1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 19 20 21
kapitel 18
Jesus blir förrådd och fängslas
1 När Jesus hade talat detta gick han med sina lärjungar över Kidrondalen. Där låg en trädgård dit han och hans lärjungar gick. 2 Men även Judas som skulle förråda honom kände till platsen eftersom Jesus ofta hade uppehållit sig där med sina lärjungar. 3 Judas tog med sig romerska soldater och ett antal tempelvakter från översteprästerna och fariseerna. De kom dit med facklor, lyktor och vapen. 4 Jesus som visste allt vad som väntade honom, gick fram och sa till dem: ˮVem söker ni?ˮ 5 De svarade: ˮJesus från Nasaret.ˮ Han sa: ˮJag Är.ˮ Även Judas som förrådde honom, stod ibland dem. 6 Just när Jesus sa: ʼJag Är,ʼ vek de tillbaka och föll till marken. 7 Åter frågade han dem: ˮVem söker ni?ˮ De sa: ˮJesus från Nasaret.ˮ 8 Jesus svarade: ˮJag har sagt er att det är jag. Om det därför är mig ni söker, låt dessa gå.ˮ 9 Ordet som han hade talat skulle nämligen gå i uppfyllelse: ˮAv dem du gav mig gick ingen förlorad.ˮ 10 Då drog Simon Petrus ut det svärd som han hade och slog mot översteprästens slav och högg av honom högra örat. Slaven hette Malkos. 11 Jesus sa till Petrus: ˮSätt ditt svärd i skidan. Skulle jag inte dricka den bägare som Fadern gett mig?ˮ
Jesus förs till Hannas
12 Soldaterna med sin överste och judarnas tempelvakter grep nu Jesus och band honom. 13 De förde honom först till Hannas, svärfar till Kajafas, som var överstepräst det året. 14 Kajafas var den som hade gett judarna det rådet att det var bäst att en man dog i folkets ställe.
Petrus förnekar Jesus
15 Simon Petrus följde Jesus, likaså en annan lärjunge. Den lärjungen var bekant med översteprästen och följde Jesus in på översteprästens gård. 16 Men Petrus stod kvar utanför porten. Då gick den andre lärjungen som var bekant med översteprästen ut och talade med henne som vaktade porten, och fick med sig Petrus in. 17 Tjänsteflickan som vaktade porten sa till Petrus: ˮÄr inte du också en av den där mannens lärjungar?ˮ Han svarade: ˮNej, det är jag inte.ˮ 18 Eftersom det var kallt hade slavarna och vakterna gjort upp en koleld där de stod och värmde sig. Även Petrus stod och värmde sig där med dem.
Översteprästen frågar Jesus
19 Översteprästen frågade nu Jesus om hans lärjungar och hans lära. 20 Jesus svarade honom: ˮJag har talat offentligt till världen. Jag har alltid undervisat i synagogan och i templet där alla judar samlas. Jag har inte sagt något i hemlighet. 21 Varför frågar du mig? Fråga dem som hört vad jag har talat till dem. De vet vad jag har sagt.ˮ 22 Då Jesus sa detta fick han ett slag i ansiktet från en av vakterna som stod där, och han sa: ˮÄr det så du svarar översteprästen?ˮ 23 Jesus svarade: ˮHar jag sagt något felaktigt, så gör klart vad som är fel. Men talade jag riktigt, varför slår du mig?ˮ 24 Hannas sände honom sedan bunden till översteprästen Kajafas.
Petrus förnekar åter Jesus
25 Simon Petrus stod och värmde sig. Då sa de till honom: ˮÄr inte du också en av hans lärjungar?ˮ Han nekade och sa: ˮNej, det är jag inte.ˮ 26 Då sa en av översteprästens slavar, en släkting till den som Petrus hade huggit örat av: ˮVar det inte dig jag såg i trädgården med honom?ˮ 27 Petrus nekade än en gång. Och just då gol en tupp.
Jesus inför Pilatus
28 Från Kajafas förde de sedan Jesus till ståthållarens högkvarter. Det var tidig morgon. För att kunna fira påsken och undvika att bli orena gick de inte själva in i högkvarteret. 29 Pilatus gick då ut till dem och frågade: ˮVilken anklagelse för ni fram mot den här mannen?ˮ 30 De svarade: ˮOm han inte var en brottsling hade vi inte överlämnat honom åt dig.ˮ 31 Pilatus sa: ˮTa honom själva och döm honom efter er lag.ˮ Judarna sa: ˮDet är inte tillåtet för oss att avrätta någon.ˮ 32 Så skulle ordet som Jesus hade talat uppfyllas när han lät förstå på vilket sätt han skulle dö.
Jesu rike är inte av den här världen
33 Pilatus gick tillbaka in i högkvarteret och lät kalla fram Jesus och frågade: ˮÄr du judarnas kung?ˮ 34 Jesus svarade: ˮÄr det din egen fråga, eller är det vad andra sagt till dig om mig?ˮ 35 Pilatus svarade: ˮJag är ingen jude. Ditt eget folk och översteprästerna har överlämnat dig åt mig. Vad har du gjort?ˮ 36 Jesus svarade: ˮMitt rike är inte av den här världen. Om mitt rike var av den här världen skulle mina tjänare kämpa så att jag inte blev överlämnad åt judarna. Men nu är inte mitt rike härifrån.ˮ 37 Pilatus sa: ˮDu är alltså en kung?ˮ Jesus svarade: ˮDu säger att jag är en kung. Därför är jag född och därför har jag kommit till världen, för att vittna om sanningen. Var och en som är av sanningen lyssnar till min röst.ˮ 38 Pilatus sa till honom: ˮVad är sanning?ˮ
Och då han sagt detta gick han åter ut till judarna och sa till dem: ˮJag kan inte finna honom skyldig. 39 Men ni har en sed att jag friger en fånge åt er vid påsken. Vill ni då att jag ska frige judarnas kung åt er?ˮ 40 Då skrek de igen: ˮInte honom, utan Barabbas!ˮ Barabbas var en förbrytare.
Föregående Nästa
18:1. Kidrondalen, låg strax utanför Jerusalem på östra sidan. en trädgård, Getsemane.
18:4. visste allt vad som väntade honom, se t.ex. Matt 16:21, 17:22-23, 20:18-19.
18:5, 6. Jag Är, se kommentar till 6:35.
18:9. Citatet syftar på texter som 6:39, 10:28, 17:12.
18:10. Malkos, var ett vanligt arabiskt namn. Han omnämns endast här i NT.
18:11. den bägare som Fadern gett mig, den lidandesbägare som samtidigt är en symbol för Guds vrede (Ps 75:9, Jes 51:17, Jer 25:15, Upp 14:10, 16:19). Det är på grund av mänsklighetens synd och skuld som Jesus måste dricka Guds vredes bägare till botten. Jfr Rom 3:25 med kommentar.
18:13. Hannas, överstepräst år 6-15 e.Kr. Han hade blivit avsatt från sitt ämbete av Rom men var fortfarande högt aktad och erkänd som överstepräst bland judarna. Kajafas, överstepräst år 18-36 e.Kr.
18:14. Se 11:49-52.
18:15. en annan lärjunge, sannolikt författaren, dvs Johannes.
18:17. Nej, det är jag inte. En lögn som visar att Petrus ännu inte var en trogen Jesu efterföljare och ännu inte beredd att ta sitt kors på sig (Matt 16:24-25). Men det skulle inte dröja länge förrän Petrus blev en frimodig och orädd förkunnare, Apg 2-5.
18:19. Översteprästen, Hannas (v. 24).
18:26. den som Petrus hade huggit örat av, Malkos (v. 10).
18:27. då gol en tupp, enligt Jesu förutsägelse (13:38).
18:28. fira påsken, som varade en vecka eftersom ”påsken” här inkluderar det osyrade brödets högtid, jfr Luk 22:1. undvika att bli orena, vilket judar ansåg att de blev om de gick in i ett hedniskt rum (Apg 10:28).
18:28. ”ståthållarens högkvarter … högkvarteret.” Alternativ översättning: pretoriet … pretoriet.
18:29. Pilatus, ståthållare över Judeen (26-36 e.Kr.).
18:31. Det är inte tillåtet för oss att avrätta någon. Judarna kunde utöva rättskipning, men endast den romerska ockupationsmakten fick verkställa dödsdomar.
18:32. Se 3:14, 12:32-33.
18:33. ”högkvarteret.” Alternativ översättning: pretoriet.
18:36. På grund av judarnas starkt cementerade vanföreställningar om det messianska riket avstod Jesus från att i klartext berätta för dem och för sina lärjungar om Rikets sanna identitet och verklighet. De var ännu inte mogna för sanningen. Men ensam inför hedningen Pilatus kunde Jesus tala klarspråk angående Guds rike och göra klart att det var fråga om ett andligt rike som är väsensskilt från denna världs kungariken. I detta andliga rike är Kristus kung. Det riket finns dolt i de troendes hjärtan här och nu (Kol 3:3), och det får sin slutliga och konkreta fullbordan i himlen (Upp 21-22). Se även kommentarer till Matt 3:2, Luk 17:20-21.
18:37. Var och en som är av sanningen lyssnar till min röst. Den som är utvald kommer att ta till sig Guds ord och vilja följa det (jfr 10:14-16, 17:17).
18:40. Barabbas, en förbrytare, upprorsman och mördare, Matt 27:16, Mark 15:7, Luk 23:18-19.
© Ragnar Blomfelt