1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28
kapitel 21
Jesus rider in i Jerusalem
1 När de närmade sig Jerusalem och kom till Betfage vid Olivberget sände Jesus iväg två lärjungar 2 och sa till dem: ˮGå till byn som ligger framför er. Där ska ni strax finna en åsna som står bunden med ett föl bredvid sig. Lös dem och led dem till mig. 3 Och om någon säger något till er ska ni svara att Herren behöver dem, och han ska då genast sända dem.ˮ 4 Detta hände för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten: 5 Säg till Sions dotter: Se, din Konung kommer till dig, ödmjuk och ridande på en åsna, på ett åsneföl, en arbetsåsnas föl. 6 Lärjungarna gav sig av och gjorde som Jesus hade sagt åt dem. 7 De kom med åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och han satte sig därpå. 8 De flesta bland folket bredde ut sina mantlar på vägen. Andra skar av trädkvistar och la ut på vägen. 9 Och folket som gick före honom och de som följde efter ropade: ˮHosianna, Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!ˮ 10 Och när han drog in i Jerusalem kom hela staden i rörelse. Och man frågade: ˮVem är han?ˮ 11 Folket svarade: ˮDet är Jesus, profeten från Nasaret i Galileen.ˮ
Jesus renar templet
12 Jesus kom in på tempelplatsen och drev ut alla som sålde och köpte där. Han slog omkull borden för dem som växlade pengar, och stolarna för dem som sålde duvor. 13 Han sa till dem: ˮDet är skrivet: Mitt hus ska kallas ett bönens hus, men ni har gjort det till ett förbrytarnäste.ˮ
14 Blinda och lama kom fram till honom på tempelplatsen och han botade dem. 15 När översteprästerna och de skriftlärda såg de underverk han gjorde och barnen som ropade i templet: ˮHosianna, Davids son!ˮ blev de upprörda 16 och sa till honom: ˮHör du vad de säger?ˮ Jesus svarade dem: ˮJa, har ni aldrig läst: Ur barns och spädbarns mun har du berett dig lovsång?ˮ 17 Sedan lämnade han dem och gick ut ur staden till Betania där han övernattade.
Ett fikonträd utan frukt
18 När Jesus tidigt på morgonen återvände till staden blev han hungrig. 19 Han fick se ett fikonträd vid vägen och gick fram till det men fann inget utom blad. Då sa han till det: ˮDu ska aldrig någonsin bära frukt.ˮ Och genast vissnade fikonträdet. 20 När lärjungarna såg det sa de förvånat: ˮHur kunde fikonträdet vissna så snabbt?ˮ 21 Jesus svarade dem: ˮDet jag säger till er är sant: Om ni har tro och inte tvivlar ska ni kunna göra mer än vad som skedde med fikonträdet. Ni kan säga till detta berg: ʼUpp och kasta dig i havet,ʼ och det ska ske. 22 Och allt vad ni ber om i trons bön ska ni få.ˮ
Frågan om Jesu fullmakt
23 Jesus befann sig i templet och undervisade när översteprästerna och folkets äldste kom fram till honom och frågade: ˮMed vilken fullmakt gör du detta? Och vem gav dig den fullmakten?ˮ 24 Jesus svarade dem: ˮJag vill också ställa en fråga till er. Svarar ni mig på den ska jag säga er vad jag har för fullmakt att göra detta. 25 Varifrån kom Johannes dop? Från himlen eller från människor?ˮ De överlade med varandra: ˮSäger vi ʼfrån himlen,ʼ kommer han att svara: ʼVarför trodde ni då inte på honom?ʼ 26 Säger vi ʼfrån människor,ʼ måste vi frukta folket, eftersom alla anser att Johannes var en profet.ˮ 27 Därför svarade de: ˮVi vet inte.ˮ Jesus sa: ˮDå talar inte heller jag om för er med vilken fullmakt jag gör detta.ˮ
Liknelsen om de båda sönerna
28 ˮVad säger ni om detta? En man hade två söner. Han gick till den förste och sa: ʼMin son, gå och arbeta i min vingård i dag.ʼ 29 ʼJag vill inte,ʼ svarade han, men ångrade sig sedan och gick. 30 Mannen vände sig till den andre och sa samma sak. Han svarade: ʼJa, herre,ʼ men han gick inte. 31 Vilken av de båda gjorde som fadern ville?ˮ De svarade: ˮDen förste.ˮ Jesus sa till dem: ˮDet jag säger till er är sant: Skatteindrivare och prostituerade ska gå in i Guds rike, men inte ni. 32 För Johannes kom till er på rättfärdighetens väg och ni trodde honom inte. Men skatteindrivare och prostituerade trodde på honom. Och ni såg det men ångrade er ändå inte efteråt och trodde på honom.
Liknelsen om de onda vinodlarna
33 Lyssna till en annan liknelse. En husbonde anlade en vingård. Han satte stängsel kring den, grävde däri en vinpress och byggde ett vakttorn. Sedan arrenderade han ut den till vinodlare och reste utomlands. 34 När skördetiden närmade sig sände han sina slavar till vinodlarna för att hämta sin frukt. 35 Men vinodlarna grep hans slavar och misshandlade en, dödade en annan och stenade en tredje. 36 Han sände då ännu fler slavar än första gången, och de gjorde likadant med dem. 37 Slutligen sände han sin son till dem, för han sa: ʼDe kommer att respektera min son.ʼ 38 Men när vinodlarna fick se sonen sa de till varandra: ʼDet är arvtagaren, kom, vi dödar honom så får vi hans arv.ʼ 39 Och de grep tag i honom och kastade ut honom ur vingården och dödade honom.
40 När nu vingårdens ägare kommer, vad ska han då göra med dessa vinodlare?ˮ 41 De sa till honom: ˮHan låter dessa onda drabbas av en hemsk död och arrenderar ut vingården till andra vinodlare som ger honom hans andel i rätt tid.ˮ 42 Jesus sa till dem: ˮHar ni aldrig läst i Skrifterna: Den sten som byggarna förkastade har blivit en hörnsten. Så har Herren gjort, och det är underbart att bevittna. 43 Därför säger jag er: Guds rike ska tas ifrån er och ges åt ett folk som bär dess frukt. 44 Den som faller på den stenen ska krossas. Och den som stenen faller på ska bli tillintetgjord.ˮ
45 När översteprästerna och fariseerna hörde hans liknelser förstod de att det var om dem han talade. 46 De ville gripa honom men vågade inte för folket eftersom folket höll honom för en profet.
Föregående Nästa
21:1. Betfage, låg sannolikt någon kilometer öster om Jerusalem. Olivberget, låg alldeles utanför Jerusalem på östra sidan.
21:3. Herren, Jesus använder sig här av Gudstiteln.
21:5. Sions dotter, Jerusalems invånare.
21:5. Sak 9:9.
21:8. bredde ut sina mantlar på vägen, ett uttryck som visar att de erkände Jesus som konung (2 Kung 9:13).
21:9. Hosianna, hebreiska med ursprunglig betydelse ”Fräls nu!” eller ”Vi ber, fräls!” Davids son, en messiansk titel (2 Sam 7:12-16, Ps 89:4-5, Jes 9:6-7, Jer 23:5-6, Hes 34:23-24). Nu, strax före sin död, valde Jesus att ta emot lovsång och upphöjelse och bli erkänd som Messias/Kristus. Det hade han förut under sin offentliga verksamhetstid undvikit, se kommentarer till 8:4, 16:20.
21:9. Ps 118:25.
21:11. profeten, anspelar möjligen på 5 Mos 18:15, 18. Jfr Matt 21:46. Hela stycket (v. 1-11) förkunnar om Messias. Men inte om en krigisk messiasgestalt på ståtlig hästvagn och redo att driva ut den romerska ockupationsmakten, utan om en ödmjuk Messias ridande på ett litet djur. Det som sker uppfyller profetian i Sak 9:9 omkring 500 år tidigare. (Jesu inträde i Jerusalem inleder det vi kallar Passionsveckan, Stilla veckan.)
21:12-13. Jesus, är efter sin död och uppståndelse överstepräst (Hebr 8:1-2) och den slutliga uppfyllelsen av templet (Upp 21:22). tempelplatsen, ett område där hedningar hade tillträde. Det var kung Herodes (se kommentar till 2:1) som påbörjade bygget av templet år 20 f.Kr. Det blev klart 64 e.Kr. och förstördes av Rom sex år senare. drev ut alla som sålde och köpte där, affärsverksamheten var avsedd för tillresande pilgrimer och deras olika behov, något som ofta utnyttjades av skrupelfria affärsmän. sålde duvor, för att användas till offer (3 Mos 1:14, 5:7, 12:6, 15:14, 29, Luk 2:24). Fastän affärsverksamheten kunde vara av religiös natur så helgar inte ändamålen medlen, tempelplatsen var inte avsedd för profiterande business utan för bön. förbrytarnäste, (jfr Jer 7:11) uttrycker att affärsverksamheten också bestod av olagligheter och synd. Jesus handlar här i helig och rättfärdig vrede, vilket också det vittnar om hans gudom. Händelsen är en uppfyllelse av profetian i Mal 3:1-2.
21:13. Jes 56:7.
21:14-15. Messias var i templet och helade, och barnen tillbad honom. Guds rike var mitt ibland dem. Världens ljus var där. Men ändå blev de religiösa ledarna upprörda.
21:16. Hör du vad de säger? De syftar på att Jesus hyllades som Kristus (Messias). Men Jesus går i sitt svar längre och citerar från Psalm 8:3 där lovsången är riktad till Herren (Jahve). Jesus gör därmed anspråk på att vara inte bara Messias, utan Gud.
21:16. Ps 8:3.
21:17. Betania, låg cirka tre kilometer öster om Jerusalem. Möjligen bodde han där hos Lasaros, Maria och Marta (Joh 12:1).
21:18. blev han hungrig, Jesu messianska och gudomliga natur hade nyss behandlats, v. 12-17, och kommer strax åter att skildras, v. 19. Mellan de texterna får vi en påminnelse om Jesu sant mänskliga natur.
21:19. Jesus är skapelsens Herre. Allt skapat måste lyda honom. fann inget utom blad, fullstora blad borde normalt också ha inneburit frukt. Jesu ”dom” över fikonträdet utgör ett tecken på kommande dom främst över ett Israel som inte bär trons frukt (v. 15, Jer 8:13, Jer 24, Hos 9:10, Joel 1:7), men indirekt också en dom över alla övriga folk som inte bär trons frukt.
21:21. Om ni har tro, händelsen med fikonträdet är samtidigt en konkret och praktisk undervisning om den tro som kan flytta på berg. detta berg, möjligen Olivberget eller berget som templet stod på. havet, sannolikt Döda havet, som en klar dag kan ses från Olivberget. ”Berget” kan åsyfta varje till synes oöverstigligt hinder på vår livsvandring. Se även kommentar till 17:20.
21:22. Här ges ett värdefullt löfte om bönesvar till alla Jesu lärjungar. Det centrala i varje bön och det som utgör en förutsättning för bönesvar är att bönen sker i enlighet med Guds vilja, 6:10, 1 Joh 5:14. Bönen får inte ske utifrån själviska begär, Jak 4:3. Jesus är föredömet, Matt 26:42. trons bön, jfr Jak 5:15.
21:23. detta, syftar sannolikt främst på vad Jesus gjorde på tempelplatsen (v. 12), men också på hans botande (v. 14) och undervisning (v. 23). Deras frågor avslöjar deras blindhet, i motsats till barnen som oreserverat hyllade honom (v. 15).
21:24-27. himlen (v. 25), en vanlig judisk term för Gud. Vi vet inte (v. 27). Det var förnedrande för dessa religiösa ledare att behöva uttala sådana ord. Och deras svar var inte grundad på vare sig lärdom, teologi eller fromhet utan på rädsla.
21:28-32. Vad säger ni (v. 28), frågan riktas främst till översteprästerna, folkets äldste och fariseerna (v. 23, 45). Jag vill inte (v. 29) … Ja, herre (v. 30). Ord har litet värde när det gäller att tjäna Gud. Det är handlingen som räknas och det är den som Gud ser till. De religiösa ledarna visade inte med sina handlingar att de tjänade Gud. Skatteindrivare och prostituerade ska gå in i Guds rike, men inte ni (v. 31). En dom uttalas som måste ha chockat de religiösa ledarna eftersom Jesus öppnar himlens port för de mest föraktade syndarna och stänger porten för dem själva trots deras djupa religiositet. Här menas inte att skatteindrivare och prostituerade per automatik har gratis biljett till himlen, utan det avser dem som trodde på honom (v. 32), dvs på Johannes budskap om Jesus (Joh 1:29, 34).
21:33-46. Husbonden är Gud. Vingården är Guds rike (v. 43). De första vinodlarna är det judiska folket och deras religiösa ledare. De som misshandlas och dödas (slavarna) av de första vinodlarna är Guds profeter och gudsmän i GT (1 Kung 18:13, 19:10, 14, 2 Krön 24:20-22, 36:15-16, Neh 9:26, Jer 26:20-23). sonen (v. 38), som dödas är Jesus Kristus. andra vinodlare (v. 41), troende bland hednafolken som kommer att bära frukt. ett folk (v. 43), det nya gudsfolket som lever i tron på Jesus Kristus. den stenen (v. 44), Jesus. Den som i mötet med Jesus Kristus föraktar och förkastar honom kommer att krossas, gå förlorad.
21:42. Ps 118:22.
21:44. Andra handskrifter saknar denna vers.
© Ragnar Blomfelt