Jeremia dödshotas
1 I början av judakungen Jojakims, Josias sons, regeringstid kom följande ord från Herren: 2 ”Så säger Herren: Ställ dig i förgården till Herrens tempel och tala till alla städer i Juda, till dem som kommer för att tillbe i Herrens tempel. Säg dem alla ord jag befaller dig, utelämna inte ett enda. 3 Kanske ska de lyssna och alla vända om från sin onda väg. Då ska jag dra tillbaka det onda som jag tänkt göra med dem på grund av deras onda gärningar. 4 Säg till dem: Så säger Herren: Om ni vägrar lyssna till mig och följa den lag som jag lagt fram för er, 5 vägrar lyssna till orden från mina tjänare profeterna, som jag ständigt sänt till er fast ni inte lyssnat, 6 då ska jag göra med detta tempel som med Shilo. Och denna stad ska jag göra till en förbannelse för alla jordens folk.”
7 Prästerna och profeterna och allt folket hörde Jeremia säga dessa ord i Herrens tempel. 8 När Jeremia hade framfört allt vad Herren befallt honom att säga till allt folket, greps han av prästerna, profeterna och allt folket, och de sa: ”Du ska avrättas! 9 Hur vågar du profetera i Jahves namn och påstå att detta tempel ska bli som Shilo och att denna stad ska ödeläggas och bli obeboelig?” Och allt folket samlades kring Jeremia i Herrens tempel.
10 När Judas stormän fick höra om detta, gick de från kungens palats upp till Herrens tempel och satte sig vid ingången till Herrens nya port. 11 Då sa prästerna och profeterna till stormännen och allt folket: ”Den här mannen förtjänar dödsstraff! Ni har ju hört med egna öron att han profeterat mot denna stad.”
12 Jeremia sa till alla stormän och allt folket: ”Herren har sänt mig att profetera mot detta tempel och denna stad allt vad ni hört. 13 Ändra nu ert liv och beteende och lyssna till Jahve er Gud! Då ska Herren dra tillbaka det onda han hotat er med. 14 Vad mig beträffar är jag i er hand. Gör med mig vad ni anser vara gott och rätt. 15 Men ni ska veta att om ni ger mig dödsstraff, då drar ni oskyldigt blod över er och över denna stad och över dem som bor här. För sannerligen, det är Herren som sänt mig till er för att förkunna alla dessa ord.”
16 Då sa stormännen och allt folket till prästerna och profeterna: ”Den här mannen förtjänar inte dödsstraff, för han har talat till oss i namnet Jahve, vår Gud.”
Mika och Uria
17 Några av de äldste i landet reste sig då och sa till hela folket som var samlat: 18 ”Mika från Moreshet profeterade i de dagar då Hiskia var Judas kung. Han sa till hela folket i Juda: Så säger härskarornas Herre:
Sion ska plöjas till åkermark,
Jerusalem bli en ruinhög,
och tempelberget en skogbevuxen höjd.
19 Men avrättades Mika av Judas kung Hiskia och hela Juda? Nej, Hiskia fruktade Herren och sökte blidka honom. Och Herren drog tillbaka det onda som han hotat dem med. Men vi är på väg att dra mycket ont över oss nu!”
20 Där fanns också en annan man som profeterade i Jahves namn, Uria, Shemajas son, från Kirjat-Jearim. Han profeterade mot denna stad och detta land med samma budskap som Jeremia. 21 När kung Jojakim med hela livgardet och alla stormän hörde vad han sa, ville han se honom avrättad. Men när Uria fick höra om det blev han rädd och flydde till Egypten. 22 Då sände kung Jojakim några män till Egypten: Elnatan, Akbors son, och några andra med honom. 23 De hämtade Uria från Egypten och förde honom till kung Jojakim. Han lät avrätta Uria med svärd och kasta hans lik på den allmänna begravningsplatsen.
24 Men Ahikam, Shafans son, stödde Jeremia så att han inte blev lämnad i folkets våld för att dödas.
26:18. Citat från Mika 3:12. Hiskia. Han var kung 715-686 f. Kr.
26:20. Uria. Okänd.
© Ragnar Blomfelt