KAPITEL 9
1 Allt detta la jag på hjärtat, jag kom fram till följande: de rättfärdiga och de visa och deras gärningar är i Guds hand. Kärlek eller hat, ingen vet sin framtid. 2 Det går lika för alla: den rättfärdige, den onde, den gode, den rene, den orene, den som offrar, den som inte offrar. Det går med den gode som med syndaren, med den som svär en ed som med den som vägrar. 3 Det är något ont i allt som sker under solen, att det går alla lika. Dessutom, människornas hjärtan är fulla av ondska, och vanvett bor i dem hela deras liv, och sedan går de till de döda. 4 Men den som är utvald att leva har ett hopp. En levande hund har det ju bättre än ett dött lejon. 5 För de levande vet att de ska dö, men de döda vet inget. De har heller ingen lön att vänta, för minnet av dem är borta. 6 Det är slut med deras kärlek och deras hat och deras avund. De ska aldrig mer ha del i det som sker under solen.
7 Så ät din mat med fröjd och drick ditt vin med glatt hjärta! För Gud har redan accepterat vad du gör. 8 Klä dig alltid i vitt och låt aldrig olja saknas på ditt huvud. 9 Njut livet med din älskade hustru, alla de tomma dagar i ditt liv som Gud gett dig under solen, alla dina flyktiga dagar. För det är din lott i livet, i ditt mödosamma liv under solen. 10 Vad än dina händer vill göra, gör det hängivet! För i graven dit du är på väg finns varken något att göra eller planer eller kunskap eller visdom.
11 Jag såg något annat under solen: det är inte de snabba som vinner tävlingen, inte de starka som segrar i krig, inte de visa som får mat, inte de kloka som får rikedom, inte de kunniga som får applåder. Det handlar för alla om att vara på rätt plats vid rätt tid. 12 För en man vet inte när stunden är inne. Som fiskarna fångas i det skrämmande nätet, som fåglarna fastnar i snaran, så snärjs också människorna i en ond tid när det plötsligt drabbar dem.
13 Jag såg även något annat under solen, något som överväldigade mig: 14 det fanns en liten stad med få män. En mäktig kung kom emot den. Han omringade den och byggde stora belägringsverk mot den. 15 Nu fanns i staden en fattig men vis man som kunde ha räddat staden med sin visdom. Men ingen tänkte på den fattige mannen. 16 Då sa jag: visdom är bättre än styrka. Men den fattiges visdom blir föraktad, ingen lyssnar på hans ord.
17 Lågmälda ord från de visa är bättre
än gapandet från dårarnas härskare.
18 Visdom är bättre än krigsvapen.
Men en enda syndare kan förstöra mycket gott.
© Ragnar Blomfelt