapade. Och faktum är att de inslag av Paulus vädjan som finns i detta brev hjälpte till att lägga grunden för avskaffandet av sådant slaveri.
Tidslinje
33 (el. 30) e.Kr. Kristi död och uppståndelse.
33/34 e.Kr. Paulus omvändelse.
36/37 e.Kr. Paulus första besök i Jerusalem.
44-47 Paulus andra besök i Jerusalem (med understöd till de fattiga).
46-47 Paulus första missionsresa.
48-49 Paulus tredje besök i Jerusalem (apostlamötet).
48/49-51 Paulus andra missionsresa (Filemon blir omvänd i Efesos?).
52-57 Paulus tredje missionsresa.
62 Paulus under husarrest i Rom, skriver till Filemon.
62-64 Paulus friges, återupptar sin tjänst, skriver Titusbrevet.
64-67 Paulus blir martyr i Rom.
(En del årtal är ungefärliga.)
Summering av frälsningshistorien
Kristnas behandling av varandra i Kristus ska vara transformerande i ljuset av hans nåd gentemot dem.
Litterära kännetecken
Detta enkla brev liknar rätt väl de brev som folk vanligtvis skriver, i kontrast till det mer stiliserade och litterära fem-delars formatet (se t.ex. Introduktion till Efesierbrevet, Litterära kännetecken. Översättarens anmärkning) som kännetecknar de flesta av NT:s brev. Brevet är ett mästerverk i övertalning och kan analyseras utifrån hur Paulus söker ett välvilligt mottagande för den återvändande slaven, där den normala responsen av herren skulle vara hämndlystnad. Paulus strategi följer det föreskrivna av den tidens grekiska och romerska retoriker: börja med att bygga upp en god relation och samförståndsanda med åhörarna (v. 4-10), presentera därefter fakta på ett sätt som kommer att övertyga sinne eller intellekt (v. 11-19), och vädja slutligen till åhörarnas känslor (v. 20-21).
Centrala teman
1 I hjärtat av detta brev finner vi försoningens tema. Onesimos är försonad med Gud, och nu är han i en process av att försonas med ett trossyskon.
2 Grunden för Paulus vädjan till Filemon är den förnämsta av kristna dygder – kärlek (och inte romersk social sedvänja). Paulus berömmer Filemon för den kärlek han visat inte bara till honom, utan också till alla de troende i det området.
Översikt
I Hälsning (v. 1-3)
II Tacksägelse och bön (v. 4-7)
III Paulus vädjan till Filemon för Onesimos (v. 8-20)
IV Personligt yttrande och hälsningar (v. 21-25)
✱ ESV Study Bible® Notes, copyright 2008 Crossway. Authorized translation of the English edition of the ESV Study Bible introductions, copyright 2008 Crossway. This translation is published and sold by permission of Crossway, the owner of all rights to publish and sell the same.
ESV Studie Bibel® Kommentarer, copyright 2008 Crossway. Auktoriserad översättning av den engelska utgåvan av ESV Studie Bibel introduktioner, copyright 2008 Crossway. Denna översättning är publicerad och såld med tillstånd av Crossway, ägaren av alla rättigheter för att publicera och sälja densamma.
Översättning från engelskan: Ragnar Blomfelt