KAPITEL 5
1 Var inte för snabb och impulsiv med att säga något inför Guds ansikte, för Gud är i himlen och du är på jorden. Låt därför dina ord vara få. 2 Mycket bekymmer ger drömmar. Dårens röst känns igen på pratighet.
3 När du ger Gud ett löfte, dröj inte att uppfylla det, för han ogillar dårar. Håll vad du lovar! 4 Bättre att inget lova än att lova och inget hålla. 5 Låt inte munnen få dig att synda, och säg inte inför den utsände att det var ett misstag. Vill du att Gud ska bli vred när han hör dig och förstöra det du gjort? 6 Många drömmar och många ord – tomhet. Frukta därför Gud!
7 Ser du att fattiga förtrycks och att rättvisa och rättfärdighet kränks någonstans, bli inte förvånad! För maktens män av olika rang håller varandra om ryggen. 8 Landet utnyttjas av alla, även kungen nyttjar marken.
9 Den som älskar pengar blir aldrig mätt på pengar. Den som älskar mammon får aldrig nog. Också detta är tomhet. 10 Ju fler ägodelar desto fler nyttjare. Så vilken fördel har ägaren utom att få mer att se på? 11 Ljuv är arbetarens sömn, vare sig han har lite eller mycket mat. Men den rikes överflöd berövar honom sömnen.
12 Ett ont elände har jag sett under solen: sparad rikedom blir till olycka för sin ägare. 13 Rikedomen förloras genom felsatsning och sonen han får blir tomhänt. 14 Naken kom han ur moderlivet, naken går han bort. För sitt slit får han inget med sig utom en tom hand. 15 Också det är ett ont elände. Som han kom går han bort. Så vad vinner han som mödar sig för vinden? 16 Alla hans dagar äter han i mörker – deprimerad, sjuk och arg.
17 Lyssna, jag har insett att det är något gott och vackert när någon äter, dricker och njuter medan han arbetar och sliter under solen de levnadsdagar som Gud skänker. För det är hans lott. 18 Om Gud ger någon rikedom och välstånd och låter honom njuta av det och den lott han fått och känner arbetsglädje, då är det en Guds gåva. 19 För han tänker då knappt på sina levnadsdagar eftersom Gud fyller hans tid med glädje i hjärtat.
© Ragnar Blomfelt