Guds dom över judarna i Egypten
1 Detta ord kom till Jeremia om alla judar som bodde i Egypten, i Migdol, Tachpanches, Memfis och Patros område: 2 ”Så säger härskarornas Herre, Israels Gud: Ni har sett all den ofärd som jag sänt över Jerusalem och alla Judas städer. De ligger i dag öde och ingen bor i dem. 3 Det skedde på grund av det onda de gjorde. De väckte min vrede genom att gå iväg och tända rökelse åt och dyrka andra gudar som var okända både för dem och för er och era fäder. 4 Jag sände ständigt till er alla mina tjänare profeterna och sa: ’Upphör med dessa vidrigheter som jag hatar!’ 5 Men de ville inte lyssna det minsta. De vände inte om från sin ondska eller slutade tända rökelse åt andra gudar. 6 Min ilska och vrede östes därför ut. Den brann i Judas städer och på Jerusalems gator så att de blev ödelagda ruiner, så som de är i dag.
7 Och nu säger Jahve, härskarornas Gud, Israels Gud: Varför gör ni så mycket ont mot er själva? Ni utrotar ur Juda både man och kvinna, barn och spädbarn, och lämnar ingen kvar åt er. 8 Ni väcker min vrede med era händers verk. Ni tänder rökelse åt andra gudar i Egypten dit ni kommit för att bo. Därför ska ni avlägsnas och bli till förbannelse och vanära bland jordens alla folk. 9 Har ni glömt det onda som era fäder gjorde och som Judas kungar och deras hustrur, ni själva och era hustrur gjorde i Juda och på Jerusalems gator? 10 De har inte ödmjukat sig till denna dag. De fruktar inget. Inte heller vandrar de efter min lag och mina stadgar som jag lagt fram för er och era fäder.
11 Därför säger härskarornas Herre, Israels Gud: Lyssna! Jag vänder mitt ansikte mot er till er ofärd och för att utrota hela Juda. 12 Jag ska ta itu med återstoden av Juda som beslutat bege sig till Egypten för att bo där. De ska alla förgås i Egypten. De ska falla för svärd och gå under av svält. Små och stora ska dö av svärd och svält. De ska bli till avsky och bestörtning, förbannelse och åtlöje. 13 Jag ska straffa dem som bor i Egypten, så som jag straffade Jerusalem med svärd och svält och pest. 14 Från återstoden av Juda som kom till Egypten för att bo där, ska ingen överleva och undkomma så att de kan återvända. De ska önska att få vända åter till Juda för att bo där, men ingen ska återvända utom några få som flyr dit.”
15 Alla män som visste att deras hustrur tände rökelse åt andra gudar, alla kvinnor som stod där i en stor skara, alla som bodde i Patros i Egypten, tog till orda mot Jeremia: 16 ”Vi tänker inte lyssna på budskapet du gett oss i Jahves namn! 17 Vi tänker uppfylla varje ord vi lovat: tända rökelse åt himlens drottning och utgjuta dryckesoffer åt henne. Så gjorde vi och våra fäder, våra kungar och ledare i Judas städer och på Jerusalems gator. Då hade vi gott om mat och mådde bra, och såg inte skymten av ofärd. 18 Men efter att vi upphört tända rökelse åt himlens drottning och utgjuta dryckesoffer åt henne har vi saknat allt och går under genom svärd och svält.” 19 Och kvinnorna sa: ”Ja, vi tände rökelse åt himlens drottning och utgöt dryckesoffer åt henne. Och våra män samtyckte att vi gjorde offerkakor åt henne med hennes bild och utgöt dryckesoffer åt henne.”
20 Jeremia svarade allt folket, männen och kvinnorna, alla som tagit till orda mot honom: 21 ”Skulle inte Herren minnas att ni själva och era fäder, era kungar och ledare och folket i landet, har tänt rökelse i Judas städer och på Jerusalems gator? Skulle det vara okänt för honom? 22 Herren kunde inte längre uthärda allt ont ni gjort och de vidrigheter ni sysslat med. Så ert land ödelades. Det blev obeboeligt och till bestörtning och förbannelse, så som det är i dag. 23 Ni tände rökelse, syndade mot Herren och lyssnade inte till Herren. Ni följde inte hans lag, hans stadgar och vittnesbörd. Det är därför som denna ofärd har drabbat er, så som det är i dag.”
24 Jeremia sa till hela folket och till alla kvinnorna: ”Lyssna till Herrens ord, alla ni av Juda som är i Egypten. 25 Så säger härskarornas Herre, Israels Gud: Ni och era hustrur har i handling uppfyllt era läppars ord om att ni tänker hålla era löften att tända rökelse åt himlens drottning och utgjuta dryckesoffer åt henne. Så uppfyll då och håll era löften! 26 Lyssna därför till Herrens ord, alla av Juda som bor i Egypten: Jag svär vid mitt stora namn, säger Jahve, ingen judisk man ska härefter i hela Egypten nämna mitt namn och säga: ’Så sant Herren Jahve lever.’ 27 Jag ska göra så att de drabbas av ofärd och inte välfärd. Varje judisk man i Egypten ska gå under genom svärd och svält tills alla är borta. 28 Bara några få som undkommer svärdet ska få återvända från Egypten till Juda. Sedan ska all återstod av Juda som kommit till Egypten för att bo där förstå vems ord som består, mitt eller deras.
29 Och detta ska för er vara tecknet på att jag ska straffa er på denna plats, säger Herren, för att ni ska förstå att mina ord om ofärd mot er ska bestå. 30 Så säger Herren: Lyssna! Jag ska utlämna farao Hofra, Egyptens kung, åt hans fiender som vill döda honom, så som jag utlämnade Judas kung Sidkia åt Babels kung Nebukadressar, hans fiende som ville döda honom.”
44:17. himlens drottning. Sannolikt avses gudinnan Astarte (Ishtar).
44:30. farao Hofra. Regerade 589-570 f. Kr.
© Ragnar Blomfelt