Jeremia varnar för Egypten
1 Alla befälhavare och Johanan, Kareas son, och Jesanja, Hoshajas son, och hela folket, från de minsta till de största, 2 kom då till profeten Jeremia och sa: ”Vi vädjar ödmjukt till dig att be för oss till Jahve din Gud för alla kvarvarande, för som du kan se är vi som var många bara några få kvar. 3 Be Jahve din Gud att tala om för oss vilken väg vi ska gå och vad vi ska göra.” 4 Profeten Jeremia svarade: ”Jag har lyssnat, och jag ska be till Jahve er Gud enligt era ord. Och varje ord som Herren svarar ska jag förmedla till er utan att dölja något.” 5 Då sa de till Jeremia: ”Herren ska vara ett sant och trofast vittne mot oss om vi inte handlar efter varje ord som Jahve din Gud sänder till oss genom dig. 6 Vare sig det är bra eller dåligt så vill vi lyssna till Jahve vår Gud som vi sänder dig till. För när vi lyder Jahve vår Gud går det väl för oss.”
7 Tio dagar senare kom Herrens ord till Jeremia. 8 Då kallade han till sig Johanan, Kareas son, och alla hans befälhavare och hela folket, från den minste till den störste. 9 Han sa till dem: ”Så säger Jahve, Israels Gud, som ni sänt mig till för att frambära er bön inför honom: 10 ’Om ni stannar kvar här i landet ska jag bygga upp er och inte slå ner er, plantera er och inte rycka upp er. För jag sörjer över den ofärd jag sänt över er. 11 Var inte rädda för Babels kung som ni nu fruktar. Var inte rädda för honom, säger Herren. För jag är med er. Jag ska frälsa och befria er ur hans hand. 12 Jag ska visa er barmhärtighet, så att han är barmhärtig mot er och låter er återvända till ert land.’
13 Men kanske ni vägrar lyda Jahve er Gud och säger: ’Vi vill inte stanna i detta land, 14 vi vill bege oss till Egypten och bo där! Vi ska där slippa se krig och höra hornstötar och slippa hungra efter bröd.’ 15 Lyssna då till Herrens ord, ni återstod av Juda: Så säger härskarornas Herre, Israels Gud: ’Om ni tar beslut att bege er till Egypten och bo där, 16 då ska svärdet som ni fruktar drabba er där i Egypten, och svälten som ni är ängsliga för ska följa i era fotspår till Egypten. Och där ska ni dö. 17 Ja, alla män som tar beslut att bege sig till Egypten för att bo där ska dö av svärd och svält och pest. Ingen av dem ska undkomma och överleva den ofärd jag ska sända över dem.’
18 För så säger härskarornas Herre, Israels Gud: ’Som min vrede och ilska östes över Jerusalems invånare, så ska min ilska ösas över er om ni beger er till Egypten. Ni ska bli till avsky och bestörtning, förbannelse och åtlöje. Och ni ska aldrig mer få se denna plats.’ 19 Herren säger till er, återstoden av Juda: ’Bege er inte till Egypten!’ Kom ihåg nu att jag denna dag har varnat er! 20 Ni begick ett dödligt misstag när ni sände mig till Jahve er Gud och sa: ’Be för oss till Jahve vår Gud. Allt vad Jahve vår Gud säger ska du förmedla till oss och vi ska göra det.’ 21 Jag har nu denna dag berättat det för er. Men ni har inte lyssnat till Jahve er Gud och allt det som han sänt mig att tala till er. 22 Ni kan vara helt säkra på att ni ska dö genom svärd och svält och pest på den ort dit ni så gärna vill dra iväg och bosätta er.”
© Ragnar Blomfelt