(Översättning från ESV Study Bible, Introduction to James.✱)
Författare och titel
Bokens titel härleds från namnet på dess författare, Jakob den rättfärdige (som han kallades), Jesu bror (Matt 13:55) och ledare för Jerusalems församling (Apg 15). Det råder allmän enighet om att han är författaren, även om några har ifrågasatt detta på grund av: (1) att grekiskan är alltför förfinad och retoriken alltför hellenistisk för någon som aldrig lämnat Palestina, (2) att författaren aldrig kallar sig för Jesu bror, och (3) att författaren verkar interagera med paulinska frågeställningar kring tro och gärningar, rättfärdighet och frihet, och därför måste ha skrivit långt senare än Jakob kunde ha skrivit, eftersom han avrättades 62 e.Kr.
Men det finns ingen anledning förneka att Jakob den rättfärdige är författaren. Som forskare nu medger så fanns en betydande kontakt mellan judar och icke-judar, särskilt i Galiléen där Jakob växte upp. Dessutom är det inte så att Jakob reagerar på något som härrör från Paulus utan behandlar istället liknande teman i sin egen församling. Det är möjligt att han behandlar en missuppfattning av Paulus undervisning, men det skulle kunna ha inträffat ganska tidigt eftersom Paulus skrev Galaterbrevet år 48 e.Kr. Det är också möjligt att Jakob skriver så tidigt att han inte har någon kännedom om något av Paulus brev.
Jakob den rättfärdiges historicitet är väl bekräftad i historisk litteratur (t.ex. Josefus, Judiska fornminnen 20.200-201, Eusebios, Kyrkohistoria 2.23).
Datering
Eftersom Jakob dog 62 e.Kr måste brevet ha skrivits före detta år. Om det sen hade skrivits efter apostlamötet i Jerusalem (48-49 e.Kr.) skulle det helt visst ha omnämnt det som kom ut från detta betydelsefulla tillfälle. Brevet skrevs således högst troligen under 40-talets början eller mitt.
Tema
Jakobs primära tema handlar om att leva ut sin tro, att handla och inte bara lyssna till ordet. Detta tema utvecklas utifrån den sociala konflikten mellan rika och fattiga och den andliga konflikten mellan fraktioner inom församlingen. Jakob tillrättavisar sina läsare för deras världslighet och utmanar dem att söka gudomlig visdom så att de kan lösa dessa problem och få det rätt ställt med Gud.
Syfte, omständighet och bakgrund
Jakobsbrevets läsekrets är sannolikt judekristna, vilket framgår av formuleringarna ”de tolv stammarna utspridda bland folken” (1:1) och ”under er gudstjänst” (grek. synagoge, 2:2), den judiska tankegången överallt, och Jakobs frekventa reflektion av Torah (Mose lag). Om ”utspridda bland folken” (1:1) är både bokstavligt och metaforiskt (jfr Apg 2:9-11), då är dessa en grupp judekristna husförsamlingar utanför Palestina, vilket passar situationen av förföljelse och fattigdom i brevet. Mer än så kan inte sägas, men den sociala situationen kan urskiljas från brevet. Som en följd av motgångarna har en konflikt äntrat församlingarna, och de har splittrats i stridande fraktioner. Dessutom har en del hemfallit åt en världslig livsstil (Jak 1:27, 4:4) och har misslyckats med att sätta sin tro i praktiken (1:19-26) vilket lett till att de har fått ”kluvna själar”, vacklande mellan Gud och världen (1:8, 4:8).
Centrala teman
1 Gud ses som en generös givare, den oföränderlige Skaparen, nådefull och barmhärtig, en domare, den ende Guden, en svartsjuk Gud, en generös Gud, och en botande Gud. 1:5, 17-18, 2:5, 13, 19, 4:5-6, 5:1, 3, 9, 15.
2 Visdom kommer ”från ovan” och gör det möjligt för oss både att hålla ut i prövningar och bringa harmoni istället för split. 1:5, 3:13, 17.
3 Gud tillåter prövningar (1:2-4), men frestelser kommer inte från Gud utan från oss själva och från Satan. Den nödvändiga responsen är tålmodig uthållighet. 1:3, 13-14, 4:7, 5:7-8.
4 Den huvudsakliga prövningen är fattigdom och de rikas förtryck. De fattiga är i särskild fokus för Guds omsorg och måste tas om hand av hans folk och inte bemötas med fördomar eller ignoreras. De rika fördöms för arrogant stolthet och för att stjäla från de fattiga. 1:9, 27, 2:1-5, 15-16, 4:13-17, 5:1-6.
5 Apokalyptiska teman är för handen i termer av både framtida dom och belöning. 1:12, 2:5, 12-13, 3:1, 4:12, 5:1-7, 9, 20.
6 Tungans makt att förstöra eller bringa frid dominerar mittsektionen. 3:1-4:12.
7 Det etiska påbudet att gå bortom lyssnandet av ordet till att leva ut det i vardagen görs i tidigt skede tydligt och klart och är underförstått genom hela brevet. 1:19-27, 2:14-26.
8 Bön är den rätta responsen inför prövningar, men den får inte vara självisk. Bön ska vara det centrala i livet inte bara när man är bedrövad eller sjuk utan också när man är glad. Gud har stor kraft att bota, både fysiskt och andligt. 1:5-7, 4:2-3, 5:13-18.
9 Tro, i dess relation till både gärningar och rättfärdighet, motsäger inte utan kompletterar Paulus undervisning. Jakob och Paulus är enade i läran att rättfärdighet kommer endast av Guds nåd genom tro, men det resulterar helt nödvändigt i gärningar. Om det inte följs av resulterande gärningar så fanns heller ingen rättfärdighet från början. 2:14-26.
Summering av frälsningshistorien
Kristna ska leva med den visdom (Ords 1:2, 7) som anstår Kristi efterföljare.
Litterära kännetecken
Även om Jakobsbrevet börjar med en brevhälsning så har resten av boken inte samma format som ett brev utan är snarare en samling visdomsord, mycket lik den genre av vishetslitteratur vi ser i GT. Det allmänna formatet för sådan vishetslitteratur är ordspråkssamling. Dessutom tillhör Jakobsbrevet en antik grekisk satirform känd som diatrib, med karaktärsdrag som inkluderar: tänkta dialoger (däribland frågor och svar konstruktioner), apostrofering (tilltal till frånvarande personer eller ting som om de vore närvarande och kunde höra), metaforer hämtade från naturen och vardagen, anspelningar på kända personer från det förflutna (typexempel, eller välbekant företrädare av de egenskaper som behandlas), mottagare som tilltalas strängt, och skarpa kontraster.
Den mest genomgripande tekniken i Jakobsbrevet är ordspråk eller aforism i den form vi finner hos forntida visdomslärare. Den därefter vanligaste tekniken är det retoriska konstgreppet auktoritär befallning, uttryckt i imperativt modus av verbet (t.ex. ”Ni ska göra ordet och inte bara höra det,” 1:22). Faktum är att det finns över 50 imperativ i bokens 108 verser. Detta överflöd av befallningar är en signal om att författaren har en praktisk inriktning, och är intresserad av handling snarare än bara tro som den utmärkande egenskapen hos kristna. Det finns också en starkt övertalande attityd då författaren försöker driva sina läsare till handling. Tonen är oavbrutet energisk, och satir är aldrig långt borta, ibland uttryckt på ett ganska uppläxande sätt.
Tidslinje
33 (el. 30) e.Kr. Kristi död och uppståndelse.
30/33 e.Kr. Jakob, Jesu bror, blir en troende.
36/37 e.Kr. Jakob träffar Paulus i Jerusalem.
40-45 Jakob skriver sitt brev.
48 Paulus skriver Galaterbrevet.
48-49 Apostlamötet i Jerusalem.
57 Paulus besöker Jakob i Jerusalem.
62 Jakob blir martyr.
(En del årtal är ungefärliga.)
Jakobsbrevets ram
Ca 40-45 e.Kr.
Jakobsbrevet skrevs sannolikt företrädesvis till judekristna husförsamlingar utanför Palestina, baserat på dess omnämnande av ”de tolv stammarna utspridda bland folken” (1:1), dess tydliga judiska innehåll, och dess fokus på förföljelse och fattigdom. Detta skulle innebära att brevet skickades till större delen av den forntida Medelhavsvärlden. Författaren har traditionellt ansetts vara Jakob den rättfärdige, Jesu halvbror och en tidig ledare i Jerusalems församling.
Översikt
I Hälsning (1:1)
II Trons prövning (1:2-18)
A Glädje i prövningar (1:2-4)
B Visdom från Gud till följd av prövningar (1:5-8)
C Den rikes och fattiges ställning inför Gud (1:9-11)
D Belöning för dem som håller ut (1:12)
E Frestelsens process (1:13-18)
III Att höra och att göra ordet (1:19-27)
A Ordets hörare (1:19-21)
B Ordets görare (1:22-25)
C Sann, konkret gudsdyrkan (1;26-27)
IV Diskrimineringens synd (2:1-13)
A Att föredra de välbeställda framför de fattiga i församlingen (2:1-7)
B Kärlekens kungliga lag (2:8-11)
C Verka i ljuset av domen (2:12-13)
V Tro utan gärningar är död (2:14-26)
A Tro utan gärningar (2:14-17)
B Svar till en som ifrågasätter (2:18-20)
C Abrahams och Rachavs exempel (2:21-26)
VI Missämjans synd i församlingen (3:1-4:12)
A Att tämja tungan (3:1-12)
B Lösningen: visdom från ovan (3:13-18)
C Varning för världslighet (4:1-12)
VII De välbärgades synd (4:13-5:12)
A Skryt över morgondagen (4:13-17)
B De rika varnas (5:1-6)
C Tålmodighet i lidande (5:7-12)
VIII Trons bön (5:13-18)
IX Avslutande råd (5:19-20)
✱ ESV Study Bible® Notes, copyright 2008 Crossway. Authorized translation of the English edition of the ESV Study Bible introductions, copyright 2008 Crossway. This translation is published and sold by permission of Crossway, the owner of all rights to publish and sell the same.
ESV Studie Bibel® Kommentarer, copyright 2008 Crossway. Auktoriserad översättning av den engelska utgåvan av ESV Studie Bibel introduktioner, copyright 2008 Crossway. Denna översättning är publicerad och såld med tillstånd av Crossway, ägaren av alla rättigheter för att publicera och sälja densamma.
Översättning från engelskan: Ragnar Blomfelt