1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28
kapitel 9
En lam man i Kafarnaum botas
1 Jesus steg i en båt och for över sjön och kom till den stad där han bodde. 2 Där förde de till honom en lam man som låg på en bädd. Och då Jesus såg deras tro sa han till den lame: ˮMitt barn, misströsta inte, dina synder är förlåtna.ˮ 3 Några skriftlärda tänkte: ˮHan hädar.ˮ 4 Men Jesus visste vad de tänkte och sa: ˮVarför tänker ni ont i era hjärtan? 5 Vilket är lättast att säga: ʼDina synder är förlåtna,ʼ eller: ʼRes dig upp och gå?ʼ 6 Men ni ska veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder.” Sedan sa han till den lame: ”res dig upp, ta din bädd och gå hem.” 7 Och han reste sig och gick hem. 8 När folket såg det greps de av fruktan och prisade Gud som hade gett sådan makt åt människor.
Jesus kallar Matteus
9 Jesus gick vidare och fick se en man vid namn Matteus sitta vid en plats där skatt drevs in. Han sa till honom: ˮFölj mig.ˮ Då steg han upp och följde honom. 10 När Jesus sedan gästade hans hem kom många skatteindrivare och syndare och låg till bords med Jesus och hans lärjungar. 11 Fariseerna såg det och frågade hans lärjungar: ˮVarför äter er lärare med skatteindrivare och syndare?ˮ 12 Jesus hörde det och sa: ˮDet är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka. 13 Gå och lär er vad detta betyder: Jag vill se barmhärtighet och inte offer. För jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare.ˮ
En fråga om fasta
14 Sedan kom Johannes lärjungar till honom och frågade: ˮVarför fastar inte dina lärjungar, när både vi och fariseerna ofta fastar?ˮ 15 Jesus svarade: ˮBrudgummens vänner kan inte sörja så länge brudgummen är hos dem. Men den tid kommer då brudgummen tas ifrån dem och då ska de fasta. 16 Ingen sätter en lapp av okrympt tyg på en gammal mantel för då skulle den riva bort ännu mer av manteln och revan bli värre. 17 Inte heller slår man nytt vin i gamla skinnsäckar, för då sprängs säckarna och vinet rinner ut och säckarna förstörs. Nytt vin häller man i nya säckar så att både vin och säckar bevaras.ˮ
Synagogföreståndarens dotter. Kvinnan med blödningar
18 Medan Jesus talade till dem kom en synagogföreståndare och föll ner för honom och sa: ˮMin dotter har just dött. Men kom och lägg din hand på henne så hon får livet tillbaka.ˮ 19 Jesus reste sig och gick med honom. Även hans lärjungar gick med. 20 Då hände sig att en kvinna som haft blödningar i tolv år närmade sig bakom Jesus och rörde vid tofsen på hans mantel. 21 Hon tänkte: ˮKan jag bara röra vid hans kläder så blir jag botad.ˮ 22 När Jesus vände sig om och såg henne sa han: ˮMin dotter, misströsta inte. Din tro har botat dig.ˮ Och i samma ögonblick var kvinnan botad.
23 När Jesus kom in i synagogföreståndarens hus och såg flöjtisterna och hopens gapande, 24 sa han: ˮGå härifrån. Flickan är inte död, hon sover.ˮ Då skrattade de åt honom. 25 Men efter att folket motats ut gick han in och tog flickans hand, och hon steg upp. 26 Ryktet om detta spreds över hela den trakten.
Två blinda botas
27 Då Jesus gick därifrån följde två blinda efter honom och ropade: ˮFörbarma dig över oss, Davids son!ˮ 28 När han kom in i huset gick de fram till honom, och Jesus frågade dem: ˮTror ni att jag kan göra detta?ˮ De svarade: ˮJa, Herre.ˮ 29 Då rörde han vid deras ögon och sa: ˮNi tror, och det ska ske.ˮ 30 Och deras ögon öppnades. Jesus sa strängt till dem: ˮSe till att ingen får veta detta.ˮ 31 Men de gick ut och spred ryktet om honom i hela den trakten.
En stum demon kastas ut
32 Medan de var på väg ut hände sig att en man som var stum och besatt fördes till Jesus. 33 Och när demonen hade kastats ut talade den stumme. Folket häpnade och sa: ˮAldrig har man sett något liknande i Israel.ˮ 34 Men fariseerna sa: ˮDet är med demonernas härskare som han kastar ut demonerna.ˮ
Jesus grips av medlidande
35 Jesus gick omkring i alla städer och byar, undervisade i deras synagogor och förkunnade evangeliet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor. 36 När han såg folkskarorna greps han av medlidande med dem, eftersom de var plågade och ansatta, som får utan herde. 37 Och han sa till sina lärjungar: ˮSkörden är stor, men arbetarna är få. 38 Be därför skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.ˮ
Föregående Nästa
9:1-8. stad där han bodde (v. 1), Kafarnaum. deras tro (v. 2), avser både den sjuke och dem som bar honom. dina synder är förlåtna (v. 2), mannen var sjuk och de kom dit med honom för att få honom frisk, men att få syndernas förlåtelse är viktigare än fysisk hälsa. Han hädar (v. 3), så tänkte de eftersom Jesus förlät synder. Enligt judisk tro kan inte ens Messias förlåta synder utan endast Gud (Mark 2:7, jfr Ps 32:1-5, 103:3, Jes 43:25). Jesus gjorde därmed anspråk på att vara jämlik med Gud.
9:9-13. Matteus (v. 9), se inledningskommentar till detta evangelium. skatt drevs in, se kommentar till 5:46. skatteindrivare och syndare (v. 10), att Jesus umgicks med sådana av fariseerna föraktade människor som inte ansågs leva efter lagen var chockerande för många. Att äta tillsammans med hedningar var förbjudet för rättrogna judar (Apg 11:3). Jesus upphäver därmed de renhetslagar i GT som skapade murar mellan människor. Gå och lär er (v. 13), Jesus ger bakläxa till de lagkunniga fariseerna då han försvarar sitt beteende genom att hänvisa till profeten Hoseas undervisning om barmhärtighet.
9:13. Hos 6:6.
9:14-15. Jesu användning av ordet brudgummen (v. 15), (se även 25:1-13) som i t.ex. Jes 54:5-6, 62:4-5, Hos 2:14-20 tillämpas på Herren Gud, utgör ett gudomligt anspråk. då ska de fasta (v. 15), Jesus stadfäster därmed att fasta har en plats också under det nya förbundet (jfr 6:16-18), dvs under tiden mellan Jesu uppståndelse och hans återkomst. Lagen påbjöd fasta en gång om året 3 Mos 16:29-31, 23:27-32. Judarna efter exilen fastade flera gånger per år (Sak 7:5, 8:19). Fariseerna på Jesu tid fastade enligt tradition två gånger i veckan. Se även Matt 6:16-18, Luk 18:9-14 med kommentarer.
9:16-17. då skulle den riva bort (v. 16), dvs när tyget blir vått och sedan krymper. i gamla skinnsäckar (v. 17), när vinet börjar jäsa brister gamla säckar medan nya töjer sig och ger efter. Med Jesus Kristus har med andra ord något nytt kommit som inte kan förenas med det som har varit (jfr 2 Kor 5:17).
9:18-26. synagogföreståndare (v. 18), dessa var lekmän med ansvar för främst praktiska göromål inom synagogan. Att mannen (som hette Jairos, Mark 5:22) föll ner (v. 18) för Jesus och ber honom att endast lägga sin hand (v. 18) på sin döda dotter för att skänka henne liv, vittnar om mannens starka tro på Jesu gudomlighet och makt. en kvinna som haft blödningar i tolv år (v. 20), vilket gjorde henne ”oren” och utstött (3 Mos 15:25-30). Kan jag bara röra vid hans kläder (v. 21), hon kunde inte begära att Jesus skulle lägga sina händer på henne eftersom lagen gjorde den oren som rörde vid en kvinna med blödningar. Även den som hon rörde vid skulle bli oren (3 Mos 15:19-23). Att i hemlighet röra vid Jesu kläder var för henne enda alternativet. Min dotter (v. 22), bara det att Jesus talar med en sådan kvinna måste ha förvånat många. Att dessutom kalla henne ”dotter” innebär att hon upptas i nya förbundets gemenskap med Jesus Kristus. botat (v. 22), det grekiska ordet uttrycker att ett botande har skett både till kropp och själ. flöjtisterna och hopens gapande (v. 23), vid begravningar hyrde man professionella musiker och gråterskor. hon sover (v. 24), se kommentarer till Mark 5:39, Joh 11:11, 1 Thess 4:13. tog flickans hand (v. 25), vilket betyder att Jesus enligt lagen orenade sig (4 Mos 19:11-13). I Kristus Jesus är därmed alla orenhetslagar i GT upphävda.
9:22. ”botat.” Alternativ översättning: frälst.
9:27-31. två blinda (v. 27), blindhet kunde betraktas som ett Guds straff (2 Mos 4:11, 5 Mos 28:28, 2 Kung 6:18, Joh 9:2-3). Men i och genom Jesus upphävs Guds förbannelse. Genom att kalla Jesus Davids son (v. 27) (jfr 2 Sam 7:12-13) erkänner de honom som Kristus (Messias). Se till att ingen får veta detta (v. 30), se kommentar till 8:4.
9:32-34. Det kunde bara finnas två alternativ till miraklet enligt fariseerna, antingen var det från Gud eller från demonernas härskare (v. 34), dvs djävulen (Beelsebul). Trots sin kunskap i Skrifterna var de blinda och kunde inte se vem Jesus egentligen var.
9:35-38. Människorna var plågade och ansatta (v. 36) av sjukdomar och demoner. De var som får utan herde (v. 36) (jfr 4 Mos 27:16-17, 2 Sam 5:2, 1 Kung 22:17, Jer 23:1-4, Hes 34:23, Sak 10:2-3, Joh 10:1-16, 1 Petr 2:25), orden uttrycker ett underkännande av de ”herdar” (religiösa ledare) som fanns och som ledde folket till lögn och villfarelse (v. 34). Tillståndet för folket och herdarna var så illa det kunde vara. Be därför (v. 38), Jesu uppmaning till bön för skördearbetare gäller fortfarande.
© Ragnar Blomfelt