Psalm 22
1 En psalm av David. För körledaren.
Till ”Gryningens hind”.
2 Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?
Jag stönar och klagar, men min hjälp är fjärran.
3 Min Gud, jag ropar om dagen, men du svarar inte,
om natten, men jag får ingen ro.
–
4 Men du är helig
och tronar över Israels lovsånger.
5 Våra fäder förtröstade på dig,
de förtröstade och du räddade dem.
6 De ropade till dig och frälstes,
de förtröstade på dig och blev inte besvikna.
–
7 Men jag är en mask och inte en människa,
vanärad av människor och föraktad av folk.
8 Alla som ser mig hånskrattar åt mig,
de grimaserar och skakar på huvudet:
9 ”Anförtro dig åt Herren!
Låt Herren befria och rädda honom,
för Herren älskar ju honom!”
–
10 Ändå var det du som förlöste mig,
du tryggade mig vid min mors bröst.
11 På dig blev jag kastad från födseln,
du är min Gud från moderlivet.
12 Var mig nära, för nöd står för dörren
och det finns ingen som hjälper.
13 Mängder av tjurar omringar mig,
kraftiga oxar från Bashan omger mig.
14 Likt ett rovgirigt och rytande lejon
spärrar de upp gapet mot mig.
15 Mitt liv hälls ut som vatten
och alla mina ben är ur led.
Mitt hjärta är som vax, det smälter inom mig.
16 Min kraft är uttorkad som en lerskärva,
min tunga fastklibbad i munnen.
Du lägger mig i dödsmullen.
17 Hundar kretsar runt mig,
en ondskans hop omger mig.
De genomborrar mina händer och fötter.
18 Jag kan räkna alla mina ben.
De stirrar intensivt på mig.
19 Mina plagg delar de upp mellan sig,
de kastar lott om mina kläder.
–
20 Men du, Herre, kom mig nära.
Min hjälp, skynda att bistå mig!
21 Rädda mitt liv från svärdet,
mitt enda liv från hundarnas makt.
22 Fräls mig från lejonets gap,
från vilda tjurars horn.
–
Du svarade mig!
23 Jag ska proklamera ditt namn
för mina bröder,
jag ska prisa dig i församlingens mitt.
24 Ni som fruktar Jahve, prisa honom!
Alla Jakobs ättlingar, upphöj honom!
Alla Israels ättlingar, visa honom vördnad!
25 För han varken föraktade eller avskydde
den utsatte i hans nöd.
Herren dolde inte sitt ansikte för honom
utan lyssnade när han ropade till honom.
–
26 Du är min lovsångs källa
i den stora församlingen.
Jag vill hålla mina löften
inför dem som fruktar dig.
27 De fattiga ska äta och bli mätta.
De som söker Herren ska prisa honom.
Era hjärtan ska leva för evigt.
–
28 Hela jordens vidd ska minnas
och vända om till Herren.
Alla folk och släkten ska falla ner inför dig.
29 För kungamakten tillhör Herren,
han regerar över folken.
30 Alla välbärgade på jorden
ska inta måltid och böja sig ner.
Alla som är på väg att bli mull
och som står vid livets slut
ska knäböja inför honom.
31 De efterkommande ska tjäna honom,
kommande släkten ska få höra om Herren.
32 För ett framtida folk ska de komma
och proklamera hans rättfärdighet
– att han har gjort det!
Föregående Nästa Psalm-Meny
David upplevde att han var övergiven av Gud, att han inte fick svar på sina böner, att han var utelämnad åt människors hån och hat, att hans kropp smärtade, att han var kraftlös och utmattad. Att vara särskilt utvald av Gud är ingen garanti för ett angenämt liv. Men till slut fick David bönesvar och fylldes av tacksamhet och lovsång. Psalmen handlar om ett försök att få David avrättad eftersom hans fiender ansåg att han var kriminell. Psalmen är samtidigt en tydlig och stark profetisk text om Jesus Kristus, som själv citerar från psalmen (Matt 27:39, 43, 46, Mark 15:34, Joh 19:24, 28). Se även Hebr 2:12, 5:7.
22:1. ”Gryningens hind”, möjligen en musikalisk term.
22:2. varför har du övergett mig, jfr 10:1, 13:1, 142:5. Varje troende kommer att uppleva tider då Gud känns frånvarande. Men bara Jesus Kristus var övergiven av Gud i verklig mening på korset. Jesus själv citerar dessa ord, se Matt 27:46 med kommentar.
22:4. helig, att Gud är helig betyder bl.a att han är ensam i sitt slag, suverän, avskild från allt skapat och allt av synd förorenat, att han är ljus, ren och strålande i upphöjd majestät.
22:7. mask, betraktad utan människovärde av dem som ansatte honom.
22:9. Versen möter en uppfyllelse i Matt 27:43.
22:11. från moderlivet, Gud känner de sina innan de har fötts till världen, jfr Ps 139:13-16.
22:13. tjurar… oxar, dvs starka, brutala och livsfarliga fiender utan empati. Bashan, nuvarande Golanhöjderna.
22:14. rytande lejon, bakom alla hans fiender verkade demoner, jfr 1 Petr 5:8.
22:15-16. Verserna uttrycker att all livskraft och energi hade försvunnit. Han betraktade sig som levande död. Du lägger mig i dödsmullen (v. 16), ytterst var det Gud som orsakade allt lidande, och det var David medveten om. På samma sätt var det Gud som orsakade allt lidande för sin Son Jesus Kristus, se Apg 3:18 med kommentar.
22:17. Hundar, avser vildhundar, här synonymt med ondskans hop. De genomborrar mina händer och fötter. Jfr Jesu korsfästelse.
22:26. Jag vill hålla mina löften, om att hålla löften i Psalmernas bok: 50:14, 56:13, 61:6, 9, 65:2, 66:13, 76:12, 116:14, 18, 132:2.
22:30. böja sig ner, i underkastelse inför Gud.
22:32. han har gjort det! Ett uttryck som möter sin yttersta fullbordan i Kristi ord: ”Det är fullbordat” (Joh 19:30).
Föregående Nästa Psalm-Meny
© Ragnar Blomfelt