1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24
kapitel 4
Jesus frestas av djävulen
1 Jesus återvände från Jordanfloden fylld av den helige Ande. Han fördes av Anden ut i öknen 2 där han frestades av djävulen i fyrtio dagar. Han åt ingenting under de dagarna, och när de var förbi blev han hungrig. 3 Då sa djävulen till honom: ˮOm du är Guds Son, så befall att den här stenen blir bröd.ˮ 4 Jesus svarade: ˮDet står skrivet: Människan ska inte leva endast av bröd.ˮ
5 Och djävulen förde honom högt upp och visade honom i ett ögonblick alla riken i världen 6 och sa: ˮJag vill ge dig all denna makt och härlighet, för åt mig har den överlämnats och jag ger den åt vem jag vill. 7 Om du därför tillber mig ska allt vara ditt.ˮ 8 Jesus svarade: ˮDet står skrivet: Herren din Gud ska du tillbe och endast honom ska du tjäna.ˮ
9 Djävulen förde honom till Jerusalem och ställde honom högst uppe på tempelmuren och sa till honom: ˮOm du är Guds Son, så kasta dig ner härifrån. 10 Det står skrivet: Han ska befalla sina änglar att beskydda dig, 11 och: De ska bära dig på händerna så att du inte stöter din fot mot någon sten.ˮ 12 Jesus svarade: ˮDet är sagt: Du ska inte sätta Herren din Gud på prov.ˮ 13 När djävulen hade frestat honom på alla sätt lämnade han honom intill läglig tid.
Jesus förkunnar i Galileen
14 I Andens kraft återvände Jesus till Galileen, och ryktet om honom spreds i hela trakten däromkring. 15 Han undervisade i deras synagogor och blev uppskattad av alla.
Jesus i Nasarets synagoga
16 Och han kom till Nasaret där han var uppvuxen. På sabbaten gick han till synagogan som han brukade. Han reste sig för att läsa, 17 och man räckte honom profeten Jesajas bokrulle. Han rullade upp den och fann stället där det står skrivet:
18 Herrens Ande är över mig, för han har smort mig till att förkunna ett gott budskap för de fattiga. Han har sänt mig att förkunna frihet för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet 19 och förkunna ett år av välvilja från Herren.
20 Han rullade ihop bokrullen och gav tillbaka den till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan tittade stint på honom. 21 Och han började tala till dem: ˮI dag har den här Skriften gått i uppfyllelse inför er som lyssnar.ˮ 22 Alla talade väl om honom och häpnade över de nådens ord som kom från hans mun. Och de frågade: ˮÄr han inte Josefs son?ˮ 23 Jesus sa: ˮTveklöst kommer ni att rikta detta ordspråk mot mig: ʼLäkare, bota dig själv,ʼ och säga: ʼVi har hört allt som hände i Kafarnaum, gör detsamma här i din hemstadʼ.ˮ 24 Och han fortsatte: ˮDet jag säger till er är sant: Ingen profet är omtyckt i sin hemstad. 25 Jag försäkrar: Det fanns många änkor i Israel på Elias tid, då himlen var tillsluten i tre och ett halvt år och det blev svår hungersnöd över hela landet. 26 Ändå blev inte Elia sänd till någon av dem utan bara till en änka i Sarefat i Sidons land. 27 Och det fanns många leprasjuka i Israel på profeten Elishas tid. Och ingen av dem blev renad utom Naaman från Syrien.ˮ
28 Alla i synagogan blev ursinniga när de hörde detta. 29 De reste sig upp och drev honom ut ur staden. De förde honom fram till branten av det berg som deras stad var byggd på för att störta ner honom. 30 Men han banade väg genom folkhopen och vandrade bort.
En man med en oren demon i sig
31 Och han begav sig ner till Kafarnaum, en stad i Galileen. Han undervisade folket på sabbaten, 32 och de förundrades över hans undervisning eftersom han talade med auktoritet. 33 I synagogan fanns en man med en oren demonande i sig, och han skrek högt: 34 ˮÅ nej! Vad vill du oss, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att fördärva oss? Jag vet vem du är – Guds Helige.ˮ 35 Men Jesus sa strängt till honom: ˮTig och far ut ur honom!ˮ Demonen kastade omkull mannen mitt ibland dem och for ut ur honom utan att skada honom. 36 Alla blev förskräckta och sa till varandra: ˮVad är det med hans ord? Med auktoritet och kraft befaller han ju de orena andarna, och de far ut.ˮ 37 Och ryktet om honom spreds överallt i trakten.
Många blir botade
38 Han lämnade synagogan och gick hem till Simon. Där låg Simons svärmor ansatt av hög feber och de vädjade till Jesus för henne. 39 Han lutade sig över henne och talade strängt till febern, och den lämnade henne. Genast steg hon upp och betjänade dem. 40 Vid solnedgången kom de till honom med alla som led av olika sjukdomar. Och han lade händerna på var och en av dem och botade dem. 41 Även demoner for ut ur många. De ropade: ˮDu är Guds Son!ˮ Men han tilltalade dem strängt och förbjöd dem att tala, eftersom de visste att han var Kristus.
Jesus förkunnar i synagogorna
42 När det blev dag, gick han bort till en enslig plats. Folket sökte efter honom och när de kom till honom försökte de hindra honom att lämna dem. 43 Men han sa till dem: ˮJag måste förkunna evangeliet om Guds rike även för de andra städerna. Det är därför jag blivit utsänd.ˮ 44 Och han förkunnade i synagogorna i Judeen.
Föregående Nästa
.
”… han lade händerna på var och en av dem och botade dem.”
4:1-13. Se kommentarer till Matt 4:1-9. frestades av djävulen i fyrtio dagar (v. 2), vilket betyder att Jesus dagligen och många gånger frestades och inte bara de tre gånger som nämns. åt mig har den överlämnats (v. 6), (jfr Joh 12:31, 1 Joh 5:19) av Gud. Men den absoluta makten över världen har Gud Skaparen (Ps 24:1, 89:12). jag ger den åt vem jag vill (v. 6), är en lögn, all reell makt och härlighet finns endast hos Gud (Ps 62:12, Upp 19:1), och Han gav all makt åt Kristus (Matt 28:18). intill läglig tid (v. 13), den tiden kom bl.a. genom de religiösa ledarnas olika angrepp mot honom. Se även Matt 16:23, Joh 14:30. Orden syftar även på hans sista vecka i livet (Passionsveckan).
4:4. 5 Mos 8:3.
4:8. 5 Mos 6:13.
4:10-11. Ps 91:11.
4:12. 5 Mos 6:16.
4:16. sabbaten, varade från fredag kväll till lördag kväll och utgjorde ett av tio Guds budord, inget arbete fick då utföras (1 Mos 2:3, 2 Mos 20:8-11). synagogan, se kommentar till Matt 4:23.
4:18. smort mig, med Andens kraft.
4:19. ett år av välvilja, avser tiden mellan Kristi liv, död, uppståndelse och hans ankomst. Det är en tid av nåd eftersom frälsningens dörr då står öppen på vid gavel för både judar och hednafolk. Vem som helst får stiga in genom tron. Uttrycket anspelar på 3 Mos 25:10.
4:18-19. Jes 61:1.
4:20. satte sig, (vilket man gjorde efter läsningen) för att börja undervisa.
4:21. Texten i Jesaja handlar om Herrens utvalde tjänare, Guds Messias. Jesus utger sig för att vara uppfyllelsen av denne gestalt.
4:22. ”Alla talade väl om honom.” Alternativ översättning: Men alla vittnade emot honom.
4:23. Kafarnaum, den stad där Jesus bodde och utgick ifrån under sin verksamhet i Galileen. Petrus bodde där (8:14).
4:25-27. Jesus berättar utifrån Skrifterna (1 Kung 17, 2 Kung 5) hur Gud valde att hjälpa två hedningar istället för behövande bland Israels folk. Sidons land (v. 26), där utförde även Jesus under, Matt 15:21.
4:28-29. ursinniga … störta ner honom, från att ena ögonblicket ha talat väl om Jesus (v. 22) blir de i nästa ögonblick så arga på honom att de ville döda honom. Och detta för att Jesus talat om Guds godhet riktad mot andra folk än judar.
4:31-37. Se kommentarer till Mark 1:21, 25. sabbaten (v. 31), Jesus utförde ofta mirakler på sabbaten (se även v. 38, 6:6, 13:14, 14:1, Joh 5:10, 9:14). Det uttrycker att i Jesus Kristus har sabbaten fått sin fullbordan, i Kristus har vi vila (Matt 11:29).
4:38. svärmor, Petrus var gift (1 Kor 9:5). hög feber, kanske malaria.
4:39. talade strängt till febern, möjligen för att febern just denna gång hade demoniskt ursprung.
4:40. Vid solnedgången, då sabbaten (v. 31) var över.
4:41. Du är Guds Son! Demonernas trosbekännelse var riktig, men Jesus ville inte ha deras erkännande. Inte heller ville han att Kristus-hemligheten ännu skulle avslöjas för folket på grund av de vanföreställningar som fanns om Messias. Varken folket eller lärjungarna var ännu redo för sanningen om en lidande Messias.
4:42. till en enslig plats, där han bad (Mark 1:35).
4:43. Guds rike, ett begrepp som Lukas använder omkring trettio gånger i evangeliet. Se kommentarer till 17:20-21, Matt 3:2, Joh 18:36. utsänd, av Gud Fader då Sonen befann sig i himlen.
4:44. Judeen, möjligen avser uttrycket just här hela Israel.
© Ragnar Blomfelt