Psalm 119
1 Saliga är de som lever oförvitligt,
de som följer Herrens undervisning.
2 Saliga är de som håller hans lagbud,
de som söker honom helhjärtat,
3 de som inte beter sig illa
utan går på Guds vägar.
4 Du har befallt att dina påbud
ska följas till punkt och pricka.
5 Om jag ändå på min livsväg
var benägen att hålla dina lagar!
6 Då skulle jag inte skämmas
när jag ser på alla dina befallningar.
7 Jag prisar dig med uppriktigt hjärta
när jag lär mig dina rättfärdiga förordningar.
8 Jag håller dina lagar,
överge mig aldrig!
–
9 Hur kan en ung man
hålla sig ren på sin livsväg?
Genom att följa ditt ord.
10 Jag söker dig helhjärtat.
Låt mig inte avvika från dina befallningar.
11 Jag lagrar ditt ord i mitt hjärta
så att jag inte syndar mot dig.
12 Prisad vare du, Herre!
Lär mig dina lagar.
13 Mina läppar berättar om alla
förordningar som du uttalat.
14 Jag gläds åt att följa dina budskap,
lika mycket som över all rikedom.
15 Jag mediterar över dina påbud
och har blicken på dina vägar.
16 Jag njuter av dina lagar,
jag glömmer inte ditt ord.
–
17 Gör väl mot din tjänare
så att jag får leva och lyda ditt ord.
18 Öppna mina ögon så att jag kan se
hur enastående din undervisning är.
19 Jag är en främling på jorden.
Göm inte dina befallningar för mig.
20 Jag har en ständigt förtärande längtan
efter dina förordningar.
21 Du straffar de högfärdiga,
de förbannade som avviker från dina befallningar.
22 Lyft av mig vanära och förakt,
för jag håller dina lagbud.
23 Fastän furstar sitter och förtalar mig,
så mediterar din tjänare över dina lagar.
24 Ja, dina lagbud är min högsta glädje,
de är mina rådgivare.
–
25 Min själ krälar i stoftet,
skänk mig liv så som du lovat.
26 Jag beskrev mitt liv för dig
och du svarade mig.
Lär mig dina lagar.
27 Hjälp mig förstå dina påbuds innebörd.
Jag vill meditera över dina mirakler.
28 Jag är deprimerad,
res mig upp så som du lovat.
29 Håll mig borta från falska vägar,
skänk mig i nåd din undervisning.
30 Jag har valt sanningens väg,
jag har dina förordningar för ögonen.
31 Jag håller mig till dina budskap,
Herre, låt mig inte bli besviken.
32 Jag löper dina befallningars väg.
För du vidgar min förståelse.
–
33 Herre, lär mig dina lagars innebörd,
och jag ska hålla dem som min lön.
34 Hjälp mig förstå och ta vara på
din undervisning, och hålla den helhjärtat.
35 Led mig på dina befallningars stig,
för jag älskar den.
36 Vänd mitt hjärta till dina budskap
och inte till mammon.
37 Vänd bort mina ögon från tomhet,
skänk mig liv på dina vägar.
38 Uppfyll ditt löfte till din tjänare,
så att du fruktas.
39 Ta bort vanäran som skrämmer mig,
för dina förordningar är goda.
40 Jag längtar efter dina påbud!
Skänk mig liv genom din rättfärdighet.
–
41 Herre, låt mig få del av din trogna kärlek,
din frälsning, så som du lovat.
42 Då kan jag ge hånaren svar,
för jag förtröstar på ditt ord.
43 Låt mig alltid få tala sanningens ord,
för mitt hopp ligger i dina förordningar.
44 Jag vill alltid hålla din undervisning,
i all evighet.
45 Jag ska vandra i frihet,
för jag studerar dina påbud.
46 Jag talar inför kungar om dina lagbud
utan att skämmas.
47 Jag njuter av dina befallningar,
som jag älskar.
48 Jag lyfter händerna mot dina befallningar,
som jag älskar.
Och jag mediterar över dina lagar.
–
49 Tänk på det ord du gav din tjänare,
du gav mig hopp genom det.
50 Det här är min tröst i mitt elände:
att ditt ord skänker mig liv.
51 De högfärdiga smädar mig ständigt,
men jag avviker inte från din undervisning.
52 Herre, jag minns dina urgamla förordningar
och finner tröst.
53 Jag grips av raseri över de onda
som förkastar din undervisning.
54 Jag sjunger om dina lagar
i huset där jag bor som främling.
55 Jahve, om natten tänker jag på ditt namn,
och jag har hållit din undervisning.
56 Så har det blivit för mig,
för jag håller dina påbud.
–
57 Herren är min arvedel.
Jag har lovat att hålla dina ord.
58 Jag söker hängivet din närvaro.
Visa mig nåd efter ditt löfte.
59 Jag tänker över mitt liv
och vänder om till dina lagbud.
60 Utan att tveka eller dröja
håller jag dina befallningar.
61 De ondas rep omsnärjer mig,
men jag glömmer inte din undervisning.
62 Jag stiger upp mitt i natten och tackar dig
för dina rättfärdiga förordningar.
63 Jag umgås med alla som fruktar dig,
dem som håller dina påbud.
64 Herre, din trogna kärlek fyller jorden.
Lär mig dina lagar.
–
65 Herre, du har behandlat din tjänare väl
så som du lovat.
66 Lär mig omdöme och förstånd,
för jag tror på dina befallningar.
67 Jag gick vilse innan jag fick lida,
men nu håller jag ditt ord.
68 Du är god och gör gott,
lär mig dina lagar.
69 De högfärdiga kletar lögner på mig,
men jag håller helhjärtat dina påbud.
70 Deras hjärtan är känslokalla,
men jag njuter av din undervisning.
71 Det var bra att jag fick lida,
det har lärt mig dina lagar.
72 Undervisning från din mun har större värde
för mig än tusentals guld- och silvermynt.
–
73 Dina händer har gjort och format mig.
Ge mig insikt så att jag förstår dina befallningar.
74 De som fruktar dig ser mig och gläds,
för jag sätter mitt hopp till ditt ord.
75 Herre, jag vet att dina domslut är rättfärdiga
och att du i trofasthet gav mig lidande.
76 Låt din trogna kärlek trösta mig,
så som du lovat din tjänare.
77 Låt mig få del av din barmhärtighet
så att jag får liv,
för din undervisning är min högsta glädje.
78 Låt de högfärdiga skämmas
för att de kränker mig med lögner.
Jag mediterar över dina påbud.
79 Låt de gudfruktiga vända sig till mig,
de som följer dina lagbud.
80 Låt mitt hjärta fullkomnas i dina lagar
så att jag inte behöver skämmas.
–
81 Jag längtar så efter din frälsning,
jag sätter mitt hopp till ditt ord.
82 Mina ögon längtar efter ditt löfte,
jag frågar: ”När ska du trösta mig?”
83 Jag är som en sotig och torr vinsäck,
likväl glömmer jag inte dina lagar.
84 Hur många dagar har din tjänare kvar?
När ska du verkställa dom över mina förföljare?
85 De högfärdiga har grävt gropar för mig,
de lever inte efter din undervisning.
86 Alla dina befallningar är sanna.
Hjälp mig, de förföljer mig med lögner.
87 De var nära att ända mitt jordeliv,
men jag övergav inte dina påbud.
88 Skänk mig liv i din trogna kärlek
och jag ska hålla ditt budskap.
–
89 Herre, ditt ord
står för evigt fast i himlen.
90 Din trofasthet varar från släkt till släkt.
Du grundade jorden och den består.
91 Dina naturlagar består än i dag,
för allting tjänar dig.
92 Om inte din undervisning
var min högsta glädje
skulle jag gå under i mitt elände.
93 Jag ska aldrig glömma dina påbud,
för genom dem skänker du mig liv.
94 Jag tillhör dig, fräls mig,
för jag studerar dina påbud.
95 De onda hoppas kunna döda mig,
men jag ger akt på dina lagbud.
96 Jag ser att allt ”fullkomligt” har en gräns.
Men din befallning är gränslös.
–
97 Jag älskar din undervisning!
Hela dagen mediterar jag över den.
98 Dina befallningar är alltid med mig,
de gör mig visare än mina fiender.
99 Jag har mer insikt än alla mina lärare,
för jag mediterar över dina budskap.
100 Jag är klokare än de gamla,
för jag håller dina påbud.
101 Jag håller mig ifrån alla onda vägar
så att jag kan följa ditt ord.
102 Jag avviker inte från dina förordningar,
för du undervisar mig.
103 Ditt ord är i min mun
mer välsmakande än honung.
104 Dina påbud ger mig förstånd,
därför hatar jag alla falska vägar.
–
105 Ditt ord är en lykta för min fot,
ett ljus på min stig.
106 Jag har svurit en ed som står fast:
att hålla dina rättfärdiga förordningar.
107 Jag lider svårt.
Herre, skänk mig liv så som du lovat.
108 Herre, ta emot mitt frivilliga offer
av lovprisning,
och lär mig dina förordningar.
109 Mitt liv är i ständig fara,
men jag glömmer inte din undervisning.
110 De onda gillrar fällor för mig,
men jag avviker inte från dina påbud.
111 Dina budskap är min eviga arvedel,
de är mitt hjärtas glädje.
112 Jag vill av hjärtat följa dina lagar,
lönen är evig.
–
113 Jag hatar folk med kluvna själar,
men jag älskar din undervisning.
114 Du är mitt gömställe och min sköld,
jag sätter mitt hopp till ditt ord.
115 Försvinn ifrån mig, ni onda!
Jag tänker följa Guds befallningar.
116 Bistå mig efter ditt ord och jag får leva.
Förvandla inte mitt hopp till besvikelse.
117 Styrk mig så att jag räddas
och alltid kan iaktta dina lagar.
118 Du ringaktar alla som avviker
från dina lagar,
för de är falska och opålitliga.
119 Alla onda på jorden avlägsnar du
som slagg,
därför älskar jag dina lagbud.
120 Jag skakar av fruktan för dig
och jag räds dina domar.
–
121 Jag har levt rättvist och rättfärdigt.
Lämna mig inte åt mina förtryckare.
122 Borga för din tjänares väl.
Låt inte de högfärdiga förtrycka mig.
123 Mina ögon längtar efter
din frälsning
och efter ditt rättfärdiga löfte.
124 Behandla din tjänare efter din trogna kärlek
och lär mig dina lagar.
125 Jag är din tjänare, ge mig insikt
så att jag förstår dina lagbud.
126 Herre, det är tid för dig att verka,
de bryter din lag.
127 Därför älskar jag dina befallningar
mer än guld, mer än renaste guld.
128 Därför håller jag alla dina påbud
utan undantag för rätta,
och jag hatar lögnens alla vägar.
–
129 Dina budskap är enastående,
därför lyder jag dem.
130 När dina ord öppnas ger de ljus
och skänker insikt åt de enkla.
131 Jag flämtar av längtan
efter dina befallningar.
132 Vänd dig till mig och visa mig nåd,
så som du gör med dem som älskar ditt namn.
133 Vägled mina steg efter ditt ord,
och låt ingen synd få makt över mig.
134 Befria mig från människors förtryck
så att jag kan hålla dina påbud.
135 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare
och lär mig dina lagar.
136 Mina ögon är tårdränkta,
för man följer inte din undervisning.
–
137 Herre, du är rättfärdig,
och dina förordningar är oklanderliga.
138 Du har befallt dina rättfärdiga lagbud,
de är absolut sanning.
139 Min iver förtär mig,
för mina fiender ignorerar dina ord.
140 Ditt ord är fullkomligt rent,
din tjänare älskar det!
141 Jag är enkel och föraktad,
men jag glömmer inte dina påbud.
142 Din rättfärdighet är evig,
och din undervisning är sanning.
143 Nöd och ångest är över mig,
men dina befallningar är min högsta glädje.
144 Dina budskap är rättfärdiga för evigt,
skänk mig förstånd och jag ska leva.
–
145 Jag har ropat av hela mitt hjärta:
”Svara mig, Herre, jag vill hålla dina lagar!”
146 Jag har ropat till dig: ”Rädda mig
så att jag kan hålla dina lagbud!”
147 Jag möter gryningen med rop om hjälp.
Jag sätter mitt hopp till ditt ord.
148 Jag vakar under nattens timmar
för att meditera över ditt ord.
149 Herre, lyssna på mig i din trogna kärlek,
skänk mig liv genom dina förordningar.
150 Brottslingarna närmar sig,
de är fjärran från din undervisning.
151 Du är nära, Herre,
och alla dina befallningar är sanna.
152 Jag vet sedan länge genom dina lagbud
att du stadfäst dem för evigt.
–
153 Se till mitt elände och hjälp mig,
för jag glömmer inte din undervisning.
154 Försvara min sak och friköp mig,
skänk mig liv efter ditt löfte.
155 De onda är fjärran från frälsning,
för de frågar inte efter dina lagar.
156 Herre, din barmhärtighet är stor,
skänk mig liv efter dina förordningar.
157 Mina förföljare och fiender är många,
men jag avviker inte från dina budskap.
158 Jag betraktar de falska med avsky,
för de följer inte ditt ord.
159 Se hur jag älskar dina påbud!
Herre, skänk mig liv i din trogna kärlek.
160 Ditt ord är helt och fullt sanning,
och alla dina förordningar gäller för evigt.
–
161 Furstar förföljer mig utan skäl,
men det är ditt ord som mitt hjärta fruktar.
162 Jag gläds över ditt ord,
likt den som finner byte i mängd.
163 Jag hatar och avskyr falskhet,
men jag älskar din undervisning.
164 Jag prisar dig sju gånger om dagen
för dina rättfärdiga förordningar.
165 Fred och välgång
har de som älskar din undervisning,
och inget kan få dem på fall.
166 Herre, jag sätter mitt hopp till
din frälsning och följer dina befallningar.
167 Jag håller dina lagbud
och älskar dem innerligt.
168 Jag håller dina påbud och lagbud,
för du ser allt vad jag gör.
–
169 Herre, låt mitt rop nå dig,
ge mig förstånd efter ditt ord.
170 Låt min vädjan komma inför dig,
rädda mig så som du lovat.
171 Låt mina läppar flöda av lovsång,
för du lär mig dina lagar.
172 Låt min tunga lovsjunga ditt ord,
för alla dina befallningar är rättfärdiga.
173 Låt din hand hjälpa mig,
för jag har valt dina påbud.
174 Herre, jag längtar efter din frälsning,
och din undervisning är min högsta glädje.
175 Låt mig få leva och prisa dig.
Låt dina förordningar hjälpa mig.
176 Jag är vilse som ett förlorat får.
Sök din tjänare,
för jag har inte glömt dina befallningar.
Föregående Nästa Psalm-Meny
Psalmen är alfabetisk, de första åtta verserna inleds med första bokstaven i hebreiska alfabetet, de nästkommande åtta verserna inleds med andra bokstaven i hebreiska alfabetet, osv (se även kommentar till Ps 25). Därtill förekommer åtta olika hebreiska ord för lagen i denna psalm. Psalmens huvudtema är kärleken till Guds ord (v. 35, 47-48, 97, 113, 119, 127-128, 140, 159, 163, 165, 167). Synonyma uttryck för lagen/Guds ord som återkommande används i översättningen och som motsvarar de hebreiska orden: undervisning (v. 1), lagbud (v. 2), påbud (v. 4), stadgar (v. 5), befallningar (v. 6), förordningar (v. 7), ditt ord (v. 9), budskap (v. 14).
119:5. Författaren medger sina tillkortakommanden, jfr v. 176. Enligt Bibeln är vi alla syndare och oförmögna att hålla Guds bud, jfr Rom 3:9-20 med kommentarer.
119:9. ung man, i Bibelns värld var det först och främst familjernas söner som fick del av de heliga Skrifternas undervisning (se t.ex. 5 Mos 6:20, Ps 34:12-13, Ords 2:1, 3:1, Pred 11:9, 12:12).
119:19. Jag är en främling på jorden, detta var en känsla som de troende kunde ha även på GT:s tid, jfr Hebr 11:9-10, 13-16. Se även Fil 3:20 med kommentar.
119:21. förbannade, jfr 5 Mos 28:15-68.
119:33. hålla dem som min lön, författaren betraktar det som en förmån, som en gåva och en lön att få hålla Guds lagar och bud.
119:36. mammon, jfr Ps 62:11 med kommentar.
119:53. Jag grips av raseri, den som älskar Gud och hans ord förhåller sig inte stoiskt likgiltig inför mötet med en värld som ständigt bryter Guds lagar, utan den troende kan då fyllas av helig vrede. Jfr Rom 12:9 med kommentar.
119:54. där jag bor som främling, se kommentar till v. 19.
119:55. om natten tänker jag på ditt namn, att på kvällen/natten (i sin bädd) tänka på Gud och vända sitt hjärta till honom utgör en vanlig gudstjänst i Psalmernas bok, jfr 1:2, 4:5, 16:7, 42:9, 63:7, 77:3-4, 92:3, 119:62.
119:56. Så har det blivit för mig, avser möjligen främst det som behandlas i v. 49-55.
119:67. Jag gick jag vilse innan jag fick lida, jfr v. 71, 75 och 1 Petr 4:1-2. Allt smärtsamt som möter en troende har ett gudomligt syfte.
119:73. Dina händer har gjort och format mig, jfr 139:13-16.
119:75. du i trofasthet gav mig lidande, Gud vill lidande, inte på grund av elakhet utan på grund av trofasthet, jfr v. 67 med kommentar.
119:91. Allt i himlen (v. 89) och på jorden (v. 90), dvs universum, styrs av lagar som Gud skapat och uppehåller. Allt är ordnat så att det tjänar Skaparens vilja och blir till hans ära.
119:96. allt ”fullkomligt”, allt i denna förgängliga värld som har ett sken av fullkomlighet har i verkligheten brister och fläckar. din befallning, ett sammanfattande uttryck som betecknar alla Guds bud och lagar.
119:99. än alla mina lärare, de som inte grundar sin undervisning på Guds ord.
119:100. än de gamla, de som inte talar utifrån Guds ord utan kanske endast utifrån livserfarenhet.
119:113. kluvna själar, jfr 1 Kung 18:21, Jak 1:8, 4:8.
119:127-128. Därför, dvs i kontrast till de avfallnas och ondas (v. 126) alla lagbrott.
119:130. När dina ord öppnas, de är stängda för otroende och tvivlare, men i Guds gemenskap öppnas orden och kan rätt förstås, jfr Luk 24:32.
119:135. Jfr den aronitiska välsignelsen, 4 Mos 6:24-26. Formuleringen är vanlig i Psalmernas bok, se 4:7, 31:17, 44:4, 67:2, 80:4, 8, 20, 89:16.
119:154. friköp, se kommentar till Ps 49:8.
119:160. Ditt ord är helt och fullt sanning, jfr Jesu ord i Joh 17:17.
119:161. Furstar, i vår tid myndigheter och överhet.
119:176. Jag är vilse som ett förlorat får. Sök din tjänare, jfr v. 5, Matt 18:12-14, 1 Petr 2:25. Författarens starka trosvittnesbörd genom hela psalmen balanseras av en avslutning som är en öppen och hälsosam bekännelse om egen svaghet. Se kommentar till Rom 7:25.
Föregående Nästa Psalm-Meny
© Ragnar Blomfelt