1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 17 18 19 20 21 22
kapitel 16
1 Och jag hörde en stark röst från templet säga till de sju änglarna: ˮGå och töm de sju skålarna med Guds vrede över jorden.ˮ
2 Den förste ängeln gick bort och tömde sin skål över jorden. Och plågsamma och hemska bölder slog upp på de människor som bar odjurets märke och dem som tillbad dess bild.
3 Den andre ängeln tömde sin skål över havet. Och havet förvandlades till blod som från ett lik, och allt liv i havet dog.
4 Den tredje ängeln tömde sin skål över floderna och vattenkällorna. De förvandlades till blod. 5 Och jag hörde vattnens ängel säga: ˮDu är rättfärdig, du Helige, som är och som var, för du har fällt dessa domar. 6 För de har utgjutit heliga mäns och profeters blod, och du gav dem blod att dricka. De förtjänar det.ˮ 7 Och jag hörde altaret säga: ˮJa, Allsmäktige Herre Gud, dina domar är sanna och rättfärdiga.ˮ
8 Den fjärde ängeln tömde sin skål över solen. Den tilläts bränna människorna med eld, 9 och de brändes av stark hetta. Och de hädade Guds namn, han som har makt över dessa plågor. De ville inte omvända sig och ge honom ära.
10 Den femte ängeln tömde sin skål över odjurets tron. Och dess rike lades i mörker. Människorna bet sig i tungan av smärtan 11 och hädade himlens Gud för sina smärtor och sina bölder. Men de ville inte omvända sig från sina gärningar.
12 Den sjätte ängeln tömde sin skål över den stora floden Eufrat. Dess vatten torkade ut så att vägen öppnades för kungarna från Östern. 13 Och jag såg att det ur drakens och odjurets och den falske profetens mun kom ut tre orena andar som liknade paddor. 14 De är nämligen demonandar som gör tecken. De går ut till kungarna i hela världen för att samla dem till kriget på Guds den Allsmäktiges stora dag. – 15 ˮLyssna, jag kommer som en tjuv. Salig är den som vakar och är påklädd, så att han inte går naken och visar sin skam.ˮ – 16 Och han samlade dem på den plats som på hebreiska heter Harmagedon.
17 Den sjunde ängeln tömde sin skål över luften. Och en stark röst gick ut från tronen i templet som sa: ˮDet har skett.ˮ 18 Och det kom blixtar och dån och åska. Och det blev en så stor jordbävning att en liknande inte inträffat så länge människan funnits på jorden. Så stor och kraftfull var jordbävningen. 19 Den väldiga staden rämnade i tre delar och folkens städer störtade samman. Gud glömde inte det väldiga Babylon. Han gav det bägaren med sin rasande vredes vin. 20 Alla öar flydde och bergen försvann. 21 Enorma hagel på omkring fyrtio kilo föll ner från himlen på människorna. Och de hädade Gud för hagelplågan eftersom den plågan var ohyggligt svår.
Föregående Nästa
16:1. skålarna med Guds vrede, påminner om de plågor som Gud sände över Egypten, 2 Mos 7-10.
16:7. hörde altaret säga, syftar möjligen på martyrerna i 6:9-11.
16:16. han, avser sannolikt Gud som använder demonandarna som sina redskap (v. 14). Harmagedon, (jfr Dom 5:19, 2 Kung 23:29, 2 Krön 35:22, Sak 12:11) betyder ursprungligen ”berget Megiddo,” men avser en slätt som ligger omkring tio mil norr om Jerusalem. Men här symboliserar det sannolikt världshistoriens sista och avgörande konfrontation då Gud fullständigt ska besegra Satan och hans härar överallt på jorden.
16:17. Det har skett. Åsyftar det som sägs i 15:1 och 16:1.
© Ragnar Blomfelt