1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24
kapitel 11
Herrens bön
1 En gång var Jesus på en viss plats och bad. När han hade avslutat sin bön sa en av hans lärjungar till honom: ˮHerre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar.ˮ 2 Han sa: ˮNär ni ber ska ni säga:
Fader, låt ditt namn hållas heligt.
Låt ditt rike komma.
3 Ge oss varje dag vårt dagliga bröd.
4 Förlåt oss våra synder,
för också vi förlåter var och en
som står i skuld till oss.
Och för oss inte in i frestelse.ˮ
5 Han sa till dem: ˮTänk er att någon av er har en vän och går till honom mitt i natten och säger: ʼGode vän, låna mig tre bröd, 6 för en vän som är på resa har kommit till mig och jag har inget att sätta fram åt honom.ʼ 7 Skulle då han där inne svara: ʼLåt mig vara i fred. Dörren är redan låst och mina barn och jag har gått och lagt oss. Jag kan inte stiga upp och ge dig något.ʼ 8 Jag säger er att även om han inte stiger upp och ger honom något för vänskaps skull, så kommer han att stiga upp och ge honom allt vad han behöver eftersom den andre är så påträngande.
Be, sök, knacka
9 Därför säger jag er: Be, och ni ska få. Sök, och ni ska finna. Knacka, och dörren ska öppnas för er. 10 För den som ber ska få, och den som söker ska finna, och för den som knackar ska dörren öppnas. 11 Finns det någon far bland er som skulle ge sin son en orm när han ber om en fisk? 12 Eller en skorpion när han ber om ett ägg? 13 Om alltså ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer ska då inte er Fader i himlen ge den helige Ande åt dem som ber honom?ˮ
Jesus och djävulen
14 Jesus kastade ut en demon som var stum. När demonen hade farit ut talade den stumme, och folket häpnade. 15 Men några av dem sa: ˮDet är med demonernas härskare djävulen som han kastar ut demonerna.ˮ 16 Andra ville sätta honom på prov och begärde av honom ett tecken från himlen. 17 Men han visste vad de tänkte och sa till dem: ˮEtt rike i strid med sig självt blir ödelagt, och hus faller på hus. 18 Om nu också Satan kommit i strid med sig själv, hur kan då hans rike bestå? För ni säger att det är med djävulen som jag kastar ut demonerna. 19 Men om det är med djävulen som jag kastar ut demonerna, med vilka kastar då era söner ut dem? Därför ska de vara era domare. 20 Men om det är med Guds finger jag kastar ut demonerna, då har Guds rike kommit till er. 21 När en stark man som är beväpnad vaktar sin gård får hans ägodelar vara i fred. 22 Men när någon som är ännu starkare attackerar och besegrar honom, då tar den mannen ifrån honom alla vapen som han litade på och fördelar bytet. 23 Den som inte är med mig är emot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar.
En oren andes återkomst
24 När den orena anden farit ut ur en människa vandrar den genom torra trakter letande efter vila. Men om den inte finner någon säger den: ʼJag vill återvända till mitt hus som jag lämnade.ʼ 25 När den då kommer och finner det städat och ordnat, 26 går den och tar med sig sju andra andar som är ondare än den själv, och de går in och bor där. För den människan blir slutet värre än början.ˮ
27 Då han sa detta ropade en kvinna i folkskaran: ˮSalig är den mor som födde dig och ammade dig!ˮ 28 Men Jesus sa: ˮSaliga är hellre de som lyssnar till Guds ord och håller det.ˮ
Kravet på ett tecken
29 Då folk strömmade till började han säga: ˮDetta släkte är ett ont släkte. Det begär ett tecken men ska inte få något annat än Jonas tecken. 30 För liksom Jona var ett tecken för folket i Nineve, så ska Människosonen vara det för detta släkte. 31 Drottningen av Söderlandet ska stå upp vid domen med detta släktes män och fördöma dem. För hon kom från ett avlägset land för att lyssna till Salomos vishet. Och här är något som är större än Salomo. 32 Män från Nineve ska träda fram vid domen med detta släkte och fördöma det. För de omvände sig då Jona gav sitt budskap. Och här är något som är större än Jona.
Kroppens ljus
33 Ingen tänder en lykta och ställer den undangömd eller under sädesmåttet. Man placerar den på hållaren så att de som kommer in ser skenet. 34 Ögat är kroppens lykta. När ditt öga är friskt får också hela din kropp ljus, men när det är fördärvat är det också mörkt i din kropp. 35 Se därför till att ljuset i dig inte är mörker. 36 Om hela din kropp har ljus och ingen del är mörk, då blir den helt upplyst, som när lyktans sken ger dig ljus.ˮ
Jesus anklagar fariseerna och de laglärda
37 Under det att Jesus talade bjöd en farisé honom hem till sig för att äta. Han gick in och lade sig till bords. 38 Farisén blev förvånad när han såg att han inte tvättade sig före måltiden. 39 Men Herren sa till honom: ˮNi fariseer rengör utsidan av bägare och fat, men ert inre är fullt av girighet och ondska. 40 Ni oförståndiga, har inte han som gjort utsidan också gjort insidan? 41 Ge vad som är inuti som gåva, så blir allting rent för er.
42 Men fördömelse över er, fariseer! Ni ger tionde av mynta, vinruta och alla slags kryddväxter men går förbi rättvisan och kärleken till Gud. Men det ena borde ni göra utan att försumma det andra. 43 Fördömelse över er, fariseer! Ni älskar den förnämsta platsen i synagogorna och hälsningarna på torgen. 44 Fördömelse över er! Ni liknar dolda gravar som folk ovetande trampar på.ˮ
45 En av de laglärda sa då: ˮLärare, när du säger så förolämpar du även oss.ˮ 46 Han svarade: ˮFördömelse också över er, laglärda! Ni lastar besvärliga packningar på människorna, och själva rör ni inte vid packningarna med ett finger. 47 Fördömelse över er! Ni bygger gravmonument över profeterna som era fäder mördade. 48 Så vittnar ni om och bejakar era fäders gärningar, för de dödade profeterna och ni bygger gravmonument över dem. 49 Därför har också Guds vishet sagt: ʼJag ska sända profeter och apostlar till dem, och några ska de mörda och förfölja.ʼ 50 Därför ska av detta släkte utkrävas alla profeters blod som utgjutits från världens skapelse, 51 från Abels blod ända till Sakarjas blod, han som dödades mellan altaret och templet. Ja, jag säger er: det ska utkrävas av detta släkte.
52 Fördömelse över er, laglärda! Ni har tagit bort kunskapens nyckel. Själva gick ni inte in och ni hindrade dem som ville in.ˮ
53 När han gick därifrån började de skriftlärda och fariseerna ansätta honom häftigt och försöka få honom att uttala sig om allt möjligt. 54 De lurpassade på honom för att fånga honom genom något ord från hans läppar.
Föregående Nästa
11:1. Johannes, Döparen.
11:2-4. Se kommentarer till Matt 6:9-13.
11:3. ”dagliga bröd.” Alternativ översättning: bröd för morgondagen.
11:5-8. Berättelsen handlar om vikten av uthållighet i bön (jfr Rom 12:12, Ef 6:18, Kol 4:2, 1 Thess 5:17), något som även fortsättningen vill inskärpa, v. 9-13.
11:8. ”eftersom den andre är så påträngande.” Alternativ översättning: för att inte bli utskämd.
11:13. ni som är onda, detta karaktäriserar en mänsklighet under syndens välde (Rom 3:10-18), vilket dock inte utesluter förmåga till goda handlingar. den helige Ande, Gud förväntar sig att vi ska be om Andens hjälp (Joh 14:16-17) och Andens uppfyllelse (Ef 5:18).
11:14-23. Se kommentarer till Matt 12:24-30. Guds finger (v. 20), synonymt med Guds Ande, Matt 12:28. Jfr 2 Mos 8:19.
11:15. ”djävulen.” Alternativ översättning: Beelsebul.
11:17. ”hus faller på hus.” Alternativ översättning: ett splittrat hushåll faller.
11:18-19. ”djävulen.” Alternativ översättning: Beelsebul.
11:24-26. Se kommentar till Matt 12:43-45.
11:27-28. Maria kan kallas salig (se kommentar till 1:48), men Jesus ger inte sin mor någon särställning utan likställer henne med alla andra som lyssnar till Guds ord och håller det (v. 28).
11:29-32. Se kommentarer till Matt 12:38-42. Det begär ett tecken (v. 29), se v. 16.
11:33. sädesmåttet, se kommentar till Matt 5:13-15.
11:34-36. När ditt öga är friskt, mottagligt för tron och evangeliet. när det är fördärvat, tillslutet och förhärdat inför tron och evangeliet. Om hela din kropp har ljus, uppfylld av Jesus Kristus, som är världens ljus (jfr Joh 8:12, 12:35-36, Ef 5:8).
11:38. Lagen påbjöd inte handtvätt före måltider, det var däremot påbjudet i enlighet med fariseernas traditioner (jfr Mark 7:3-4).
11:39-40. De var som skinande vackra äpplen med ruttna innanmäten.
11:41. vad som är inuti, avser sannolikt det som har med ”rättvisan och kärleken till Gud” att göra (v. 42). Det handlar om hjärtats förhållande till Gud och Hans vilja.
11:42. fördömelse, ett uttryck som i detta sammanhang betyder skarpast möjliga ogillande med en underton av varning för Guds kommande dom. tionde, fariseerna tillämpade påbudet i 3 Mos 27:30-32 mycket strikt till att gälla även olika örter. Jesus motsatte sig inte tionde, men betonade det som var viktigare. De religiösa ledarna hade mist sin känsla för proportion.
11:44. Att vidröra en grav innebar att man blev oren, 4 Mos 19:16. Fastän folk inte alltid kunde se fariseernas ”orenhet” bakom allt religiöst hyckleri så blev folk som kom i kontakt med dem ändå på olika sätt ”orena”, dvs negativt påverkade av allt det som var falskt i fariseernas liv och undervisning.
11:46. besvärliga packningar, förutom att undervisa från Skriften (GT) undervisade de även om en mängd betungande traditioner utan direkt stöd från Skriften, något som ofta blev en plåga för människorna (jfr Matt 11:28, 15:3, Mark 7:1-13).
11:47-48. De religiösa ledarna som Jesus anklagar hade gått i samma fotspår som deras fäder, de som dödade profeterna. 1 Kung 19:10, 14, Neh 9:26, Jer 2:30, 26:20-24.
11:49. Uppfyllelsen av denna vers kan vi delvis finna i Apostlagärningarna.
11:50-51. utkrävas, Gud ska utkräva allt, från det första mordet som beskrivs i Skriften, Abels blod, 1 Mos 4:8, till det sista mordet som beskrivs i Skriften, Sakarjas blod, 2 Krön 24:20-22. (2 Krön avslutade den hebreiska kánon.)
11:52. Själva gick ni inte in, utan tvärtom föraktade och förkastade de Jesus som är vägen till Guds rike. och ni hindrade dem som ville in, genom att på olika sätt misskreditera Jesus.
11:53. ”försöka få honom att uttala sig.” Alternativ översättning: korsförhöra honom.
© Ragnar Blomfelt