(Översättning från ESV Study Bible, Introduction to Philippians.✱)
Författare och titel
Paulus är den angivna författaren till Filipperbrevet, och få har ifrågasatt hans författarskap. Det skrevs till de kristna i den romerska kolonin Filippi.
Datering
Forskare har diskuterat var Paulus befann sig när han skrev Filipperbrevet. Caesarea, Efesos och Rom har varit de tre vanligaste platserna som föreslagits. Det är ett faktum att Paulus var fängslad i Herodes den stores palats i Caesarea (Apg 23:35) omkring 60 e.Kr. Men hans uttalanden till filipperna om hans eventuellt förestående död (t.ex. 1:20) skulle vara förbryllande om det hade kommit från Caesarea, eftersom han skulle ha kunnat begära en rättegång i Rom, något han faktiskt gjorde. Efesos var tillräckligt nära Filippi för Paulus att få regelbundna nyheter därifrån, men det finns inget omnämnt att han någonsin skulle ha varit fängslad i Efesos. På det hela taget verkar det mest troligt att brevet skrevs från Rom, ca 62 e.Kr. Detta passar också mest naturligt med omnämnandet av Kejsarens livgarde (el. pretoriet) och Kejsarens husfolk (1:13 och 4:22).
Tema
Huvudtemat i Filipperbrevet är uppmuntran: Paulus vill uppmuntra filipperna att leva ut sina liv som medborgare av en himmelsk koloni, något som märks genom ett växande engagemang att tjäna Gud och varandra. Den livsstil som Paulus uppmuntrar till manifesterades unikt i Jesus Kristus. Den var också tydlig i Paulus, Timotheos och Epafroditos liv.
Syfte, omständighet och bakgrund
Församlingen i Filippi hade en speciell betydelse för Paulus eftersom det var den första församling han grundade i Europa (se Apg 16:6-40). Den först omvända var Lydia, som handlade med purpurtyger, och kvinnor fortsatte att ha en framträdande roll i församlingen i Filippi (t.ex. Fil 4:2). Paulus och Silas var fängslade där eftersom de hade drivit ut en spådomsande från en slavflicka. Men Gud befriade dem mirakulöst, och de förkunnade evangeliet till fångvaktaren där i Filippi. Paulus besökte sannolikt filipperna några gånger efter hans första avresa, och de fortsatte att aktivt stödja hans tjänst (4:15-16).
Paulus skrev till filipperna från fängelse (se ovan), delvis manad därtill på grund av att han mottagit deras senaste gåva, skickad med Epafroditos (själv medlem i församlingen i Filippi). Men brevet är mycket mer än en framsträckt tacksam hand. Paulus ville skicka vidare den viktiga nyheten att Epafroditos hade tillfrisknat från en allvarlig sjukdom (2:25-30), och att han skulle sända iväg honom till dem med hopp om att snart också sända Timotheos för ett besök (2:19). Timotheos och Epafroditos nämndes också för att de exemplifierade ett Kristuscentrerat och evangelifokuserat liv som Paulus ville att filipperna skulle leva.
Paulus själv ville också uppmuntra filipperna i deras tro, och hans fångenskap betydde att han endast kunde göra det genom ett brev. Även en husarrest (förutsatt att Paulus var i Rom, Apg 28:16) kunde vara orsak till stor vånda, särskilt med risken för en hotande avrättning, så Paulus ville försäkra församlingen om att han fortfarande var vid gott mod genom sin tro på Kristus (Fil 1:12-18). Han var också ivrig att tacka dem för deras fortsatta stöd: fångenskap förde med sig ett socialt stigma, och det skulle ha varit lätt för filipperna att vända ryggen åt Paulus vid denna tidpunkt. Men de hade förblivit honom trogen.
Men Paulus syfte med brevet går ännu längre. Han är framför allt angelägen om att filipperna fortsätter att göra framsteg i sin tro (1:25). Även om det tveklöst fanns konflikter inom församlingen (särskilt mellan Euodia och Syntyche, 4:2), så verkar filipperna vara en sund församling, till skillnad från de stökiga grupperna i Korinth och Galatien. Kan de alltså koppla av och ta det lugnt? Paulus svar är ett kraftfullt nej. Världen är alltför farofylld, och evangeliet alltför härligt för att de ska vara nöjda med vad de tidigare uppnått (3:12-16). De måste följa Paulus exempel och sträva mot målet ”för att vinna segerpriset där ovan, det som Gud har kallat oss till i Kristus Jesus” (3:14).
Paulus förklarar hur andlig tillväxt vill te sig. Kristen mognad kommer inte genom särskilda mystiska insikter tillgängliga för endast några få, utan istället genom tålmodigt praktiserande av välkända dygder, som kärlek och tjänande av andra. Paulus presenterar sig själv som en förebild för en sådan livsstil (1:12-18, 3:17, 4:9), och han lovordar Timotheos och Epafroditos i liknande termer (2:19-30). Men den främsta förebilden för tillväxt i tro är Jesus själv, och mittpunkten i Filipperbrevet är den storslagna ”Kristushymnen” i 2:5-11. Jesus lämnade villigt den gudomliga härlighetens förmåner för att ta på sig en slavs gestalt, och till och med välja den ultimata förnedringen av korset. Detta för att befria världen från synd. Han får därmed den högsta ära, mottagande universell tillbedjan som Guds Messias.
De som följer Kristi exempel har hoppet att Gud också kommer att fria dem på Kristi dag, och därför kan de glädjas (1:18, 3:1, 4:4). De kan också vara vissa om att Gud inte kommer att lämna dem ensamma medan de så gott de kan vandrar genom världen. Andlig tillväxt innefattar ansträngning: de uppmuntras att ”arbeta [på deras frälsning] med fruktan och bävan” (2:12). Men de kan göra så och veta att ”det är Gud som verkar i [dem] både vilja och handling till hans välbehag” (2:13).
Tidslinje
33 (el. 30) e.Kr. Kristi död och uppståndelse.
33/34 e.Kr. Paulus omvändelse.
36/37 e.Kr. Paulus första besök i Jerusalem.
44-47 Paulus andra besök i Jerusalem (med understöd till de fattiga).
46-47 Paulus första missionsresa.
48-49 Paulus tredje besök i Jerusalem (apostlamötet).
48/49-51 Paulus andra resa (församlingen i Filippi grundas).
52-57 Paulus tredje missionsresa.
62 Paulus under husarrest i Rom.
62 Paulus mottar gåva från filipperna och skriver till dem.
64-67 Paulus blir martyr i Rom.
(En del årtal är ungefärliga.)
Det antika Filippi
Efter deras seger i slaget vid Filippi 42 f.Kr. så grundade åter Antonius och (senare) Augustus denna makedonska stad med arméveteraner. Dess särställning som en Augustuskoloni befriade staden från större skatter och gav det ytterligare privilegier vad avser markägande. Staden omgavs av god jordbruksmark, och den låg på Via Egnatia (Egnatia-vägen), en viktig romersk kommersiell väg (byggd i mitten av andra århundradet f.Kr.). Den romerska kolonins livssyn är uppenbar i de latinska medborgerliga inskriptionerna i Filippi och i dyrkan av romerska gudar. Bevarade arkeologiska lämningar från Paulus tid vittnar om närvaron av en teater, ett stort forum (under senare delen av andra århundradet), butiker och två stadsportar (benämnda Krenides i väster och Neapolis i öster). Där finns en talares plattform (grek. bema) i det existerande andra århundradets forum mellan ett par stora fontäner. En liten stenkrypta (byggd över en cistern) nära forumet utsågs enligt senare kyrklig tradition till att vara fängelseplatsen för Paulus och Silas (Apg 16:23-34). Andra konstruktioner daterade från NT:s tid och från kyrkans första århundraden (t.ex. en idrottsanläggning, hedniska tempel, åttakantiga- och basilikautformade kyrkor) kan fortfarande ses i Filippi.
Filippi på Paulus tid (ca 60 e.Kr.)
Stadsplanen visar vilka inslag i staden Filippi som arkeologer hittills har identifierat, daterade från Paulus tid. ”Paulus fängelse” tros inte vara en autentisk plats, utan var en cistern som senare associerades med kristen gudstjänstplats.
Centrala teman
1 Kristna behöver ständigt tillväxa i sina liv. 1:12, 25, 3:12-16.
2 En rätt andlig inställning är avgörande för tillväxt i tron. 1:5-11, 2:1-11, 3:7, 15, 4:7-9.
3 Kristus är det suveräna föredömet på kärleksfull och trogen tjänst för Gud, och mogna kristna kan också tjäna som förebilder i detta avseende. 1:12-26, 2:5-11, 19-30, 3:3-17, 4:9.
4 Lidande kommer, men genom tro kan det mötas med glädje. 1:12-26, 2:14-15, 4:4, 11-13, 19.
5 Bön är avgörande för att bibehålla ett kristet liv i glädje. 1:3-11, 4:5-7.
6 Evangeliet är inte individualistiskt: Kristna behöver dela en rik gemenskap med varandra, och förenas tillsammans i tjänst för att främja evangeliet. 1:4, 7, 24-27, 2:1-4, 19-30, 4:2-4, 14.
7 Det gamla förbundet och lagobservans kan inte skänka ett nödvändigt rätt förhållande med Gud. Troende kan bli frälsta endast genom tro på Jesus Kristus. 3:2-10.
8 Jesus är helt och fullt Gud och helt och fullt människa. På grund av hans lidande på korset är han nu upphöjd som Herre och Kristus. 2:5-11.
Summering av frälsningshistorien
Gud verkar i filipperna i enlighet med vad Kristus åstadkommit, Kristus som fullbordat GT:s löften (jfr 2 Kor 1:20).
Litterära kännetecken
Filipperbrevet har de flesta av de inslag som vi finner i Paulus övriga brev. Inledningshälsning, tacksägelse, bön, huvuddel, paraenesis (moraliska uppmaningar), sluthälsning och välsignelse är alla lätta att identifiera. I dag skulle Filipperbrevet kunna kallas ett stödbrev för mission. Paulus skriver till personer som bidrar genom bönestöd och ekonomiskt stöd, nödvändigt för hans tjänst som hednaapostel. För att uppfylla sin del av partnerskapet försäkrar Paulus filipperna om sina böner, uppdaterar dem om hans personliga förhållanden, rapporterar om evangelitjänstens effektivitet i sitt område, ger andlig uppmuntran, och uttrycker innerlig tacksamhet för alla de sätt som de stöder hans tjänst. Med ytterst välformulerade rader av lovprisning till Kristus brukar 2:5-11 identifieras som en av den kristna kyrkans tidigaste hymner eller bekännelser. Brevet uppvisar sådana stilistiska tekniker som aforism, metafor och lyrik för att öka effekten av det skrivna.
Filipperna är förenade av sin glada och nästan sprudlande stämning (ordet ”glädje”, eller liknande uttryck, förekommer mer än ett dussin gånger), av den starka personliga relationen mellan författaren och hans mottagare (en relation som nästan ständigt påtalas genom hela brevet), och av de många anknytningar som Paulus drar mellan Jesu Kristi frälsningsverk och hans efterföljares tjänande uppdrag, de som är kallade att leva och dö enligt Jesu mönster av lidande, död, uppståndelse och ärofyllda upphöjelse.
Filipperbrevets ram
(ca. 62 e.Kr.)
Paulus skrev Filipperbrevet under en tid i fängelse, förmodligen i Rom. Filippi, som var beläget längs den berömda Via Egnatia, var platsen för en viktig militär seger av Augustus Caesar, och som ett resultat förklarades staden vara en romersk koloni, vilket gav staden immunitet mot skatter och drog till sig många veteraner som bosatte sig där. Filippi var den första staden i nutida Europa där Paulus etablerade en församling.
Översikt
I Hälsning och bön (1:1-11)
A Hälsning från Paulus och Timotheos (1:1-2)
B Paulus tacksägelse och bön för filipperna (1:3-11)
II Paulus reflektioner över sin fångenskap (1:12-30)
A Paulus fångenskap har betytt tillväxt för evangeliet (1:12-18)
B Att leva är Kristus (1:19-26)
C Uppmaning att vandra värdigt evangeliet (1:27-30)
III Uppmuntran till ödmjuk tjänst (2:1-30)
A Uppmaning till enhet i tron och tjänande av varandra (2:1-4)
B Kristi exempel på ödmjuk tjänst (2:5-11)
C Att leva som ljus i världen (2:12-18)
D Timotheos som ett exempel på ett tjänstecentrerat liv (2:19-24)
E Epafroditos som ett annat exempel på tjänande (2:25-30)
IV Evangeliets motståndare: Varifrån kommer rättfärdigheten? (3:1-21)
A Inledande uppmaning att glädjas i Herren (3:1)
B Kontrasten mellan evangeliets motståndare och Guds sanna folk (3:2-3)
C Paulus avsäger sig andliga och etniska privilegier för att få känna Kristus (3:4-11)
D Paulus framåtskridande i evangeliet: genom Kristus, inte genom lagen (3:12-16)
E En uppmaning att följa Paulus exempel i överlåtelse till Jesus som Herre (3:17-21)
V Avslutande uppmaningar och tacksägelse (4:1-23)
A Att stå tillsammans för evangeliet (4:1-3)
B Att glädjas i tron (4:4-9)
C Tacksägelse för filippernas gåva, Paulus förnöjsamhet i Gud (4:10-20)
D Hälsningar (4:21-22)
E Välsignelse (4:23)
✱ ESV Study Bible® Notes, copyright 2008 Crossway. Authorized translation of the English edition of the ESV Study Bible introductions, copyright 2008 Crossway. This translation is published and sold by permission of Crossway, the owner of all rights to publish and sell the same.
ESV Studie Bibel® Kommentarer, copyright 2008 Crossway. Auktoriserad översättning av den engelska utgåvan av ESV Studie Bibel introduktioner, copyright 2008 Crossway. Denna översättning är publicerad och såld med tillstånd av Crossway, ägaren av alla rättigheter för att publicera och sälja densamma.
Översättning från engelskan: Ragnar Blomfelt