Psalm 139
1 En psalm av David. För körledaren.
Herre, du granskar mig och vet allt.
2 Du vet när jag sitter och när jag står.
Du läser mina tankar på avstånd.
3 Du utvärderar mig när jag går och när jag ligger.
Du är förtrogen med allt jag gör.
4 Innan ett ord är på min tunga
så vet du allt om det, Herre.
5 Du omsluter mig på alla sidor
och lägger din hand över mig.
6 Detta är för mig en obegriplig kunskap,
det är överjordiskt och ofattbart.
–
7 Var kan jag undkomma din Ande?
Vart kan jag fly från ditt ansikte?
8 Om jag far upp till himlen är du där.
Om jag lägger mig i dödsriket är du där.
9 Om jag tar gryningens vingar,
eller slår mig ner vid havets ände,
10 så leder din hand mig även där,
din högra hand skulle hålla mig.
11 Om jag säger: ”Låt mörker falla över mig
och ljuset omkring mig bli natt”,
12 så är mörkret inte mörkt för dig.
Natten är ljus som dagen, mörkret är som ljuset.
–
13 Du skapade mitt inre jag,
du vävde mig i moderlivet.
14 Jag tackar dig för att jag är
vördnadsfullt och förunderligt skapad.
Dina gärningar är mirakulösa,
den insikten är stark hos mig.
15 Min gestalt var inte dold för dig
när jag formades i hemlighet
och vävdes i jordens djup.
16 Du såg mig när jag var ett embryo.
I din bok stod skrivet alla mina dagar,
de var planerade innan den första började.
–
17 Gud, dina tankar är så dyrbara för mig,
deras mångfald så väldig!
18 Räknar jag dem är de fler än sandkornen.
Jag vaknar, och jag är fortfarande din.
–
19 O Gud, ha ihjäl de onda!
Ni blodtörstiga, försvinn ifrån mig!
20 De talar ont om dig
och föraktar dina städer.
21 Herre, hatar jag inte dem
som hatar dig?
Och avskyr jag inte dem som trotsar dig?
22 Jag hatar dem så fruktansvärt!
De har blivit mina fiender.
–
23 O Gud, granska mig och känn mitt hjärta,
pröva mig och känn mina oroliga tankar.
24 Se om jag följer avgudars väg,
och led mig på evighetens väg.
Föregående Nästa Psalm-Meny
139:1-4. Verserna beskriver Guds Allvetande. Gud som skapat oss vet allt vad vi gör och allt vad vi tänker.
139:5-12. Verserna beskriver att Gud är överallt närvarande.
139:2. Du läser mina tankar, jfr 1 Krön 28:9, Jer 17:10, Joh 2:25, Upp 2:23.
139:5. lägger din hand över mig, här avses Guds omsorgsfulla och beskyddande hand som även vägleder (v. 10).
139:9. gryningens vingar, längst i öster. havets ände, längst i väster.
139:13. mitt inre jag, tankar, motiv, samvete, känslor, begär. du vävde mig, här kan avses kroppens alla vävnader, organ, och huden, m.m. Jfr Job 10:11.
139:15. i hemlighet, dvs i moderlivet, osynlig för människor. jordens djup, sannolikt bildspråk för livmodern, och kanske en anspelning på 1 Mos 2:7.
139:16. Du såg mig när jag var ett embryo, medan Davids kropp ännu var outvecklad i moderlivet vilade Guds blick på honom som person. V. 13-16 innebär rent allmänt att abort dödar det människoliv som Gud skapat. I din bok, omnämns direkt eller indirekt även i Ps 69:29, 2 Mos 32:32-33, Dan 7:10, 12:1, Luk 10:20, Fil 4:3, Hebr 12:23, Upp 13:8, 17:8, 20:12, 15, 21:27. de var planerade, jfr Ps 37:23, 138:8 med kommentarer.
139:17. deras mångfald så väldig, Guds handlande med länder och folk är så komplext i sin visdom, godhet och helighet att människan knappt ens kan ana dess bredd, längd, djup och höjd. Jfr 131:1 med kommentar.
139:20. föraktar dina städer, avser här landet Israel som Gud gav till sitt utvalda folk.
139:19-22. ha ihjäl de onda (v. 19), i flera psalmer, t.ex. Ps 6, 35, 58, 69, 83, 109, 137, framförs ibland bön och önskan om hämnd och straff mot de onda (i enlighet med texter som t.ex. 3 Mos 26:14-39, 5 Mos 28:15-68). Dessa texter i Psalmernas bok uppenbarar starka känslor hos trons folk som befinner sig i en diabolisk värld. I det direkta mötet med ondskan är sådana böner och önskemål naturliga och även förståeliga. Jesus Kristus och apostlarna kan uttrycka sig på liknande sätt i Nya Testamentet som i dessa ovan nämnda psalmer, men de betonade kärlekens väg, se t.ex. Matt 5:38-45 och Luk 9:52-55 med kommentarer, samt Rom 12:17-21, 1 Thess 5:15. Nya Testamentet lär oss att ”avsky det onda” (se Rom 12:9 med kommentar), men ”älska våra fiender”, och tålmodigt invänta Guds rättvisa dom (2 Thess 1:6-9) och låta Gud hämnas all orätt (Rom 12:19). Detta betyder att Guds folk inte får hämnas genom att bära hand mot de onda, utan ska ha en förlåtande attityd (Matt 18:21-35). Men för den som upprörs över extrem ondska kan det vara rättfärdigt att i den helige Ande be och ropa till Gud att Han i enlighet med sitt ord ska ingripa och vedergälla.
139:24. avgudars väg, jfr 1 Joh 5:21 med kommentar.
Föregående Nästa Psalm-Meny
© Ragnar Blomfelt