Israel – Herrens utvalda
1 Men lyssna nu, Jakob, min tjänare, Israel, som jag utvalt.
2 Så säger Herren som skapade dig,
som formade dig i moderlivet och som hjälper dig:
Var inte rädd, Jakob, min tjänare, Jeshurun, som jag utvalt.
3 För jag ska gjuta vatten över törstigt land
och floder över det torra.
Jag ska gjuta min Ande över dina barn,
min välsignelse över dina ättlingar.
4 De ska spira fram bland gräset
som popplar vid vattenbäckar.
5 En ska säga: ”Jag tillhör Herren”,
en ska bära Jakobs namn.
En ska skriva på sin hand: ”Herrens egen”,
och ta namnet Israel.
6 Så säger Jahve, Israels Kung och Återlösare, härskarornas Herre:
Jag är den förste och jag är den siste.
Jag är den ende Gud som finns.
7 Vem är som jag?
Låt honom tala och berätta,
lägga ut texten för mig om vad som hänt
från det jag insatte ett urtida folk.
Låt dem berätta om framtidens händelser.
8 Var inte rädda eller panikslagna.
Har jag inte kungjort för er och berättat för länge sedan?
Ni är mina vittnen.
Finns någon annan Gud än jag?
Jag känner inte till någon annan klippa.
Avguderiets dårskap
9 Alla avgudatillverkare är förvirrade, och det som de håller kärt är värdelöst. Deras vittnen varken ser eller förstår, till deras egen skam. 10 Vem formar en gud och gjuter en bild som inte kan hjälpa någon? 11 Lyssna! Alla hans kumpaner ska få skämmas. Hantverkarna är blott människor. Låt dem alla samlas och träda fram. De ska bli skräckslagna och få skämmas allihop.
12 Smeden tar sitt verktyg och bearbetar bilden vid härden. Han formar det med hammare och bearbetar det med styrka. Äter han inget blir han kraftlös, dricker han inget blir han matt. 13 Träsnidaren sträcker ut måttbandet och markerar på trästycket med stiftet. Han hugger ut med stämjärn och märker ut med passaren. Han tillverkar en mansbild, en prydlig gestalt att placeras i ett hus. 14 Han fäller cederträd, och tar stenek och vanlig ek som får växa sig stark bland skogens träd. Han planterar tall, och regnet låter det växa. 15 Folk har virket till bränsle. Han använder det till värme, och för eld till bakning. Men av veden tillverkar han också en gud som han tillber. Han gör en gudabild som han faller ner för. 16 Av hälften gör han en brasa som han tillagar kött över. Han steker och äter sig mätt. Sedan värmer han sig och säger: ”Ah, nu är jag varm och njuter av brasan.” 17 Av resten gör han en gud, en gudabild som han faller ner inför och tillber. Han ber till det: ”Rädda mig, för du är min gud!”
18 De fattar och begriper intet, för han har tillslutit deras ögon så att de inte kan se, och deras hjärtan så att de inte förstår. 19 Ingen besinnar sig eller har vett och förstånd att säga: ”Hälften bränner jag upp, jag bakar bröd på glöden och steker kött och äter. Ska jag nu göra resten till en vidrig avgud och falla ner för ett trästycke?” 20 Han lever av aska. Hans bedragna hjärta har fört honom vilse. Han kan varken rädda sin själ eller säga: ”Är det inte en lögn det jag håller i min högra hand?”
Herren återlöser Israel
21 Tänk på detta, Jakob, för du är min tjänare, Israel.
Jag har format dig, du är min tjänare.
Israel, jag glömmer dig aldrig.
22 Jag har svept bort dina illdåd som ett moln,
dina synder som en sky.
Vänd om till mig, för jag har återlöst dig.
23 Sjung av glädje, du himmel, för Herren har gjort det!
Ropa av glädje, jordens djup, brist ut i jubel, ni berg,
du skog med alla dina träd.
För Herren har återlöst Jakob,
han förhärligar sig genom Israel.
24 Så säger Herren din Återlösare,
som format dig sedan moderlivet:
Jag är Jahve som skapat allt.
Jag spänner själv ut rymden
och utbreder jorden utan hjälp.
25 Jag sätter stopp för siarnas tecken
och gör teckentydarna till dårar.
Jag driver de visa tillbaka
och gör deras visdom till dårskap.
26 Jag bekräftar mina tjänares ord
och genomför vad mina sändebud har sagt.
Jag säger om Jerusalem:
”Hon ska vara bebodd,”
och om Judas städer:
”De ska återuppbyggas,
jag ska resa upp ruinerna.”
27 Jag säger till havsdjupet:
”Bli torrt! Jag torkar ut dina strömmar.”
28 Jag säger om Koresh:
”Han är min herde som ska genomföra allt jag vill.”
Han säger om Jerusalem: ”Hon ska byggas!”
och till templet: ”Det ska grundläggas!”
44:2. Jeshurun. Poetiskt namn på Israel.
44:9-20. Om avguderiets dårskap, se även Jer 10:1-16.
44:28. Koresh var persiens kung 559-530 f. Kr.
© Ragnar Blomfelt