Psalm 19
1 En psalm av David. För körledaren.
2 Rymden förkunnar Guds härlighet,
himlavalvet kungör hans händers verk.
3 Dag efter dag strömmar talet ut,
natt efter natt uppenbaras kunskap.
4 Det hörs ej ljud eller språk,
inget kan höras.
5 Ändå går deras budskap ut till hela jorden,
deras ord till världens ände.
–
I himlen har han rest ett tält för solen,
6 likt en brudgum lämnar den sin kammare,
som en mästare gläds den över sin bana.
7 Den reser sig och löper sin kretsgång
till himlens båda ändar.
Inget undkommer solens värme.
–
8 Herrens undervisning är oklanderlig
och förnyar själen.
Herrens budskap är trovärdigt
och skänker visdom åt de enkla.
9 Herrens påbud är rätta
och gläder hjärtat.
Herrens befallningar är klara
och upplyser ögat.
10 Herrens fruktan är ren
och varar för evigt.
Herrens förordningar är sanna
och fullständigt rättfärdiga.
11 De är mer åtråvärda än guld,
än överflöd av renaste guld.
De är sötare än honung, sipprande honung.
12 Genom dem varnas din tjänare.
Det ger stor lön att hålla dem.
–
13 Vem kan begripa sina felsteg?
Frikänn mig från omedvetna synder.
14 Och bevara din tjänare från medvetna synder,
låt dem inte få makt över mig.
Då blir jag oförvitlig
och frikänd från grov förbrytelse.
15 Låt mina ord och mina inre tankar
behaga dig Herre,
du min klippa och återlösare.
Föregående Nästa Psalm-Meny
19:2-7. Skapelsen vittnar intensivt och oavbrutet för varje människa om Gud och hans egenskaper och makt och gudomliga natur. Jfr Rom 1:20 med kommentar.
19:5. deras budskap … deras ord, avser det som omnämns i v. 2-3. Aposteln Paulus citerar från denna vers i Rom 10:18.
19:5b-7. I den då omgivande hednavärlden var soldyrkan vanligt förekommande. I Bibeln betraktas solen som en del i Guds skapelse (1 Mos 1:16-18) och av särskild vikt för vår del av universum. Varken den eller något annat i skapelsen får tillbedjas, men vi får förundras över och tacka Skaparen för solen.
19:8-12. Guds vittnesbörd i skapelsen (v. 2-7) är inte tillräckligt för att en människa ska få liv och frälsning i Gud. Guds trovärdiga ord är av större vikt och betydelse (jfr Rom 10:8-15). Sju gånger (ett bibliskt fullkomlighetstal) används gudsnamnet och förbundsnamnet Jahve i denna psalm (här översatt Herren).
19:13-14. omedvetna synder, jfr 3 Mos 4:28, medvetna synder, jfr 4 Mos 15:27-31. David bekänner sig som syndare. En sådan hjärtats bekännelse innebär att man blir oförvitlig (v. 14) i Guds ögon. När det i Psalmernas bok talas om den troendes renhet, rättrådighet, fläckfrihet, oförvitlighet, oklanderlighet, så har det inte att göra med syndfrihet eller att man aldrig syndar, utan orden innebär att man står i ett rätt förhållande till Gud så länge man ångrar sina felsteg och lever i Guds förlåtelse och i förtröstan på Gud. Se även kommentar till Ps 18:21.
19:15. mina inre tankar, synder i ord och handlingar har sin ursprungs källa i tankevärlden, därför är det viktigt att bevara sinnet rent, jfr Fil 4:8. Gud vet om alla våra tankar, jfr 1 Mos 6:5, Ps 17:3, 94:11, 139:2, Matt 9:4, 12:25.
Föregående Nästa Psalm-Meny
© Ragnar Blomfelt